Elever med språkstörning finns i varje klass

Språkstörning, som internationellt kallas DLD (developmental language disorder), innebär att språkförmågan inte utvecklas på samma sätt eller i samma takt som hos jämnåriga. Barn och elever med språkstörning kan ha svårt att förstå och tolka vad andra säger och att uttrycka sig så att andra förstår dem. Dessa svårigheter kan uppstå både muntligt och skriftligt och de har ofta svårt med läsförståelse och att formulera sig i skrift.

Amanda Hulebo Rust, Rebecca Johansson, Viktoria Front och Rebecca Sällberg är alla skollogopeder på utbildningsförvaltningen. I deras uppdrag ingår det att sprida kunskap om språkstörning och stötta skolor genom kompetensutveckling, rådgivning och handledning.

– För den som har språket helt flytande och pratar obehindrat kan det vara svårt att greppa vad språkstörning är eftersom språket då är så självklart, säger Rebecca Sällberg.

– Språkstörning har funnits länge som diagnos och är den vanligaste NPF-diagnosen men är nog ganska okänd hos de flesta, fortsätter Viktoria. Som pedagog kan det vara svårt att identifiera de här eleverna eftersom diagnosen kan dölja sig bakom andra svårigheter som till exempel koncentrationssvårigheter.

Tidig upptäckt vanlig

De flesta barn med språkstörning upptäcks av vården innan de börjar skolan och många diagnostiseras innan fem års ålder, men eftersom vården i vår region avslutar behandling av språkstörning när barnet börjar förskoleklass är det inte säkert att informationen om språkstörningen följer med till skolan. Den kan också försvinna på vägen när eleven byter stadie och lärare.

Tecken på språkstörning

Det finns några tecken att vara uppmärksam på som kan tyda på att en elev har språkstörning. Kvarstående uttalssvårigheter är vanligt liksom att eleven inte följer instruktioner, ofta kopierar hur kompisen gör och härmar andra. För att inte utmärka sig försöker dessa elever också ofta visa på olika sätt att de hänger med, till exempel genom att nicka och le, trots att de inte gör det.

– Man kan även märka att elever med språkstörning har svårt att utrycka sig och att hålla en röd tråd när de berättar, säger Amanda. Svårigheterna blir många gånger ännu tydligare när eleven börjar skriva mer och längre då man ofta kan se att de har svårt med grammatiken.

– Även ordinlärning och att bygga ordförråd är ofta påverkat, fortsätter Rebecca Johansson. De här eleverna råkar ofta i konflikter eftersom de missförstår sina klasskamrater eller har svårt att utrycka sig.

Språk är nyckeln

Språk och kommunikation är nyckeln för att lära sig och uttrycka sin kunskap. Skolan ställer högre och högre krav på elevens språkliga förmåga ju äldre hen blir och dagens läroplan är väldigt språklig även i de praktiska ämnena. Det är därför viktigt att identifiera elever med språkstörning och att sätta in rätt insatser så snart som möjligt eftersom svårigheterna ofta ger konsekvenser även senare i livet.

– Det handlar inte om att diagnostisera alla utan att identifiera språkliga förmågor. Det är inte diagnosen som ger rätt till stöd utan de behov man ser att eleven har, säger Viktoria. Därför är det viktigt att identifiera elever med språkliga svårigheter. En språkligt tillgänglig undervisning med stöd, anpassningar och rätt förutsättningar är bra för alla.

Varenda unge ska lyckas

Forskning visar att språkstörning kan ge utmaningar när det gäller måluppfyllelse i skolan, risk för minskad delaktighet i samhället och ökad risk för olika former av utsatthet såsom psykisk ohälsa, ofrivillig ensamhet, ökad risk för sexuella övergrepp och kriminalitet.

– Det du som pedagog kan göra när du misstänker språkstörning, förutom att anpassa undervisningen, är att koppla in elevhälsoteamet och specialpedagogen på skolan. Elevhälsoteamet kan i sin tur koppla in oss skollogopeder, säger Viktoria. Det är inte meningen att man som pedagog ska hitta de här eleverna själv men funderar man på hur man kan stötta en elev som visar svårigheter går det bra att bolla med oss. Vi vill ju att varenda unge ska lyckas efter sina förmågor.