Pedagoger bakom ny biblioteksplan
25 aug 2025 07:16
Under våren har en arbetsgrupp tagit fram en ny plan för skolbiblioteken med målet att stärka skolbibliotekets roll i undervisningen och ge alla elever – oavsett skola – likvärdig tillgång till läsning, information och lärande. Den nya lagen som trädde i kraft 1 juli ställer högre krav på bemannade och tillgängliga skolbibliotek.
Arbetsgruppen som har varit med och tagit fram den nya biblioteksplanen; Rebecha Bogholt, språkpedagog Attarpsskolan, Gerd Agborn lärare Nyarpsskolan, Eva Rye-Danjelsen, lärare Råslättsskolan, Catharina Tolf, bibliotekarie Per Brahegymnasiet, Sofia Ribendahl, samordnare utbildningsförvaltningen och Helena Lindbom, förstelärare Hisingstorpsskolan.
Under våren har en arbetsgrupp tagit fram en ny biblioteksplan för Jönköpings kommun. Målet har varit tydligt: att ta tillvara den nya skolbibliotekslagstiftningen för att skapa struktur och riktning i kommunens skolbiblioteksarbete. Den tidigare biblioteksplanen löpte ut i december 2024, och i det nya arbetet blev det naturligt att lyfta och stärka skolbiblioteksdelen för att möta kraven i den nya lagen.
Gerd Agborn, Helena Lindbom, Eva Rye-Danjelsen, Rebecha Bogholt Catharina Toll och Sofia Ribendahl ingår i arbetsgruppen som har jobbat fram planen. De har alla lång erfarenhet av att jobba med skolbibliotek i sitt uppdrag på både grundskolan och gymnasiet.
– Det som har varit jättebra är att vi som faktiskt jobbar med det här ute i verksamheten har fått vara med i processen från början. Vi har fått formulera vad vi ser för behov och möjligheter, påpekar Rebecha Bogholt som jobbar som språkpedagog på Attarpsskolan.
Processen med biblioteksplanen har byggt på regelbundna träffar med diskussioner om både nuläge och framtid. Gruppen har delat erfarenheter, identifierat skillnader mellan skolor och diskuterat hur man skapar något som är både styrande och anpassningsbart.
En ny lag – och ett nytt läge
Bakgrunden till arbetet är den nya lag som trädde i kraft den 1 juli 2025. Den slår fast att skolbibliotek inte bara ska finnas, utan vara tillgängliga, bemannade och integrerade i undervisningen.
Att den nya lagen är viktig är alla i arbetsgruppen överens om. Den pekar på skolbibliotekets roll i att främja elevernas läsande, språk och kunskapsutveckling, och tydliggör att det behövs utbildad personal för att uppnå det.
– Vår förhoppning är att den nya biblioteksplanen leder till att skolbiblioteket får en större plats i undervisningen och i skolan och att planen kan synliggöra vad skolbiblioteket kan bidra med för elevernas lärande, säger Sofia Ribendahl, samordnare på utbildningsförvaltningen.
Likvärdighet med förutsättningar
Planen är en konkretisering av de nationella kraven, anpassad efter kommunens förutsättningar. Den ska skapa en gemensam bas så att alla elever, oavsett vilken skola de går på, får tillgång till skolbibliotek med samma kvalitet. En återkommande fråga under gruppens arbete har varit likvärdighet.
– Jag tror den här planen kan hjälpa oss att få till en mer jämlik skolbiblioteksverksamhet över hela Jönköpings kommun och att det på sikt också ökar möjligheten att få till fler utbildade bibliotekarier inom skolbiblioteksverksamheten. säger Catharina Toll som arbetar på Per Brahegymnasiets skolbibliotek.
– Det är en utmaning att det är stora skillnader idag, fortsätter Helena Lindbom, förstelärare på Hisingstorpsskolan. Mer resurser behövs för att skolbiblioteket ska kunna stötta undervisningen kring MIK – media och informationskompetens, läsförståelse och språkutveckling.
Nästa steg: Från plan till praktik
Till hösten ska varje skola ta fram sin egen lokala skolbiblioteksplan som ska var mer konkret än den övergripande kommungemensamma. Här ska skolorna själva sätta upp mål för sin egen verksamhet baserat på vilka behov som finns. För att detta ska bli levande dokument tror arbetsgruppen att det blir det viktigt att inte bara skolbibliotekarien och rektor skriver den utan det görs tillsammans med övrig personal och även elever.
– Den får inte bli ett dokument som bara ligger i en pärm. Den ska vara något vi alla jobbar med och som är kopplat till det systematiska kvalitetsarbetet, säger Gerd Agborn, lärare på Nyarpsskolan.
– Det här handlar inte bara om bibliotek. Det handlar om lärande, om demokrati, om språkutveckling. Det är en skolfråga och då är det viktigt att skolbiblioteket är allas ansvar, utvecklar Eva Rye-Danjelsen som jobbar på Råslättsskolan.
Gruppen ser fram emot fortsättningen och beskriver arbetet som en startpunkt.
– Det här är bara början. Vi har fått en bra grund, och nu gäller det att fortsätta tillsammans, avslutar Eva.
Den 1 juli 2025 trädde en ändring i skollagen i kraft som stärker skolbibliotekens roll i undervisningen.
Detta innebär i korthet:
- Tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten som är bemannat av en person med för uppdraget relevant utbildning.
Elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolenheten. Biblioteket ska bemannas av en person med relevant utbildning för uppdraget. För att skolbiblioteket ska kunna bidra till elevernas kunskapsutveckling, språkliga och digitala förmåga samt ökad måluppfyllelse, behöver det vara en integrerad del av skolans pedagogiska verksamhet. Bibliotekarien har en central roll i detta arbete. - Skolbiblioteket ska ha ett allsidigt utbud
Skolbibliotekets innehåll ska vara varierat och anpassat efter elevernas ålder och behov. Det ska finnas både tryckta och digitala medier som kan användas av lärare och elever som en resurs i undervisningen. - Rektors ansvar
Rektor ansvarar för att skolbibliotekets verksamhet är organiserad så att den stödjer undervisningen. Det innebär att en lokal biblioteksplan ska finnas och att skolbiblioteket ska ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete.