Frida har undersökt framgångsfaktorer för en likvärdig och tidig matematikundervisning

Berätta om din uppsats

När jag under min tid som specialpedagog på central förvaltning fick ta del av hela kommunens resultat i nationella bedömningsstöd i taluppfattning höstterminen i årskurs 1, blev jag förvånad över de stora resultatskillnaderna mellan olika skolor i samma kommun.

Internationella studier om elevers kunskapsresultat visar, enligt de senaste mätningarna, att Sverige inte lyckas erbjuda en likvärdig utbildning till alla elever oavsett bakgrund och skola. Det hörs också en del kritik bland lärare mot bedömningsstöden och att de tar alldeles för mycket tid från undervisningen i relation till vad de faktiskt ger för ny information. Därför blev det extra intressant att lägga fokus på just kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden i min masteruppsats i specialpedagogik.

Syfte med min studie var att få syn på hur resultaten av de nationella kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden i taluppfattning användes och följdes upp i matematikundervisningen i förskoleklass och årskurs 1, på tre olika skolor. Jag sökte särskilt efter framgångsfaktorer för en likvärdig och tidig matematikundervisning.

Jag valde ut de tre skolorna i studien utifrån att de var jämnstora, hade olika upptagningsområden, samt att de olika skolorna presterade på olika nivå i bedömningsstöden i taluppfattning på hösten i årskurs 1. Utifrån en kvalitativ metod genomfördes tolv semistrukturerade intervjuer, med fyra olika professionsgrupper på de tre skolorna: rektor, speciallärare/specialpedagog, lärare i förskoleklass och lärare i årskurs 1. Med anledning av pågående pandemi genomfördes intervjuerna som digitala möten med en profession och en skola i taget.

Vad har du kommit fram till?

Resultatet av 12 intervjuer kan naturligtvis inte generaliseras, men det kan ge nya infallsvinklar och ny kunskap som skulle kunna överföras i den egna organisationen och i den egna undervisningen.

• Två av skolorna hade skapat nya mötesforum mellan spec. kompetens och lärare för resultatuppföljning i matematik och handledning, där även rektor hade en god insyn. Dessa möten hölls 2-3 gånger per termin. Mötena blev en naturlig brygga till EHT och elever i behov av stödinsatser kom upp tidigare och risken för att de missas minskade. Rektor upplevde att antalet elevärenden på EHT också minskat. Varje arbetslag träffade även EHT 2-4 gånger per läsår för att stämma av kunskapsutveckling.
• På de här tre skolorna upplevdes de nationella kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden ha bidragit till en ökad likvärdighet i bedömningen, både kommunalt och nationellt.
• Ett större fokus läggs nu på matematikundervisning i förskoleklass upplevde man. Bedömningsstöden i år 1 ökar möjligheten att följa elevers utveckling över tid under lågstadiet eftersom de även användes i åk 2 och 3.
• Elever i behov av utmaning lyftes i hög grad i intervjuerna, vilket överraskade och gladde mig.

Men…

• Matematikutveckling fick ett förvånansvärt litet utrymme i kommunikationen vid överlämningar och vid val av fortbildningar i jämförelse med språkutveckling.
• Det är fortfarande mycket oklart att det är resultatet av uppföljning av insatser som ska lämnas över. Hitta matematiken upplevdes inte riktigt räcka till utan man sökte material liknande Bornholm att följa upp med på våren i förskoleklass.
• En del extra anpassningar riktade mot matematiklärandet sattes in, men inga åtgärdsprogram i matematik hade upprättats i tidiga åldrar, på de tre undersökta skolorna. Fokus låg på språkutveckling eller stöd för koncentration och uthållighet, vilket naturligtvis indirekt påverkar matematiklärandet.
• Personal med specialpedagogisk kompetens var mer delaktiga i särskilda bedömningar i årskurs 1 än i förskoleklassen. Speciallärarna var inte särskilt aktiva i insatser i matematik i någon av de undersökta årskurserna. Om det fanns extra anpassningar som exempelvis intensivträning av vissa moment, så genomfördes de av klasslärarna själva eller resurslärare. Speciallärarna tycktes mer inriktade på åtgärdande insatser i högre årskurser än på förebyggande insatser i lägre åldrar.
  

Hur kan man använda resultaten i organisationen av det specialpedagogiska arbetet på grupp- och skolnivå? Vilka framgångsfaktorer blev synliga?

Det krävs formella rutiner för analys, planering och uppföljning av stödåtgärder i matematik. Har man inte det skapas en osäkerhet omkring bedömning och analys av resultaten och en risk att barn hamnar mellan stolar. Många skolor/kommuner upprättar exempelvis kartläggningsplaner, där även plan för analysmöten och uppföljande insatser finns med. Man formulerar gemensamma frågeställningar som används vid samtliga analysmöten eller överlämningar. Detta införde vi för några år sedan på min skola och det underlättar när man har gemensamma strukturer som följs år efter år.

En annan tydlig framgångsfaktor som visar sig i studien är att det finns tydliga mötesforum för samverkan mellan olika professioner och verksamheter. Skolverkets undersökning (2021) visar att personal med specialpedagogisk kompetens deltar i alltför liten utsträckning i särskild bedömning, vilket också kommer fram i denna studie.

Ett skolledarskap med en god balans mellan styrning och demokrati är en tydlig framgångsfaktor. Rektorerna för ett intressant resonemang om att kartläggning kan medföra en risk att förminska lärarnas tro på sin egen bedömarkompetens och att det därför är viktigt att lärarna är med i processen och att man inte går för fort fram. En av skolorna i studien hade tydliga utarbetade rutiner för hur rektor ska kunna ta del av information från arbetslagen så att rektor inte tappar kontakten med lärarnas arbete omkring tidig taluppfattning.

Arbetet med uppsatsen väckte också nya frågor…

Svårighetsnivån på Hitta matematiken uppfattades olika på olika skolor. Det är stora skillnader i elevernas bakgrund och vilka erfarenheter de har av matematik när de börjar förskoleklass.

Språket har stor betydelse för resultatet i bedömningsstöden. Talraden ska enligt lärarinformationen stå i fokus, men alla lärarna lägger i intervjuerna ett stort fokus på de ämnesspecifika begreppen: talet före/efter, fler/färre, hälften, där många elever misslyckas. I synnerhet elever med svenska som andraspråk eller språkliga svårigheter. Har skolan många elever med svenska som andraspråk får man på skolnivå också ett lågt resultat. Mäter då bedömningsstöden i taluppfattning det de avser att mäta?

Undervisningens utformning och innehåll i förskoleklass skiljer. Man famlar och söker efter hållbara material och plockar lite här och där. Hur blir arbetet med Hitta matematiken en del av undervisningen och inte något som ska läggas utanpå? Sätts resultaten ”bara i en pärm” som en av de intervjuade förskollärarna uttrycker det? Det behövs en fortsatt samtal om hur man följer upp och använder resultaten i undervisningen.

Ansvarig för genomförandet skiljer. Är det klasslärare, resurslärare eller personal med specialpedagogisk kompetens som genomför? Genomför en person alla bedömningsstöd i årskursen eller är det olika personer som genomför i olika klasser? Och på vilket sätt påverkar dessa skillnader resultaten? Analys i åk 1 gjordes av lärarna själva, av specialpedagogisk kompetens eller tillsammans. Detta skiljde alltså också och kan naturligtvis påverka kvaliteten i analysen.

Det finns skillnader i matematikkompetens särskilt hos lärare i förskoleklass och personal med specialpedagogisk kompetens. Är det därför fokus på språkutveckling blir så mycket större? De flesta av de intervjuade lärarna hade exempelvis inte deltagit i matematiklyftet. Samtliga arbetade utan elevbok och det ställs stora krav på att kunna lägga upp ett innehåll utifrån läroplanens centrala innehåll.

Behövs ett omtag med matematiklyftet? Vi behöver kompetens i matematik och specialpedagogik för att ”alla elever oavsett förutsättningar ska kunna delta i en likvärdig utbildning av hög kvalitet”.

Vill du veta mer?

Se föreläsningen med Frida Elmgren från Matematikbiennalen 2024 på UR play:

Kartläggning och bedömningsstöd – vad händer sedan? (UR play)

Läs uppsatsen i sin helhet:

Att upptäcka och erövra sitt tillgängliga frirum
En kvalitativ studie av rektorers, personal med specialpedagogisk kompetens och lärares kommunikativa handlingar omkring yngre elever i särskilda utbildningsbehov i matematik.
Författare: Frida Elmgren