Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Historiska resonemang på mellanstadiet

21 mar 2024 07:53

Vad säger forskningen

Heléne Hugo är förstelärare på Fagerslättsskolan i Huskvarna. I sin licentiatuppsats undersöker hon vilka förutsättningar mellanstadieelever erbjuds att utveckla förmågan att resonera och att utveckla ämneslitteracitet i historieundervisningen. Syftet är att bidra med kunskap om relationen mellan lärares planering för och mellanstadieelevers utveckling av historiskt resonerande och ämneslitteracitet.

Bild på Heléne Higo som står och lutar sig mot ett trappräcke. Bakom finns ett stort fönster där man kan se granskog.

Heléne Hugo har skrivit licentiatavhandlingen Historiska resonemang på mellanstadiet: En designbaserad studie för att utveckla undervisningen.

Berätta om din uppsats

Min forskning handlar om vilka förutsättningar mellanstadieelever erbjuds att utveckla förmågan att resonera och att utveckla ämneslitteracitet i historieundervisningen. Bakgrunden är de förändringar som införandet av Lgr11 innebar när eleverna inte bara skulle ges möjlighet att lära sig specifika ämneskunskaper utan också få utveckla olika förmågor. En av dessa är att resonera. Även om fakta och förståelse generellt betonas mer i Lgr22 finns fortfarande förmågan att resonera kvar i betygskriterierna för elva ämnen i årskurs 6, där ibland historia. Det finns dessutom inte mycket forskning i svensk kontext för lärare att luta sig mot när det gäller mellanstadieelevers historiska resonerande. Den forskning som finns fokuserar framför allt på äldre elever. Det gjorde att det också finns en kunskapslucka som jag vill bidra till att fylla.

Genom deltagande observation följde jag två lärare när de planerade arbetsområdet medeltiden och när lektionerna genomfördes i en klass i årskurs 5. Det empiriska materialet består av ljudupptagningar av och fältanteckningar från planeringstillfällen, helklasslektioner och grupparbeten samt elevtexter.

Studien utgår från antagandet att kunskap är socialt situerad, vilket är gemensamt för de teorier som används. Det historiska resonerandet sker i ett socialt sammanhang och ställer krav både på förmågan till historiskt tänkande och på förmågan att uttrycka sig i historia. I studien kombineras därför historiedidaktiska teorier om historiskt tänkande och resonerande med historiespecifik litteracitet

Vad har du kommit fram till?

Resultatet visar att elever i årskurs 5 kan föra enkla historiska resonemang, både muntligt och skriftligt. Inom historiedidaktisk teori talar man om att det finns tre sätt att resonera i historia, om kontinuitet och förändring, orsaker och konsekvenser och/eller likheter och skillnader. Det som dominerar i den här studien är elevernas resonemang om kontinuitet och förändring och då framför allt med fokus på förändring. När eleverna resonerar om orsaker och konsekvenser blir det oftast på individnivå och i kort tidsperspektiv. Att resonera på strukturell nivå är svårt för dem.

När eleverna skriver är det den narrativa, återberättande formen som dominerar och uttryck för temporalitet och kausalitet, vilket är specifikt för historietexter, är ofta vaga. Tecken på mer analytiskt skrivande finns dock. Det här stämmer väl överens med amerikansk forskning som visar att elever på låg- och mellanstadiet skriver narrativa texter och först i slutet av mellanstadiet eller i början av högstadiet börjar skriva mer analytiskt. Ett viktigt steg i denna utveckling är att eleverna för in förklaringar i sina berättande texter, vilket det finns exempel på i min studie.

Elevernas muntliga och skriftliga resonemang tar form utifrån uppgifterna och den stöttning de får att genomföra dem. Progressionen genom arbetsområdet går från gemensamt arbete i helklass, till grupparbeten och avslutningsvis individuellt arbete. Uppgifterna karaktäriseras av att de är öppna men begränsade till en person, händelse eller företeelse, samtidigt finns tolkningsutrymme för vilket historiskt kunnande som efterfrågas. Resonemangsformerna är ofta implicita men blir tydligare i slutet av arbetsområdet. Framför allt är det resonemang om kontinuitet och förändring som efterfrågas. Övervägande delen av uppgifterna är skriftliga, oftast i kombination med samarbete mellan eleverna.

Den organisatoriska stöttningen kännetecknas av elevernas interaktion i smågrupper. I dessa samarbeten får eleverna möjlighet att stötta varandra både i att skapa mening vad det gäller det historiska innehållet och att skriftligt formulera sig. De historiska begreppen är centrala för att förstå det historiska innehållet och dessa läggs stor vikt vid på en rad olika sätt. Stöttning i att förstå det historiska innehållet får eleverna också genom olika visuella stöd, t.ex. kartor, tidslinjer, släktträd, bilder och filmer. När det gäller att skriftligt formulera texter sker stöttningen genom gemensamt skrivande i helklass och genom exempeltexter, som både läraren och elever skrivit. Läraren visar på vad som är styrkorna i texterna och hur man formulerar sig så att läsaren ska förstå. Här finns dock utvecklingspotential. Stöttningen skulle kunna bli ännu mer konkret och visa ännu tydligare på hur texter skrivs i historia, vilket skulle kunna hjälpa de elever som har svårt att konstruera konsekventa och sammanhängande texter.

Hur kan man använda detta i undervisningen och i mötet med barn och elever?

Det allra viktigaste är att inte lämna eleverna ensamma i arbetet med att läsa och bearbeta innehållet. Samtalsmöjligheter i olika former är oerhört viktigt för att alla elever ska få möjlighet att förstå det stoff som man arbetar med.

Etablera gemensamma resonemang i klassrummet där du som lärare ställer frågor eller ger uppgifter där eleverna med hjälp av olika källor får hjälpas åt att besvara frågorna. Använd gärna grafiska modeller som tydliggör resonemanget, t.ex. vad som var orsaker till en händelse och vad som blev konsekvenserna. Om det finns möjlighet så använd gärna källor där olika perspektiv synliggörs. Visa sedan hur ert resonemang kan formuleras skriftligt och tydliggör hur tid och orsakssamband kan uttryckas på olika sätt. När eleverna ska skriva på egen hand så erbjud skrivmallar med bland annat innehållsbegrepp, tidsuttryck och begrepp som visar på orsakssamband.

En annan sak att tänka på är att uppgifter eleverna får behöver vara konkreta och visa tydligt på vilket historiskt innehåll som efterfrågas och resonemangsformen behöver vara explicit.

Planera för en tydlig progression och stöttning i arbetet, som ger eleverna möjlighet att träna på de förmågor som de ska ges möjlighet att utveckla.

Forskning visar att skrivande är centralt för lärandet och därför är det viktigt att ha ett ämnesövergripande perspektiv på skrivandet. Ett tydligt fokus på att skriva i alla ämnen ger eleverna dessutom möjlighet till en mer allsidig skrivkompetens.

Vill du veta mer?

Läs uppsatsen i sin helhet:

Historiska resonemang på mellanstadiet
En designbaserad studie för att utveckla undervisningen
Författare: Heléne Hugo

Dela sidan
Avhandlingar och uppsatser

Här på Pedagog Jönköping finns examensarbeten och avhandlingar som är skrivna av medarbetare i Jönköpings kommun.

Se alla avhandlingar och uppsatser

Har du nyligen avslutat ett examensarbete, licputerat eller disputerat? Kontakta Pedagog Jönköpings redaktion så publicerar vi ditt material.

pedagog@jonkoping.se

Relaterade nyheter

Vad säger forskningen
26 feb 2024 06:21
Har jag en plats här? - Examensarbete om inkludering i förskolan
Martina Cederholm Ebuka och Stephanie Kjær Rasmussen har studerat förskollärarprogrammet på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping och t...
Vad säger forskningen
23 jan 2024 08:09
Karin har undersökt stödåtgärder för att fler ska klara gymnasieexamen
Varje år får ett antal elever studiebevis, vilket innebär att eleven inte klarat något av kraven för att erhålla gymnasieexamen. I Karins masteruppsa...
Vad säger forskningen
23 maj 2023 07:38
De har skrivit uppsats om matematikångest
Katarina Cronholm och Christina Myresten är båda speciallärare och har tillsammans skrivit en avhandling om matematikångest. Resultatet av studien vi...