Elevers självständiga lärande
11 maj 2023 12:01
Vi lever i en digital tid där hjälpen ofta finns nära oss i våra telefoner eller andra digitala enheter. I skolans värld överöses vi med en mängd olika digitala verktyg och tjänster som alla utlovar underverk eller åtminstone utveckling och lärande. Om man dessutom som lärare går in på t.ex. Instagram så kan man möta många väldigt kreativa och duktiga pedagoger som man kan inspireras av men samtidigt så kan det skapa en stress av att man inte gör tillräckligt.
Det är inte lätt att sålla fram det bästa och mest användbara. Jag har tidigare blogginlägg skrivit om att det är viktigt att ha fokus på målet med undervisningen. Ett digitalt verktyg ska bara var lärarens förlängda arm och ett stöd i att förverkliga den pedagogiska tanken. Det är viktigt att fokusera på kärnan i undervisningen och vad det är man vill att eleverna ska få med sig.
Samtidigt så gäller det också att se till att alla elever hänger med i undervisningen och utvecklas. Jag beundrar alla lärare som vänder ut och in på sig själva för att möta alla elever utifrån deras egna förutsättningar. Man anpassar material och tänker på alla och det är fantastiskt att se. Samtidigt så ser jag också elever som lämnas ensamma i sitt lärande. För elever i behov av särskilt stöd så finns det en mängd olika verktyg som kan stödja deras lärande men många har inte fått lära sig hur man ska använda dem eller så behöver de hela tiden omvandla lärarens undervisning till något som blir begripligt för de själva. Det här kräver mycket energi och motiverade elever och i många fall drivna föräldrar.
Vi behöver kratta manegen
I vår kommun har eleverna till gång till inlästa läromedel genom ILT Education. Vi har pedagogiska filmer i tjänsten Begreppa som visualiserar och lyfter fram begreppen. Vi har talsyntes i både dator och iPads. Vi har dikteringsmöjligheter och rättstavningsprogram. Ja, listan kan göras lång men det hjälper inte att vi har verktygen om eleven förväntas att helt på egen hand hantera dessa utan hjälp och stöd.
Det är viktigt att eleven blir självständig i sitt lärande och får en förståelse över på vilket sätt hen lär sig bäst. Men för att komma dit behöver vi finnas där och stötta mycket. Kratta manegen helt enkelt. Idag är det väldigt vanligt att lärare lyfter fram till alla elever att de också kan lyssna på texten via ILT Education och det är ju väldigt positivt. Men på samma sätt som att alla elever behöver lära sig studieteknik så behöver de också lära sig en teknik hur de lättare kan ta till sig text genom att lyssna på den.
Att använda både öron och ögon
Några knep för att stödja just det lärandet kan vara att både använda ögonen och öronen när man läser. Att ha boken framför sig när man läser och hänga med i texten och bilderna. Det är också bra att läsa ett kort stycke och stanna och återberätta innehållet eller ta fram stolpar. Här kan man ju t.ex. välja att diktera in stolparna eller sammanfattningen i ett worddokument. Det är också viktigt att man som lärare vet om att det ofta tar längre tid att lyssna på en text än det tar för de övriga eleverna att läsa den med ögonen.
Jag lyssnade på en föreläsning för några år sedan där föreläsaren sa att om man låter en genomsnittlig läsare i åk 7 läsa en sida samtidigt som jag lyssnar på samma text så behöver jag höja hastigheten till ca 130 % för att bli färdig samtidigt. Det är tänkvärt eftersom om eleven som har svårigheter med läsningen ska hänga med i texten som hen lyssnar på så går det inte att lyssna på 130 % utan ofta lägre än 100 %. Men här brukar jag också uppmuntra elever att testa olika lästempon. Vissa böcker kanske man bara vill lyssna på och då kan man testa att höja tempot. Jag vet att en del elever upplever att det blir lättare med ett snabbare tempo för att de inte drömmer sig bort lika lätt och det kommer ihåg början på meningen när de kommer till slutet. Men när det gäller lästempo med öronen så är det på samma sätt som med ögonen, det varierar från person till person. Det finns inget rätt eller fel.
Några knep för att stödja lärandet kan vara att både använda ögonen och öronen när man läser. Att ha boken framför sig när man läser och hänga med i texten och bilderna. Det är också bra att läsa ett kort stycke och stanna och återberätta innehållet eller ta fram stolpar.
Att vara tydlig med vad som ska göras
Ett annat knep är att när eleverna får läxor skriva dessa i Vklass så även föräldrar vet om vad som ska göras. Här är det bra att vara tydlig med vad som ska göras. Där är det också bra att skriva att boken finns på ILT Educationoch gärna en djuplänk direkt till sidan. Om det finns filmer som stödjer detta på Begreppa så är det väldigt bra att lägga ut länkar till dessa här också. Här brukar jag tipsa elever om att börja med att titta på Begreppafilmerna och göra Quizen innan de läser boken med ögon och öron. Filmerna ger en förförståelse och hjälp i att skapa inre bilder som underlättar läsandet.
För elever som har svårigheter att få ur sig text av olika anledningar kan det underlätta att börja med att diktera in texten. Även här finns det några knep att ta till. Det blir oftast bäst när man dikterar en mening i taget. Dessutom så får man då lättare till stor bokstav och punkt. Men samtidigt så kan det ibland vara bra att bara få ur sig allt i en klump och sedan gå in och bearbeta texten med tex en talsyntes som läser upp det man skrivit. Det hjälper för att höra var man behöver sätta punkt.
Här kan man också ta hjälp av rättstavningsprogram. Dels den inbyggda i Word men även StavaRex och SpellRight som finns på elevernas datorer och som hittar ännu fler fel än den inbyggda i Word. För elever som skriver på iPads så har vi apparna ClaroSpeak och OribiWriter som gör samma sak. På iPads och telefoner så finns det också appar där man kan ta kort på en text och få den uppläst. Här har vi t.ex. apparna Claro ScanPen och Microsoft Lens.
Talsyntes är ju någonting som många av oss skulle få hjälp av när man skriver. Att ibland stanna upp och lyssna på det man skrivit ger ett sammanhang och tydlighet i saker man kanske behöver ändra.
Målet är att eleverna blir självständiga i lärandet
Som sagt så finns det många verktyg för att stödja elevernas lärande men det är inget som de kommer på själva utan handledning och stöd. De behöver lära sig på vilket sätt de lär sig bäst. Många skolor jobbar redan medvetet med detta men det är något som alla behöver göra. Ju tidigare eleverna blir självständiga i användandet av verktygen desto bättre är det. Men vi måste också se till att eleverna inte blir lämnade ensamma som bärare av denna kunskap. Vi som lärare måste också kunna dessa verktyg och bli trygga i hur de fungerar och ha en tanke på hur man kan stödja eleverna i användandet. Här finns jag på Skoldatateket som hjälp för förskolor och skolor i Jönköpings kommun. Behöver ni få stöd i användandet av dessa verktyg så finns det möjlighet att kontakta mig. Jag finns som ett bollplank och utbildare så att du kan bli tryggare i verktygen.
När man försöker se in i framtiden så finns det många spännande möjligheter där AI kommer kunna stödja eleverna på olika sätt men det får jag utveckla mer i ett blogginlägg framöver.
En sak vi kan vara säkra på är att tekniken kommer förändras men syftet med tekniken kommer inte göra det.
För dig som vill veta mer
Skribent
IT och specialpedagogik
Jag heter Lars Alvåg och är specialpedagog med ansvar för Skoldatateket. Jag jobbar med specialpedagogiskt IT-stöd och finns som ett bollplank till verksamheten när det gäller frågor kring tillgängligt lärande med digitala verktyg. För vem? För dig som jobbar med barn och elever och som vill läsa om hur vi med digitala verktyg kan stödja deras lärande med ett specialpedagogiskt fokus. Om vad? Tillgängligt lärande med digitala verktyg. Det handlar bl.a. om assisterande teknik, bildstöd, strukturstöd mm. Kort och gott om hur vi kan stödja barn och elever så att de får möjlighet att bli sitt bästa jag.