Vilken är den bästa matteappen?

För några år sedan satt jag på en föreläsning med en skolledare på en skola i England. Skolan hade gjort en stor digitaliseringsresa där man använde många digitala verktyg i undervisningen.

Han refererade till en typ av fråga som han ofta fick och det var:
–Vilken är den bästa matteappen?

Hans svar på frågan har jag burit med mig sedan dess.
–Den bästa matteappen är matteläraren…

En app är bara ett verktyg för läraren att förverkliga sina pedagogiska idéer. En app kan i teorin vara fantastisk men i vissa sammanhang fungerar den inte alls. På samma sätt kan en app som vid första ögonblicket känns mindre bra bli ett fantastiskt pedagogisk verktyg.

Jag brukar prata om att en app ska gå igenom lärarens pedagogiska filter. Gör den här appen det jag vill att den ska göra? Det är bra att vara nyfiken men samtidigt kritisk. Att våga testa nytt är viktigt och bra men fungerar inte appen på det sätt som jag vill utifrån min pedagogiska idé så ska den inte användas. På samma sätt kan en app man inte tror ska fungera förvåna en och vara fantastisk utifrån undervisningens syfte.

När vi pratar om digitalisering så är det lätt att utgå från tekniken och sedan anpassar vi undervisningen efter den. Men det får aldrig handla om teknik för teknikens skull utan det måste handla om syftet med tekniken. Digitala verktyg är bara ETT av de verktyg vi använder oss av, inte verktygET. Vi ska använda styrkorna i de digitala verktygen och samtidigt styrkorna i de analoga verktygen. Då blir det en helhet.

I Jönköpings kommuns skolor har varje elev en egen digital enhet, antingen iPad eller dator. Även i förskolan har antalet iPads ökats på avdelningarna. När det görs en sådan satsning så är det lätt att hamna i fällan att allt ska göras i de digitala enheterna. Men här behöver vi tänka ett varv till så vi verkligen använder rätt verktyg och metod.

På samma sätt behöver vi tänka när det gäller att ge rätt stöd för de elever som behöver lite mer. Redan innan vi började skicka ut digitala enheter till alla elever så bestämdes det att det första som ska vara på plats måste vara de stödjande verktygen. Eleverna ska också kunna få samma stöd oavsett om skolan har iPads eller datorer.

Nu vet vi ju att en iPad och en dator fungerar lite olika och har olika styrkor men i grund och botten så finns samma stöd på enheterna. Man ska kunna diktera in sin text, skriva med talsyntes och få sin text uppläst och dessutom rättstavad och man ska också kunna lyssna på sina läromedel. Allt det här är viktiga verktyg som kan göra lärandet mer tillgängligt.

Här är det också viktigt att vi som finns runt eleverna också kan verktygen och kan hjälpa. Vi vill att eleverna ska bli så självständiga som möjligt men vi behöver ändå vara där och underlätta för dem. Till exempel att tillgängliggöra texter digitalt och inte bara på papper, att uppmuntra alla att man kan använda inlästa läromedel eller Begreppa, att använda tidshjälpmedel och bildstöd.

Eleverna får inte bli ensamma bärare av sitt lärande. Här vet jag att många lärare gör fantastiska insatser för att ge elever det stöd de behöver men vi behöver ständigt påminna oss alla om detta. Det är också viktigt att man inte bara förlitar sig på de digitala stödjande verktygen utan även ser över hela lärmiljön så den blir så tillgänglig som möjligt, både analogt och digitalt.

För att avsluta där vi började så kan vi ställa frågan:
–Vilken är den bästa appen för en elev med läs- och skrivsvårigheter?

För mig blir det samma svar som den engelske skolledaren gav: –Läraren!

Alltså vi vuxna som finns runt omkring eleverna är viktiga för att skapa en trygg miljö där eleven får möjlighet att bli sitt bästa jag.