Hur identifierar vi särskilt begåvade elever?

Berätta om er uppsats

Vår uppsats handlar om kartläggning av särskild begåvning i grundskolan. Intresset för ämnet väcktes under en uppdragsutbildning om särskild begåvning som vi gick 2023–2025 i samarbete mellan Jönköpings kommun och Karlstad universitet. Utbildningen gav oss mycket ny forskning och nya insikter och väckte väldigt många och intressanta frågor.

I våra roller som speciallärare och medlemmar i elevhälsoteam började vi fundera över hur skolan kan identifiera elever med särskild begåvning och säkerställa att deras behov uppmärksammas och möts. Skolan behöver möta elever med särskild begåvning på rätt kunskapsnivå för att förhindra psykisk ohälsa, vilken är hög inom denna elevgrupp.

I studien har vi gjort en dokumentanalys av de kartläggningsmaterial som används vid utredningar om särskilt stöd (USS) i Jönköpings kommun. Vi undersökte frågeformulären som är ställda till arbetslag/lärare, vårdnadshavare, elev samt observationsprotokollet. Syftet var att undersöka om materialen innehåller frågor eller påståenden som kan bidra till att identifiera särskilt begåvade elever. Analysen utgår från teorier av Gagnés och Renzulli om särskild begåvning samt Sims klustermodell som definierar vad särskild begåvning är.

Vad har ni kommit fram till?

Vi kom fram till att visst stöd i ovannämnda teorier och modell finns i de kommungemensamma dokumenten men inte tillräckligt för att fånga upp dessa elever och för att få en ökad förståelse av individen.

Nästa steg i vårt arbete handlade därför om att skapa kompletterande frågor och påståenden för att identifiera elever med särskild begåvning. I det arbetet använde vi Cosmovici Idsøe självrapporteringsschema till barn i yngre åldrar och ”Lärarnominering, om vad barnet kan nu” samt ”Vanliga begåvningsegenskaper i tidiga år” båda delade vid föreläsning av Elisabet Mellroth samt i Silvermans ”Characteristiscs of Giftedness”.

De nya frågeformuleringarna skrev vi i de befintliga kommungemensamma dokumenten.

Dessutom valde vi att lägga till, som ett komplement, samtliga tre identifikationslistor från Nissen som har frågor till elev, lärare och föräldrar. Identifikationslistorna från Nissen valde vi då det finns skalor med poäng för utredaren att använda som ett stöd för att lättare kunna identifiera särskild begåvning samt att alla tre identifikationslistorna är tänkta att användas som en helhet. Vår rekommendation är att använda de olika kompletterande kartläggningsmaterialen för att få en bredare bild av elevens olika förmågor och som stöd i ett samtal. Det kompletterande materialet bör även användas och väljas ut efter ålder, alla frågor och påståenden behöver inte användas.

Vi arbetade även fram ett tillägg i ett av dokumenten, som kan användas av den som ställer frågorna och som ska sammanfatta och göra en analys av svaren. I dokumentet finns stödformuleringar som kan ge en hjälp på vägen för att se om det handlar om en särskilt begåvad elev. Som utredare behöver man veta vad man letar efter för att kunna identifiera en särskilt begåvad elev och även kunna tolka de svar man får av materialet.

Hur kan resultaten användas i praktiken för att identifiera elever som visar indikation på särskild begåvning?

Att identifiera elever med särskild begåvning är viktigt för att skolan ska kunna erbjuda undervisning och lärmiljöer som främjar både kunskapsutveckling och välmående. Forskning visar att tidig identifiering ökar möjligheterna att möta elevens behov och skapa förutsättningar för fortsatt utveckling.

Vårt kompletterande kartläggningsmaterial kan användas i utredningar av en elevs behov av särskilt stöd (USS) för att ge en bredare bild av hur eleven fungerar och upplever sin skolsituation. Materialet kan bidra till att synliggöra tecken på särskild begåvning och ge underlag för samtal om vilka anpassningar och utmaningar eleven behöver.

Eftersom särskilt begåvade elever är en heterogen grupp behöver kartläggningen kompletteras med information om elevens kunskapsnivåer i olika ämnen. Materialet bör därför ses som ett stöd för identifiering och förståelse, inte som ett fristående verktyg.

Vi ser också flera andra användningsområden. Materialet kan användas i frånvaroutredningar, av elevhälsans olika professioner och av lärare i samtal med elever och vårdnadshavare, exempelvis under utvecklingssamtal. Frågorna kan bidra till en djupare förståelse för elevens styrkor, behov och tidigare skolgång, vilket i sin tur kan stärka arbetet med att skapa en tillgänglig lärmiljö.

Arbetet har redan fått praktisk betydelse i Jönköpings kommun. Efter att studien presenterades för kommunens specialpedagoger och speciallärare reviderades det befintliga kartläggningsmaterialet med stöd av våra resultat. Kommunens specialpedagoger och speciallärare har nu tillgång till ett utökat kartläggningsmaterial som kan användas för att identifiera och uppmärksamma elever med särskild begåvning.

Vår förhoppning är att materialet ska bidra till att fler elever blir sedda och får det stöd, den stimulans och de utmaningar som de behöver för att utvecklas och trivas i skolan

Vill du veta mer?

Läs uppsatsen i sin helhet:

Hur identifierar vi särskilt begåvade elever?
En undersökning om kartläggningsmaterial
Författare: Åsa Berglund och Kristina Haage Ekelund, vt 2025