De breddar bilden av elever som behöver utmanas

Våren 2025 avslutades kursen Särskild begåvning i pedagogisk verksamhet. 18 medarbetare från förskolan till gymnasiet i Jönköpings kommun deltog i utbildningsinsatsen för att göra lärandet mer tillgängligt för alla barn och elever genom att identifiera, förstå och utveckla arbetet kring särskild begåvning.

Marie Wittesjö, Malin Wintenby, Kristina Haage Ekelund, Susanne Gustafsson och Sofia Håård var fem av deltagarna. Sedan kursen avslutades har de på olika sätt arbetat vidare i sina verksamheter för att inte låta kunskapen stanna hos dem själva. De har hållit föreläsningar för kollegor, deltagit i överlämningar, varit stöd i kartläggningar och samtalat med arbetslag, elevhälsa och vårdnadshavare. De har även berättat om arbetet på en Mensa-konferens, där kommunens satsning och de fortsatta utvecklingsfrågorna väckte intresse.

Fler elever med särskild begåvning upptäcks

Under året har en viktig del av deras uppdrag varit att bredda bilden av vilka elever som kan behöva större utmaningar.

– Numera upptäcker vi fler elever med särskild begåvning. Tidigare har särskild begåvning ofta kopplats till elever som presterar högt och snabbt syns i undervisningen men det är mer komplext än så. De här eleverna har också fått stå lite åt sidan, eftersom man har tänkt att de klarar sig själva, säger Susanne.

En elev med särskild begåvning kan vara högpresterande, men behöver inte vara det. Det kan också vara en elev som ifrågasätter, tappar intresset, undviker att visa vad den kan eller uppfattas som omotiverad. Ibland finns även andra svårigheter eller diagnoser som gör elevens behov svårare att få syn på.

– Man har kanske tänkt att det är någon annan problematik bakom. Att man ofta har förväxlat det med NPF, att eleven inte tycker om skolan eller inte vill. Men man har inte alltid gått djupare, säger Kristina.

Utbildningen har gett dem fler sätt att tolka det de ser i vardagen. När en elev väcker funderingar handlar det inte längre bara om att hitta en snabb förklaring utan om att undersöka vad som kan ligga bakom och vilka behov eleven faktiskt visar.

– Medvetenheten gör att man ställer lite mer utmanande frågor och väcker tanken att det kan röra sig om särskild begåvning. Har vi tänkt på det här? Hur fungerar barnet när vi gör på ett visst sätt? säger Sofia.

Mer kunskap om kännetecken

Ett tecken på att arbetet börjat få fäste är att frågorna nu dyker upp i fler samtal om elevernas utveckling.

Ett exempel som Susanne nämner är en överlämning mellan stadier där pedagogerna själva lyfte att de sett kännetecken på särskild begåvning hos en elev.

– Det har jag inte varit med om tidigare. Innan kanske man hade sagt att det här är en högpresterande elev eller hen är duktig i svenska eller stark i matte. Nu använder man begreppet särskild begåvning och berättar vilka kännetecken man har sett.

De är alla överens om att detta är ett viktigt steg. När fler känner igen kännetecknen blir det också lättare att prata om elevens behov på ett mer nyanserat sätt. Fokus hamnar inte på att sätta en etikett, utan på att förstå vad eleven behöver för att fortsätta vara nyfiken, motiverad och utmanad i undervisningen.

Samtalet kan visa mer än testet

För att komma dit behöver skolan ibland undersöka elevens behov mer systematiskt. Kartläggning kan vara ett stöd, men lärarna betonar att den behöver göras med eftertanke. En elev visar inte alltid sin förmåga i en testsituation.

– Tester kan vara trubbiga. Ibland visar eleven inte sin förmåga när vi ger uppgifter, men i samtalet kan det komma fram vilken förståelse som faktiskt finns där. Jag satt med en yngre elev som först inte visade särskilt mycket i ett vanligt test. Men när eleven sedan fick syn på en våg i klassrummet och började prata om likheter, skillnader och matematiska samband, kom något helt annat fram. Då kunde jag ställa följdfrågor och få syn på hur eleven resonerade, säger Malin.

Därför lyfter lärarna också betydelsen av att lyssna på vårdnadshavarna. Hemma kan barnet visa sidor som inte alltid syns i skolan. Det kan handla om fördjupade intressen, stora frågor, resonemang och kopplingar som ligger över åldersnivån.

– Det är inte ovanligt att elever visar sin särskilda begåvning mycket mer hemma. Sedan kommer de till skolan och vill vara som alla andra. De kanske skriver som kompisen gör, fast de egentligen kan skriva på ett helt annat sätt, säger Kristina.

Struktur och organisation viktigt

Att upptäcka eleverna är en sak. Att hitta hållbara sätt att möta dem är en annan. De fem lärarna har haft särskild tid i sina tjänster för uppdraget, men beskriver att fler behöver få både kunskap och förutsättningar att driva arbetet vidare. Det väcker frågor om tid, ansvar, samarbete mellan skolor och om hur elever kan få rätt utmaningar när den egna verksamheten inte räcker till.

– Vi hittar eleverna mer i dag. Men hur vi ska möta dem är en organisatorisk fråga som är ganska klurig. Det är inte helt lätt vare sig för rektorer eller lärare att lösa, säger Kristina.

Sofia lyfter att arbetet behöver finnas både i den ordinarie undervisningen och i gemensamma strukturer runt eleverna.

– Absolut handlar det om differentierad undervisning i klassrummen. Men vi behöver också fråga oss hur vi kan få det mer likvärdigt på kommunnivå, säger hon.

I samtalet återkommer därför frågan om likvärdighet. På vissa skolor finns personer som kan stötta kollegor, medan arbetet på andra håll fortfarande behöver byggas vidare. Därför förs också samtal om gemensamma träffpunkter för eleverna och mer samlade lösningar, så att skolor lättare kan hitta stöd, samarbete och nya möjligheter när en elev behöver större utmaningar.

– Jag tänker att implementeringen kommer att ta väldigt lång tid. Det är en lång process. Vi behöver hålla i och hålla ut, säger Malin.

Alla elever har rätt att utvecklas

När lärarna får frågan vad de vill skicka med till andra pedagoger handlar svaret först och främst om att söka kunskap. Att läsa, fråga, ta stöd av kollegor och våga vara nyfiken på det eleven visar. Här lyfter de också kommunens handlingsplan kring särskild begåvning som ett viktigt stöd för den som vill börja orientera sig.

– Handlingsplanen är ett bra första steg. Där kan man klicka sig vidare, läsa mer och hitta litteratur om man vill fördjupa sig, säger Sofia.

Men det handlar också om att våga vara ödmjuk inför det man inte själv kan.

– Jag kanske inte kan allt om det eleven vill fördjupa sig i, men jag kan hjälpa eleven att komma vidare, säger Marie. Elever med särskild begåvning ska inte lyftas fram på bekostnad av andra, men de behöver finnas med när undervisningen planeras.

– Ja, den här eleven har rätt till samma stöttning som en elev som inte når målen. Alla har rätt att utvecklas så långt som möjligt i skolan, avslutar Susanne.