Var är tårtan? - En bok som bygger broar mellan hem och förskola

Sedan i höstas jobbar fem förskoleområden i kommunens prioriterade områden med en utökad introduktion för barn och vårdnadshavare. Satsningen är en del av förskolans arbete med att främja lek, pedagogiska relationer och språkutvecklande förhållningssätt med utgångspunkt i en tillgänglig lärmiljö. Arbetet ser olika ut på olika förskolor och avdelningar men gemensamt för alla deltagande förskolor är att man utgår från boken Var är tårtan?

En textlös bok att läsa på alla språk

I samband med introduktionen får alla barn och vårdnadshavare boken som saknar text och i stället bygger på bilder. Det gör att den kan läsas på alla språk och anpassas efter varje familjs förutsättningar. Genom att samtala om bilderna tillsammans får barnen möjlighet att utveckla sitt språk, både på svenska och på sitt eventuella modersmål.

– Det här är ett sätt att skapa en bro mellan hem och förskola för att samarbeta kring barnets språkutveckling. Boken blir en gemensam utgångspunkt för samtal, lek och lärande. Det skapar engagemang hos både barnen och vårdnadshavarna, berättar Lena Hultman som är förste förskollärare på Råslätts förskoleområde som deltar i satsningen.

Introduktion i dialog med vårdnadshavare

På Råslätt startade arbetet med boken i samband med introduktionen av nya barn i höstas. Alla barn, inte bara de nya, fick boken som gåva. Pedagogerna lämnade över boken direkt till vårdnadshavarna och berättade samtidigt om syftet med arbetet och hur boken skulle användas under året. Vårdnadshavarna fick också stöd i hur de kunde läsa boken tillsammans med sina barn hemma, genom att samtala om bilderna och vara uppmärksamma på vad barnet visade intresse för.

– Vi uppmuntrade även vårdnadshavarna att berätta för oss vad deras barn pratade om, pekade på och tyckte extra mycket om i boken så att vi kunde fånga upp det även på förskolan, berättar Carina Briggert som är förskollärare på Domherrens förskola.

– Det var viktigt att inte bara dela ut boken, utan att också visa hur den kan användas. Responsen vi har fått från föräldrarna har varit positiv och framför allt är det flera som sagt att de uppskattar att boken är textlös. Det gör att de inte är låsta vid att de ska översätta, utan de kan prata fritt med sina barn på sitt bästa språk, säger Karina Sjöndin Kall, logoped på förskoleområdet.

Råslätts gemensamma projektarbete

Hur boken har använts i introduktionen har sett olika ut mellan förskoleområdena. På Råslätt valde man att låta boken bli förskolornas gemensamma projektarbete, ett arbetssätt där undervisningen under en period samlas kring ett gemensamt tema.

För att väcka barnens nyfikenhet startade projektet med en gemensam uppstartsaktivitet, där pedagogerna klädde ut sig till karaktärerna ur boken, sjöng och bjöd in barnen till lek då de bland annat fick gå på tårtjakt på gården.

I det fortsatta arbetet har boken sedan fungerat som utgångspunkt i undervisningen. Barnens intresse har styrt riktningen, och på vissa avdelningar tog arbetet avstamp i tårtan i boken.

– Det var mycket med tårtor där i början så våra barn blev väldigt tårtintresserade, berättar Carina. Det ledde till att vi skapade egna tårtor och i samband med det fick vi också hjälp från vårdnadshavarna att skriva ordet ”tårta” på olika språk.

En lärmiljö där boken finns överallt

Boken har flyttat in i hela lärmiljön. Bilder ur berättelsen har satts upp på väggarna, använts i spel och som visuellt stöd i samtal. Barnen har också kunnat ta med bilder från boken ur en korg och använda dem när de vill berätta eller visa något för andra.

Barnens intresse styr undervisningen

När barnens intresse har skiftat har undervisningen följt med. På avdelning Stjärnan på Domherrens förskola gick arbetet från tårtor vidare till ballonger för att sedan fortsätta med vatten och ankor. Genom rörelselekar, sånger, skapande och experiment har man fördjupat sig i barnens intresseområden.

-Det är väldigt mycket dramatik och känslor i boken som har fångat barnen. På en av sidorna flyger en ballong i väg när grisen, en av karaktärerna, ramlar och faller. När vi märkte att barnen blev fascinerade av detta styrde vi in arbetet på ballonger och ett av fokusorden i samband med detta var ”förskräckt”, säger Carina och fortsätter; I vintras tog vi in snö och när barnen såg hur snön smälte till vatten var det ett barn som kopplade det till bokens ankor som simmar i vatten. Det blev en naturlig utgångspunkt för att låta arbetet gå vidare och utforska ankorna.

Lek, skapande och gemensamma aktiviteter

Projektet har också gett upphov till gemensamma aktiviteter tillsammans med vårdnadshavarna. Man har bjudit in till föräldrafrukost för att prata textlösa böcker och vikten av att läsa böcker med sina barn, men också haft öppet hus då barn och vuxna fått skapa tillsammans utifrån bokens innehåll.

Dialogisk högläsning är grunden

Arbetet i projektet bygger på dialogisk högläsning som är en vetenskaplig språkutvecklande metod där barnen aktivt deltar i samtal kring innehållet i boken. Från början låg fokus bara på ”Var är tårtan?” men efterhand har man även plockat in andra böcker. ”Var är tårtan?” har man dock hela tiden återkommit till.

– Eftersom barnens intresse har fått styra undervisningen, har det lett till att avdelningarna fördjupat sig i annan litteratur med koppling till innehållet i ”Var är tårtan?”. När barnen till exempel blev nyfikna på ankor eller som i något fall, grodor, lånade pedagogerna böcker på samma tema som de läste tillsammans, berättar Karina.

Samverkan som stärker arbetet

På Råslätt har projektet också inneburit ett nära samarbete med flera andra aktörer i området.

– Biblioteket har varit med och tagit fram aktiviteter kopplade till boken och hjälpt oss att hitta litteratur utifrån barnens intressen. Öppna förskolan och barnhälsovården möter många fall samma familjer som vi och arbetar också med boken. Kulturskolan har bidragit med aktiviteter som ”dansa en bok”, och Vätterhem har lånat ut golfbilar så att vi kan ta oss runt till förskolegårdarna där vi har dramatiserat sekvenser ur boken för barnen. Tillsammans är det många som stöttat projektetarbetet med boken och barnens språkutveckling, säger Lena.

– Det finns en vetenskaplig grund för det, att när vi är många aktörer som pratar om samma saker, till exempel hur viktigt det är att läsa böcker för sina barn, då ökar engagemanget hos vårdnadshavarna och det blir lättare att nå fram och stärka barnens språk. Där känner vi att vi har kommit en bra bit i vårt arbete, fortsätter Karina.

Samtal om språk och kommunikation

I kombination med den utökade introduktionen har Råslätts förskoleområde även arbetat med språkkartläggningar. I introduktions- och utvecklingssamtalen har man tidigt börjat samarbeta med vårdnadshavarna på ett lite mer tydligt sätt kring språket.

– I samtalen med vårdnadshavarna synliggör vi vad vi menar med språk och kommunikation. Det handlar inte bara om det verbala språket, utan också om hur barnet kommunicerar med kroppsspråk, blickar och handlingar. Vi pratar också om vilken resurs modersmålet är i språkutvecklingen. Det gör det lättare för vårdnadshavarna att beskriva sitt barn och förstå hur vi arbetar med språk i förskolan. De förstår att vi vill det bästa för deras barn och det har ökat samarbetet, säger Carina.

Effekter i barnens utveckling

Pedagogerna upplever att arbetet redan har gett effekter. De ser att barnen utvecklat ett större ordförråd och är mer aktiva i sin kommunikation, samtidigt som vårdnadshavarna i högre grad har blivit delaktiga i barnens språkutveckling. Fler familjer använder sitt modersmål i samtal och läsning hemma, vilket i sin tur stärker barnens förutsättningar att också utveckla svenskan.

Samtidigt har projektet bidragit till en ökad gemenskap på förskoleområdet, där både barn och vuxna nu delar en gemensam förförståelse.

– Boken har blivit en gemensam tråd på alla förskolor. Den hjälper oss att skapa relationer, få igång samtal och arbeta med språk på ett sätt som engagerar både barn och vårdnadshavare. Det har bara varit positiva effekter och vi kommer fortsätta att ha boken som projektbok även nästa år och vidareutveckla arbetet, avslutar Lena.