Skolor tar fram gemensamt ramverk för svenska som andraspråk

Det som lade grunden till arbetet var Skolverksinsatsen Riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga barns och elevers utbildning, då flera skolor med många flerspråkiga elever lyfte fram ett gemensamt behov av att utveckla arbetet med svenska som andraspråk (sva) för att bättre stödja flerspråkiga elevers språk- och identitetsutveckling.

Behov av tydligare behovsbedömningar

Under en gemensam heldag kartlade skolorna sina förbättringsområden och formulerade mål som senare bearbetades vidare i både en rektorsgrupp och en arbetsgrupp med specialpedagoger och språkpedagoger.

Kartläggningen som skolorna genomförde visade tydligt att det fanns behov av både tydligare behovsbedömningar och en mer sammanhållen organisering av undervisningen i svenska som andraspråk.

– Skolorna efterfrågade stöd. Både lärare och rektorer ville ha ett mer enhetligt sätt att bedöma behov och organisera undervisningen och utifrån det påbörjades sedan förbättringsarbete för sva, förklarar Emma Simonsson, verksamhetsutvecklare inom utbildningsförvaltningen.

Workshopdagar för gemensam riktning

Som första steg hölls under höstterminen 2025 workshopdagar där lärare, specialpedagoger, speciallärare, språkpedagoger, rektorer, studiehandledare och modersmålslärare från de deltagande skolorna* tog del av föreläsningar, läste artiklar och deltog i tvärgruppssamtal tillsammans med forskarna Anne Reath Warren och Constanze Ackermann Boström vid Uppsala universitet.

Deltagarna fokuserade på tre huvudområden:

• att utveckla rutiner för behovsbedömning för sva
• att se över hur undervisningen i sva kan organiseras
• att stärka samarbetet mellan skolor och modersmålsenheten

Tillfällena har fungerat som ett viktigt kollegialt forum där skolorna har fått dela erfarenheter och konkretisera lösningar. Under kommande läsår kommer också fler skolor successivt att involveras för att stärka likvärdigheten i hela kommunen.

– Det är tydligt hur mycket kompetens som redan finns ute på skolorna. Genom att samla allt detta i ett gemensamt arbete kan vi skapa något som verkligen är hållbart. Det handlar inte om att bygga om utan om att bygga vidare på goda exempel och den forskning som finns om flerspråkiga elevers lärande, säger Mari Ylenfors, processamordnare för svenska som andraspråk.

Ojämlika resultat skapar behov av gemensamma riktlinjer

Nationella och lokala resultat visar att elever som läser svenska som andraspråk i lägre grad når bedömningskriterierna än elever som läser svenska. Internationella undersökningar som PISA och PIRLS, och nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, visar exempelvis att elever som läser svenska som andraspråk generellt presterar sämre i läsförståelse än elever som läser ämnet svenska. Samma mönster syns även i våra egna lokala resultat.

– När det som idag saknas tydliga kommunövergripande riktlinjer för hur vi avgör vilka elever som ska läsa sva innebär det att bedömningar kan variera mellan skolor och att vi inte med säkerhet kan säga att alla elever som har rätt till ämnet faktiskt får läsa det. Därför behöver vi gemensamma rutiner och en mer likvärdig organisering framåt, konstaterar Emma.

Nästa steg för ett gemensamt ramverk

De medverkande skolorna har tagit fram ett första utkast till ett ramverk som ska samla riktlinjer och rutiner för hela kommunen. Under vårterminen fortsätter arbetet tillsammans med rektorer och en referensgrupp bestående av lärare och specialpedagogisk personal.

Ramverket ska ligga till grund för de nätverk som startar till hösten, där representanter från alla skolor kommer få möjlighet att delta. Syftet är att säkerställa att varje skola får möjlighet att påverka och utveckla arbetet vidare och att det som tas fram blir relevant och användbart i praktiken.

Det kommande ramverket kommer bland annat att omfatta:

• gemensamma rutiner för behovsbedömning
• exempel på hur undervisning kan organiseras
• riktlinjer för hur samarbetet med modersmålsenheten kan stärkas

Målet är en mer sammanhållen struktur som stödjer både elever och lärare på alla skolor.

– När vi har en gemensam grund blir det enklare att samarbeta, följa upp och utveckla undervisningen tillsammans. Det är en av de stora vinsterna med det här arbetet. Framöver fortsätter arbetet i SVA-nätverk. Ett sådant finns för högstadiet idag och nu startar vi nätverk även för låg- och mellanstadiet, så att fler kan vara delaktiga, säger Mari.

Framtida kompetensutveckling

I arbetet har skolorna också sett behov av fler utbildade lärare i svenska som andraspråk men även av stärkt andraspråksperspektiv i undervisningen. Inom professionsprogrammet kommer det framöver att finnas möjlighet att läsa behörighetsgivande kurser vid lärosäte.

– Tydliga rutiner är viktiga, men de räcker inte i sig. För en likvärdig undervisning behöver vi också fler lärare som är behöriga att undervisa i svenska som andraspråk, säger Emma.

* Öxnehagaskolan, Österängsskolan, Södergårdsskolan, Råslättsskolan, Stadsgårdsskolan, Ekhagsskolan och Rosenlundsskolan 7–9 samt Modersmåls- och mottagningsenheten.