Flerspråkiga barn och elever i fokus vid riktade insatser

Bakom insatsen står Skolverket och Jönköpings kommun har i denna omgång blivit utvald att, tillsammans med 30 andra kommuner, delta i samarbetet som ska stärka utbildningens kvalitet och leda till en ökad likvärdighet när det gäller undervisningen av flerspråkiga barn och elever. Insatsen har ett 0 till 20-årsperpektiv och involverar just nu förskolan och grundskolan. Gymnasiet kommer eventuellt gå in i processen i ett senare skede.

Linda Lundblad och Ann Arvidsson som båda jobbar på grundskolenheten på utbildningsförvaltningen, är två av koordinatorerna för insatsen som kommer pågå till och med höstterminen 2027.

Förklara Linda, varför är Jönköpings kommun med i detta?

– Det är enbart utvalda huvudmän som får delta och Skolverket gör ett urval utifrån huvudmannens socioekonomiska faktorer, andel barn och elever med annat modersmål än svenska samt andel nyanlända barn och elever. Urvalet grundar sig inte på måluppfyllelse.

Vad finns det för fördelar med att den här insatsen görs i Jönköpings kommun?

– Detta är egentligen en kompetensutvecklingsinsats för hållbar skol- och undervisningsförbättring och i de prioriterade områdena finns hög kunskap att leda mångkulturell skola och att undervisa barn och elever med flerspråkighet. Kunskapen som samlas i dessa områden vill vi sprida inom de prioriterade områdena, samt i ett längre perspektiv, även till övriga områden i kommunen för att få en ökad likvärdighet gällande undervisningen av flerspråkiga.

Så går arbetet till

Rektor tillsammans med förstelärare och lärledare på respektive enhet kommer leda arbetet. Tillsammans ska de leda ett fyrtiotal lärgrupper som består av lärarkollegor från både skolan och fritidshemmen. Det innebär ungefär 250-300 involverade personer. För att var rustade för detta uppdrag har en utbildningsinsats för grundskolans rektorer redan påbörjats med en kurs på 7,5 hp som heter ”Leda skola i strukturellt missgynnade områden: att möjliggöra en skola för alla” och förstelärarna och lärledarna kommer påbörja en kurs i augusti 2024.

– Utbildningen förstelärarna och lärledarna ska gå är en 7,5 hp kurs i hur kollegialt lärande bedrivs för att leda grupper i förändringsarbete. De kommer att få lära sig om olika samtalsmetoder och hur man kopplar insatsen till det Systematiskt kvalitetsarbetet (SKA) vilket i praktiken innebär att man utvärderar och utvecklar sin egen undervisning i samspel med eleverna, berättar Ann.

Men det är inte bara rektorer, förstelärare och lärledare som får kompetensutveckling. Förskolans personal har redan börjat en utbildning i tydliggörande pedagogik och framöver kommer även studiehandledare att gå en anpassad utbildning för att öka sin kunskap kring uppdraget.

Rutiner och kollegialt lärande

Parallellt med kompetensutvecklingen håller man även på att ta fram rutiner. Både för samarbete mellan grundskolan och Modersmåls- och mottagningsenheten utifrån ett 7 till 20-årsperspektiv samt för huvudman, rektorer och de olika verksamheterna förskola, grundskola och gymnasieskola utifrån ett 0 till 20-årsperspektiv.

– Det viktigaste med hela insatsen är att fokus ligger på att utveckla undervisningen med hjälp av kollegialt lärande. Utvecklingsarbetet sker i en cirkulär process för att säkerställa delaktighet, en demokratisk arbetsgång och att insatsens arbetssätt verkligen fungerar i verksamheten, säger Linda.

Ett tillsammansarbete för likvärdighet

Konkret innebär det att ett lokalt team som består av rektorer och koordinatorer från grundskolan bearbetar och sammanställer lösningar och förslag på arbetssätt, som samlats in från deltagande skolors arbetslag. Dessa tar sedan rektorerna med sig tillbaka till arbetslagen. Lärarna får därefter testa i sin undervisning, utvärdera och komma med synpunkter. Resultatet tar rektorn sedan tillbaka till det lokala teamet som antingen fastställer en rutin och arbetssätt eller skruvar och återigen skickar tillbaka till arbetslaget.

– Arbetet görs tillsammans och alla har en lika viktig del i detta arbete. Vi vill med detta öka medvetenheten kring hur undervisningen kan utvecklas och förbättras för att eleverna ska kunna tillgodose sig kunskap på bästa sätt, förklarar Ann. Den kunskap och kompetens som byggs in i denna insats strävar vi efter att sprida vidare till alla skolor i kommunen så småningom. Den ska gå rakt in i undervisningen för att leva vidare. På så sätt skapar vi delaktighet och likvärdighet för både lärare och elever i hela kommunen. Det är ett viktigt mål med insatsen, avslutar hon.