Stationsarbete underlättar kartläggning och skapar lärglädje

Malin Oscarsson, Caroline Gustafsson och Christina Häll jobbar tillsammans i förskoleklass på Fagerslättsskolan. Precis som många andra tyckte de att den obligatoriska kartläggningen var betungande och svår att få in på ett naturligt sätt i undervisningen. Den tog tid och krävde mycket resurser. Genom lärarforum på nätet fick Christina upp ögonen för Natalie Lindgrens guide ”Stationsarbete för undervisning och kartläggning i förskoleklass” och blev nyfiken. Kunde detta vara lösningen?

– Att låta barnen sitta fyra och fyra vid aktiviteter var egentligen inget nytt för oss, men vi kallade det lekgrupper. Det som är nytt är att vi numera låter barnen rotera mellan olika stationer och använder metoden för att på ett naturligt sätt få in kartläggningen, berättar Caroline. Dessutom skapar vi en mer lustfylld lärmiljö.

Så går stationsarbete till

Stationsarbete innebär att eleverna delas in i små grupper, oftast fyra barn per station. Varje station pågår i cirka tolv minuter innan grupperna roterar. Varje station har ett särskilt fokus, till exempel språk, matematik, skapande eller motorik. En station är lärarledd, där nytt innehåll introduceras eller kartläggning genomförs, medan övriga stationer är självgående med uppgifter som eleverna känner igen. Det kan handla om bokstavsmemory, mandalas, byggmaterial som lego eller kapplastavar, skapande med lera eller vattenfärger samt matematiska övningar som tangram och sorteringsuppgifter.

– De första veckorna i förskoleklass får barnen öva på metoden. Då jobbar vi bara med lekmaterial för att de ska få chans att lära känna varandra och träna på att gå runt och byta station, berättar Christina.

Tydliga instruktioner och repetition

Att få eleverna självgående tar lite tid. De första gångerna krävs tydliga instruktioner och mycket repetition.

– I början får vi ofta många frågor från barnen om de verkligen kommer att hinna göra alla stationer eftersom de är rädda för att missa någon, säger Malin. Men när de lärt sig hur det fungerar och känner sig trygga infinner sig ett lugn hos dem.

När metoden har satt sig och eleverna är vana vid strukturen kan läraren introducera både undervisande uppgifter och kartläggningsuppgifter och dokumentera resultaten.

– När vi lärare sitter med eleverna i små grupper får vi tid att verkligen se varje elev, till skillnad från helklass, påpekar Christina.

Variation och repetition skapar lärglädje

Förutom att stationsarbete underlättar vid den obligatoriska kartläggningen finns det också många fler fördelar med arbetssättet. De tre kollegorna upplever att stationsarbetet ger ökad arbetsro och lägre ljudnivå. Metoden uppmuntrar också barnen till samarbete och bidrar till att de blir mer engagerade, koncentrerade och uthålliga när de jobbar med sina uppgifter.

– Jag är imponerad över hur mycket barnen orkar tack vare stationsarbetet, säger Malin. Det är naturliga avbrotten och variationen som är nyckeln. Samma område kan repeteras på olika sätt i olika stationer, exempelvis veckans bokstav som tränas genom skrivövningar vid ett bord, formande i lera vid ett annat och målning på ett tredje. Barnen tycker det är spännande att byta station och rätt som det är har vi jobbat i en timme och eleverna har inte tänkt på att tiden gått.

Utmaningar

Givetvis finns det utmaningar med arbetssättet också. Det kan vara svårt att planera innehåll för flera stationer i början men blir lättare med mer erfarenhet. En annan utmaning är att elever arbetar i olika tempo och då gäller det att ha extra uppgifter i beredskap. Det kräver också att man som lärare funderar över indelningen så att grupperna blir fungerande.

– I början försöker vi skapa grupper där vi blandar barnen så att de får möjlighet att lära känna nya kompisar och inte bara sitter med sina närmaste vänner. Efterhand kan vi få gå in och justera grupperna om vi märker att det inte fungerar, berättar Caroline.

Lätt att skapa diffentierad undervisning

Nivåvariationen i förskoleklass är i regel ganska stor, det finns allt från elever som läser skönlitterära böcker själv till de som bara kan några enstaka bokstäver. I stationerna är det lätt att differentiera och tillgänglighetsanpassa undervisningen, både i svårighetsgrad på uppgifterna och genom bildstöd och instruktioner.

– I vissa sammanhang försöker vi sätta elever som kommit längre i samma grupp för att de ska pusha varandra, medan vi kanske sätter de elever som behöver mer stöd tillsammans så att vi som lärare kan sitta med i den gruppen vid mer utmanande uppgifter, säger Christina.

Mer än bara kartläggning

Det som började som ett sätt att få in kartläggningen har vuxit till ett arbetssätt som skapar både arbetsro och glädje i förskoleklassen.

Trots att det kräver planering och tydliga rutiner i början, upplever de att vinsterna är stora då eleverna blir mer engagerade, samarbetet stärks och lärarna får tid att möta varje barn.

– Stationsarbete gör att vi hinner se alla barnen och att undervisningen blir både rolig och effektiv, avslutar Caroline.