Sveahälls förskola har språkfokus under måltiderna
8 okt 2025 07:45
Förskolans rutinsituationer
På Sveahälls förskola har måltidssituationen utvecklats till att bli en viktig del av undervisningen. Denna vardagsrutin har, sedan utvecklingsarbetet påbörjades, blivit en arena för språk, självständighet och gemenskap. Sedan våren 2023 har arbetet gett tydliga resultat – barnen hjälper varandra, återberättar och sätter ord på sina erfarenheter.
Fanny Österberg och Petra Helgesson, förskollärare på Sveahälls förskola.
Utvecklingsarbetet började som ett språkprojekt för att skapa likvärdighet och med ambitionen att alla barn skulle få språkligt stöd varje dag. Den återkommade måltiden, med sina små grupper på sju barn vid varje bord, visade sig vara ett utmärkt tillfälle.
– Vi ville hitta stunder där vi verkligen når varje barn, och vid måltiden finns tid för både samtal och relationsbyggande, berättar Petra Helgesson, förskollärare på Sveahälls förskola.
En positiv stund med inflytande
Målet har varit att göra måltiden till ett tillfälle där barnen får känna trygghet, inflytande och tillit till sin egen förmåga. De får möjlighet att bestämma själva, göra val, utforska och reflektera.
– Måltiden ska vara barnens arena och en positiv stund. I stället för att bestämma åt dem ska de få testa och våga pröva, säger Petra.
För att nå dit har pedagogerna reflekterat över sitt förhållningssätt och skapat en samsyn där barnen är mer delaktiga och har mer inflytande över sin måltid. Idag är fokus på dialog, relationsbyggande och att låta barnen utmana sin egen förmåga. Exempel på detta är när barnen får resonera kring hur mycket de orkar äta.
– Och om man tappar eller spiller är det ingen stor sak. Det viktiga är att barnen känner sig trygga och har inflytande över sin situation, förklarar Fanny Österberg, förskollärare och kollega till Petra. Barnen har vuxit, och vi upplever att alla vågar pröva att till exempel hälla upp själva eller bre sin macka efter egen förmåga – utan osäkerhet kring att göra rätt eller fel, fortsätter hon.
Begrepp, bildstöd och självständighet
Ett viktigt inslag är även att arbeta med begrepp i måltidssituationen. Orden halvt, fullt, dubbelt så mycket och ända upp till kanten är några exempel och för att barnen ska förstå vad de äter används bildstöd som stöd för kommunikationen.
– När barnen började sätta ord på maten såg vi vilken skillnad det gjorde. Grönsaker kan till exempel vara laddat, men med hjälp av bildstöd har vi öppnat upp för fler samtal. Det har gjort att barnen lättare förstår vad de äter och de bestämmer själva om de vill smaka, utan krav eller tvång. Samtalen kring vad man vill pröva och hur mycket man orkar äta har gjort att många smakar fler rätter och äter mer varierat, berättar Petra. Vi pratar också om vad som händer om man inte äter; man blir trött, orkar inte eller får ont i magen.
Pedagogerna har tillsammans planerat vilka begrepp som ska användas, som till exempel fullt glas, halvt, lite, mycket, överfullt, ända upp till kanten och dubbelt så mycket. Detta kompletteras med namn på maten och bildstöd för att göra allt tydligare för både barn och pedagoger.
Bildstöd till måltider.
Socialt samspel vid bordet
Pedagogerna upplever också att språkarbetet under måltidssituationen har stärkt det sociala samspelet. Det är numera en stund då alla hinner prata och lyssna på varandra. Barnen tränar också på att använda artighetsfraser som ”Kan du skicka mjölken?” och ”Tack”. De hjälper varandra när något är tungt eller när någon spiller, och de väntar in varandra innan de börjar äta.
– Vi ser barnens glädje i att kunna själva och att stötta andra, berättar Petra. Arbetet har lett till att barnen blivit mer självständiga, nyfikna och språkligt aktiva. De återberättar och sätter ord på sina erfarenheter.
Även för de vuxna har måltiden blivit lugnare och mer meningsfull. Pedagogerna kan fokusera på lärande, samtal och relationer.
– Vi kände oss själva gladare och lugnare när vi ändrade förhållningssätt. Det har blivit ett helt annat fokus på pedagogiken, säger Fanny. Vi litar på barnens förmåga, men hjälps åt tillsammans om barnet känner behov av stöd.
Varje måltid inleds med en matramsa innan varsågoda. När alla börjar äta samtidigt finns utrymme för samtal, samspel och hänsyn.
Rim och ramsor förlänger samtalet
Olika barn äter olika fort, och i stället för att gå från bordet när man har ätit klart erbjuds lådor med till exempel rim och ramsor, spel och siffror som man får sitta kvar och samtala kring medan kompisarna vid samma bord äter färdigt.
– Det är ett sätt att undvika stress samtidigt som vi förlänger samtalen i en lekfull form där alla får möjlighet att delta, säger Petra. Barnen tycker att det är roligt och vi upplever att vi når alla i och med den lilla gruppen runt matbordet. Det blir en språkutvecklande aktivitet vid måltiden utan prestation.
Trygghet som sprider sig
Den trygghet som byggs i matsituationen märks också i andra delar av förskolans vardag.
– Måltiden är en stund av gemenskap, språk och inflytande. Den tryggheten följer med barnen även i andra situationer, konstaterar Fanny.
I väntan på att alla vid bordet ätit klart fortsätter samtalen genom att erbjuda barnen olika språklekar som man har samlat i lådor med olika teman.
Förskolans riktningsgivare: Förstå och bli förstådd
Förskolans utvecklingsarbete riktar fokus mot vårt språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt.
Genom tillgänglig lärmiljö och varierad undervisning skapar vi likvärdighet i utbildningen. Vi gör medvetna val av innehåll, metoder och lärverktyg för att stödja, stimulera och utmana varje barns språk och kunskapsutveckling vidare. Tätt kopplat till dessa områden belyser vi pedagogiska relationer där aktiv närvaro med barnen värderas högt och tas tillvara i både spontan och planerad undervisning.