Till innehållet
Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Språkutveckling, struktur och samsyn i fokus under kvalitetsdialogerna

4 sep 2025 13:32

Aktuellt just nu

Under juni månad genomfördes kvalitetsdialoger med samtliga förskoleområden i Jönköpings kommun. Syftet var att komplettera det traditionella rapportskrivandet med samtal för en mer nyanserad bild av vardagen i förskolan.

Personer sitter runt ett bord och samtalar.

Under kvalitetsdialogen med Norrahammars förskoleområde deltog Mia Ekebäck Hultman, biträdande utbildningschef förskolan, Anna Hedman, barnskötare, Marie Ernlund, specialpedagog, Jeanette Sandahl, rektor, Josefin Kroon, förskollärare, Carina Johansson, biträdande rektor, Stefan Nilsson Ekvall, utbildningschef förskolan och Marie Hjälmarö, handläggare (sekreterare i mötet).

Dialogerna hölls i mindre grupper där både ledning, förskollärare och barnskötare deltog. Varje möte hade en sekreterare som dokumenterade samtalen. Fokus låg på öppna frågor och reflektion – inte på presentationer eller formella redovisningar.

– Vi ville skapa ett forum där vi kan lyssna in verksamheten på riktigt, inte bara läsa siffror och rapporter, säger Stefan Nilsson Ekvall som är utbildningschef i förskolan. När vi möts i dialog får vi syn på sådant som annars riskerar att försvinna, hur strukturer fungerar i praktiken, hur arbetslagen samarbetar och hur barnen utvecklas i vardagen.

Styrkor och utmaningar

Under samtalen framkom både styrkor och utmaningar. Många beskrev hur tydliga roller och strukturer gör det möjligt att vara odelat närvarande med barnen. Andra lyfte arbetet med språkutveckling, där metoden Före Bornholmsmodellen fått stort genomslag men också kräver tid och anpassning.

– Det här är ett forum att tillsammans utveckla kvaliteten, fortsätter Stefan. Vi ser dialogerna som en del av vårt gemensamma lärande och vi tar med oss många idéer till det fortsatta arbetet.

  • Stärkta pedagogiska relationer
    Alla förskolor i kommunen har arbetat för att fördjupa relationerna med barnen. Ett återkommande arbetssätt är att dela upp barngruppen i mindre grupper så att en pedagog kan vara helt närvarande med färre barn.
    Nästan alla lyfte hur en tydlig struktur och rollfördelning mellan kollegor gör detta möjligt. När det är klart vem som gör vad och när, blir vardagen mer hanterbar och barnen får mer fokus. Även om det initialt funnits motstånd mot att ”rama in” arbetet, ser många nu fördelarna.
  • Utevistelsen som undervisning
    Flera förskolor har utvecklat utevistelsen så att den blir en naturlig del av undervisningen, inte bara fri lek.
  • Kartläggning som verktyg
    Arbetslagen använder ofta kartläggningsmaterial för att utgå från nuläget och förbättra relationerna till varje barn. Under dialogerna delades berättelser om barn med stora utmaningar som, tack vare detta arbete, gjort stora framsteg.
  • Språkutveckling i fokus i hela kommunen
    Alla förskolor arbetar med språkutveckling och ser resultat hos barnen.
  • Före Bornholmsmodellen – resultat och styrkor
    Metoden används eller införs i alla förskoleområden. De som kommit igång ser goda effekter på språklig förmåga och medvetenhet; materialet engagerar även barn med språkliga utmaningar.
    Före Bornholm uppskattas för sin tydliga struktur och för att materialet engagerar barnen, även de med språkliga svårigheter.
  • Före Bornholmsmodellen – utmaningar och arbetssätt
    • Prioriterade områden: Metoden är utmanande i prioriterade områden där många barn har begränsad svenska. Där pågår arbete med kompletterande insatser för att stärka språket.
    • Första året: Kräver mer tid och fokus för att sätta sig in i materialet; därefter blir det enklare att kombinera metoden med projekt/teman.
    • Koppling till teman/projekt: Flera har haft svårt att få ihop pågående teman med metoden; många har därför gjort projekt av delar av Före Bornholmsmodellen.
    • Spridning i vardagen: Störst effekt uppnås när metoden inte bara används i samlingar utan sprids till andra tillfällen, t.ex. i rutinsituationer.
  • Temaböcker och fördjupning över tid
    Många förskolor har arbetat med temaböcker (fördjupning i en bok under längre tid), inspirerat av ett ULF‑projekt i Smedbyn som nu spridits till andra förskolor.
  • Handslag och samsyn
    Många arbetslag använder ”handslag” eller arbetslagskontrakt för att skapa gemensamma förhållningssätt.
  • Pedagogiska avstämningar
    Flera områden har infört kontinuerliga möten mellan ledning och arbetslag för att stötta, utmana och hjälpa.
Dela sidan
Vad är kvalitetsdialoger?

Syfte: Att komplettera traditionell rapportering med samtal som ger en mer nyanserad bild av vardagen i förskolan.

Genomförande: Dialoger med ledning, förskollärare och barnskötare i alla förskoleområden. Fokus på öppna frågor och reflektion – inga presentationer eller formella redovisningar.

Tidpunkt: Juni 2025

Dokumentation: Varje dialog hade en sekreterare som antecknade för att fånga exempel, styrkor och utvecklingsområden.

Relaterade nyheter

Boktips
25 aug 2023 11:00
Professionsutveckling och kollegialt lärande: framgångsstrategier och utvecklande motstånd
Har du någon gång deltagit i en fortbildning där du tyckte att idéerna var meningsfulla och du kände dig inspirerad att förändra din undervisning? Me...
Bli inspirerad
21 feb 2024 06:21
Junedals förskoleområde har pedagogiska relationer i fokus
Ett relationellt förhållningssätt har länge funnits på Junedals förskoleområde och tankesättet att goda relationer mellan både barnen, kollegorna och...
Boktips
29 nov 2023 14:09
Bygg barns ordförråd
Barnets ordförrådsutveckling sker kontinuerligt under olika delar av dagen. Boken ger dig som pedagog konkreta förslag på hur du kan stödja och organ...

Fler nyheter