Förskolornas bästa tips på språkutvecklande arbetssätt

Matsituationen som ett tillfälle för språkutveckling.

Som en del i vårt arbete kring att skapa en tillgänglig lärmiljö har vi introducerat praxismenyer vid matsituationerna. Det var på kursen tydliggörande pedagogik vi blev inspirerade.

Det är en meny som pedagogerna har ståendes på bordet och bilderna är tillgängliga att samtala om. Vissa menyer rimmar och andra har fokus på språkljud. Tillsammans med barnen samtalar vi om bilder, ord, rim och språkljud. Vi samtalar om, vad ett rim är, vad som rimmar på dagens mat t.ex. ris. Barnen förklarar vad olika ord betyder t.ex. vad det innebär att någon är klok. Vi lyssnar även efter var i orden vi kan höra olika ljud - i början, slutet eller mitten.

Vi kan se att arbetet ger ringar på vattnet och att barnen använder kunskapen och testar att både ljuda och rimma även i andra sammanhang.

Junedals förskoleområde

Vi möts i berättelser – samverkan med hemmen

För att samverka med hemmen kring vårt språkarbete har vi gett vårdnadshavarna två uppgifter denna termin. Dels att sjunga sångerna vi sjunger på förskolan tillsammans med sina barn. Dels att samtala med barnen kring bilderna som vi lägger ut på v-klass. Där skriver vi också en enkel, lättläst text som vi vill att de läser upp för sina barn.

Vår förhoppning är att "få ihop världarna" där barnets upplevelser från förskolan kan leda till fortsatta samtal hemma. I de fall där barnen har flera språk kan samtalen också fungera som en brygga - från erfarenheter på svenska till språkande på modersmålen. Vi ser hittills att uppgifterna verkligen har bidragit till ett engagemang hos föräldrar och barn. Många föräldrar har uttryckt att det är skönt att få något konkret att göra för att stötta sina barns språkutveckling.

Avdelning Dungen, Öxnehaga förskoleområde

Vässa ordförrådet som språklig förebild

I ett arbetslag på Öxnehaga förskoleområde arbetade vi med att vässa vårt ordförråd för att vara språkliga förebilder. Det är vanligt att vi som vuxna använder ord som "potatis", "morot" och "rödbeta" men glömmer använda det övergripande ordet "rotsaker". Vi behöver oftare tänka på att använda ord som står på hyllorna i biblioteket eller på självscanningsvågen i affären.

Personalen fick under en veckas tid i uppgift att använda så många överordnade ord som möjligt i samtal med barnen. Tillsammans använde vi massor av ord: däggdjur, ytterkläder, insekter, bär, reptiler, fordon, ingredienser m.fl. Personalen fortsatte att använda orden efter veckans slut och märkte att även barnen snart började använda de mer avancerade orden.

Använd barnens lek och fantasi i språkarbetet

På förskoleavdelningen Källan har vi arbetat med projekt yrken. Då olika yrken ofta använder specifika verktyg och redskap så fokuserade vi på just de orden under en period. Vi arbetade med ordens bredd och djup: Vad kan ingå i kategorin verktyg? Vem/vilka kan använda dessa? På vilka sätt kan man använda dessa? Hur kan de se ut?

I skogen lekte barnen olika yrken och låtsades att pinnar var redskap som de behövde. Vi vuxna deltog och samtalade runt orden: verktyg och redskap. I fortsatt planering plockades pinnar med till förskolan för att få skapa och måla egna verktyg och redskap. Kanske kunde en pinne bli till en trollstav eller en walkie-talkie?

För att öka tillgängligheten för varje barn gjordes Inprintbilder med förslag på redskap kopplat till olika yrken.

Undervisningen bidrog till att barnen fick en gemensam förståelse för innehållet och de gavs förutsättning att kommunicera och göra egna val. Genom att fokusera på specifika ord, lärde de sig inte bara dessa utan det tillkom så mycket mer i samtalen runt i kring. Att undervisningen genomfördes multimodalt genom barnens lek och fantasi bidrog till glädje och engagemang i lärandet.

Avdelning Källan, Öxnehaga förskoleområde

Djupare ordförråd i projekt om djur

I vårt arbete med ordförråd ville vi fördjupa kunskaper och begrepp kring olika vattendjur. Vi skapade mindmaps tillsammans med barnen för att skapa starkare kopplingar till orden. Som stöd använde vi illustrationen om ordförrådets djup i språkplanen. Till exempel vad som rimmar på haj, vilket djur som liknar en haj och var hajen bor.

Vi vuxna tänkte på att själva använda samma avancerade beskrivningar i samtal med barnen. Tillsammans med barnen skapade vi också kostymer och dramatiserade en saga med vattendjur. Uppskattat både för vuxna och barn!

Avdelning Björnen i samarbete med språkpedagog, Öxnehaga förskoleområde

Språkutvecklande arbetssätt i experiment med färger

Under en period arbetade vi för att utveckla språket när vi gjorde färgexperiment i ateljén. Vi valde ut vissa ord och fraser att använda i samtal med barnen, till exempel "Experiment", "Jämföra", och "Hur gjorde du för att?".

För att komma ihåg orden skrev vi upp dem på ett ordmoln där vi också skrev upp barnens ord och funderingar. Vi gjorde också en kommunikationskarta med bilder för att ge alla barn möjlighet att kommunicera. I miljön använde vi också böcker och rekvisita som var kopplade till experimentet.

Vi märkte att fler barn än vanligt tog plats och lärde de nya orden när vi erbjöd många olika sätt för att samtala kring experimentet.

Avdelning Grodan i samarbete med språkpedagog, Öxnehaga förskoleområde

Uppleva högläsningen på en 1-3-årsavdelning

I vårt projekt utgår vi från boken "Alla får åka med" av Anna-Clara Tidholm. Boken handlar om ett barn som åker lastbil och plockar upp olika passagerare till exempel en tomte, gris och pojke. Till boken har vi valt ut fokusorden "köra", "kliva av" och "kliva på" som vi vuxna benämner extra mycket, både verbalt och med TAKK.

Vi har till exempel byggt en egen lastbil i papier maché där vi kan låta gosedjuren köra, kliva av och på. Vi har också lekt i en större lastbil där barnen själva kan göra samma sak. Ett bra sätt att få uppleva boken och orden på olika sätt!

Avdelning Masken, Öxnehaga

Vi lärde oss om solrosen genom det digitala förstoringsägget

I vår undervisning ville vi se möjligheten att använda det digitala förstoringsägget för att utforska och lära oss mer om solrosen. Vi ville skapa frågor, reflektioner och fördjupade samtal mellan barnen genom att använda oss av digital teknik där barnen blir producenter istället för konsumenter. Förutom att vi kunde se hur barnens förmåga att lära sig hantera själva verktyget utvecklades, upptäckte vi också hur vi behövde använda ett digitalt ordförråd för detta exempelvis förstora, zooma, ställa in skärpan och fokusera. Vi hade tillgång till en mängd solrosor och samtalade om vad som fanns på en solros ex en hårig stjälk, kronblad, frön och rot.

När barnen reflekterade över bilden i Ipaden såg de alla möjliga saker - broccoli, bananer och krokodiler! Det var så tydligt hur det digitala mikroskopägget fick oss att reflektera, fantisera, tänka kreativt och utveckla vårt språk och våra kunskaper om solrosen på olika sätt.

Genom det digitala verktyget hamnade vi ännu mer i att försöka förklara, resonera och reflektera och därmed också det kunskapsrelaterade språket. Språk för tänkande!

Huluängs förskola, Hovslätts förskoleområde

Vi har matte i sandlådan

Våra barn utforskar gärna i sandlådan på gården, öser, häller, flyttar, rasar, gräver, fyller, lyfter. Vi funderade över hur vi kunde använda oss av matematiska begrepp och fokusord och göra stunden i sandlådan till undervisning. Vi hade också tagit del av vad barnen möter i kartläggningsmaterialet ”Hitta matematiken” i Förskoleklass och tänkt att vi ju faktiskt är i aktiviteten ”Sanden och riset” varje dag.

Vi valde ut fokusorden får plats mest i, får plats minst i, rymmer och lika mycket. När vi lekte med barnen i sandlådan använde vi medvetet dessa begrepp, men även andra matematiska begrepp som behövdes i stunden exempelvis tung, tyngre, större, mindre.

Vi vuxna blev mer medvetna och det blev också tydligt hur barnen började använda orden och begreppen i takt med att vi använde dem så mycket. Hos de yngsta barnen är det väldigt viktigt att få höra orden i det konkreta sammanhanget exempelvis att få lyfta den tunga hinken, att få pröva att lägga den stora isklumpen i den lilla muggen.

Vi ser hur våra barn använder matematiska ord och begrepp mer än tidigare och tänker att det är en följd av undervisningen.

Ängsforsens förskola, Hovslätts förskoleområde

Vi byggde en språkutvecklande julgran

I språkutveckling är det viktigt att var och en ges möjlighet att uttrycka sin tanke, att det är bra att vi människor tänker olika, lyssnar in varandra och får mötas i att utvecklas och skapa ny kunskap TILLSAMMANS. Vi bestämde oss för att bygga en julgran, som skulle symbolisera värdet av allas bidrag och hur viktiga vi är för varandra.

Vid samplaneringen såg vi möjligheter att väva in matematiska begrepp som lång, kort, längst osv vid snickrandet av granen. Vi skulle använda olika längder av trälister. Vi behövde kunna mäta och uppskatta olika längder. Vi planerade även att ha ett fokus kring det ordförråd som behövdes och som hör samman med julen och julgranen ex julgranskula, glitter, ljusslinga, barr, toppstjärna, stam, barrar, bark, gran, pynta, lyser, glittrar, klär. Dessa ord skulle vi även erbjuda barnen att skriva. Även ord vi använder vid skapandet lyftes ex. limmar, limpistol, värme, klipper, fastnar, grön, beskriva osv.

Vid processen med skapandet var det viktigt för oss att lyssna in barnens tankar, försöka utmana dem vidare och att vara tydliga med hur man skulle få möjlighet att tänka sin egen tanke, här finns inga rätt eller fel, utforska och skapa med materialet för att sedan bidra till den gemensamma granen - VÄRLDENS FINASTE GRAN!

När man är i meningsfullt skapande som det här blir det så tydligt hur vi också utmanas i vårt ordförråd, även vi pedagoger. Det började redan vid snickrandet, ”slå på spikens huvud med den platta sidan av hammaren”…Det finns så mycket material på bordet….vad heter det jag behöver? Träbricka, paljetter, limstift, kartong, tubgarn...När jag limmar blir jag klistrig och limpistol heter visst gluegun på engelska!

Barn behöver få vara språkligt i alla möjliga situationer, sammanhang och miljöer på förskolan och vi vuxna behöver möta dem med ett rikt ordförråd. Och det kan handla om att bygga en språkutvecklande julgran!

Huluängs förskola, Hovslätts förskoleområde

Förskolebibliotek för en stimulerande lärmiljö

De fyra förskolorna i Smedbyns förskoleområde har ett förskolebibliotek på varje förskola. Att ha ett bibliotek signalerar att det språkutvecklande arbetet prioriteras på förskolan.

Biblioteken bidrar till en stimulerande lärmiljö för barnen där de får förutsättningar att utveckla sitt språk, genom högläsning, samtal om litteratur och andra texter. Böckerna är sorterade och indelade i olika genrer som bilderböcker, fakta, rim/ramsor, textlösa böcker, mångfald etc.

Förutom att biblioteken blivit en språklig arena i förskolans utbildning och undervisning, har ett fint brobygge mellan hemmet och förskolan skapats. Biblioteken har bidragit till att väcka läslusten i hemmen, genom möjligheten för hemlån av böcker. Vårdnadshavarna medvetandegörs på ett effektivt sätt hur viktigt det är att läsa med sina barn. Utlåningen har verkligen tagit fart och flera vårdnadshavare uttrycker sig positivt över att biblioteken finns och smidigheten som blir för boklån. Framförallt hör vi att barnen ber att få låna hem böcker

Smedbyns förskoleområde