Annettes elever får tänka, resonera och räkna med TRR

Berätta, vad är TRR-modellen?

TRR är en modell med tydlig struktur och progression. Den bygger på att eleverna ska få möjlighet att resonera kring matematik och utveckla en djupare förståelse. Arbetsgången är cyklisk – med gemensamma genomgångar, pararbete och individuellt arbete. Varje arbetspass börjar med en talkör med ämnet för dagen. Det ger eleverna flera ingångar till lärande. Som lärare behöver man reflektera över sitt eget tänkande, men också över hur eleverna tänker. Det kräver tid att sätta sig in i materialet, men det är också det som gör det så givande. Metoden bygger på kollegialt lärande eftersom planering och reflektion sker tillsammans.

Varför började du arbeta med TRR?

Jag har alltid arbetat nästan helt utan bok och bara använt det när det passat syftet. När jag började med TRR kände jag att det var ett material som faktiskt gav struktur och progression för eleverna. Jag har alltid trott på samtal och diskussion som en väg till förståelse – att man måste prata om matematik ur olika perspektiv. Jag fastnade för TRR eftersom det kändes direkt att det här materialet var genomtänkt, forskningsbaserat och i linje med min syn på lärande.

Vad skiljer TRR från andra läromedel?

Det som sticker ut är att arbetet med resonemang, förståelse och färdighetsträning blir en naturlig och återkommande del av varje kapitel. TRR utgår från konkret material, man arbetar med olika representationer och bildstöd, vilket gör matten mer tillgänglig för alla. Vi pratar mycket om vad representationerna betyder.

Undervisningen följer en cykel. Det är en stor fördel för mig som lärare eftersom strukturen hjälper mig att veta att det alltid blir av där det ska vara. Tidigare lutade jag mig ofta mot rutin och erfarenhet, men med TRR tvingas jag mer tänka till och stanna upp: vad är det eleverna ska förstå och har eleverna verkligen förstått? Jag tycker också att jag fångar upp elever snabbare när något inte landat, tack vare parmomentet och de individuella momenten.

Hur påverkar TRR elevernas sätt att tänka?

Jag ser att eleverna blivit mer verbala – de pratar mer om sitt tänkande och kan sätta ord på vad de gör. Det känns som att de får en djupare kunskap, även om jag inte har konkreta mätvärden. Jämfört med tidigare klasser är de mer aktiva i sitt tänkande. Det ska bli intressant att se hur det avspeglas i nationella proven i åk 3.

Vilka uppgifter tycker eleverna mest om?

De gillar ofta de individuella uppgifterna bäst. Då får de chans att prestera själva efter att ha arbetat i par och diskuterat. Det är som att de känner sig trygga i vad de ska göra, och det märks att de har reflekterat innan. Det finns ett sug i att få visa vad man kan själv – de har koll på läget då.

Hur arbetar du med att utveckla elevernas matematiska samtal?

Pararbetet är centralt, särskilt i årskurs ett. Jag går runt och lyssnar – är båda aktiva? Jag påminner om att turas om och att "tänka matematik" högt. Att samarbeta är svårt för många ettor. Jag byter par om det behövs och är medveten om vilka som fungerar tillsammans. Det krävs styrning – eleverna måste få lära sig hur man resonerar, hur man ställer frågor till varandra och bygger vidare på varandras tankar. I TRR får de verkligen träna på detta och hur man samarbetar.

Hur planerar du en TRR-lektion?

Jag börjar alltid med att läsa igenom kapitlet. Det finns alltid ett tydligt syfte och vilken förståelse som eleverna ska få med sig. Varje kapitel har tre lektioner – helklass, par och individuellt. Det är intensiva lektioner och jag har möjlighet att sprida ut dem på ungefär två veckor och repeterar emellan. Jag anpassar efter gruppens behov – ibland delar jag upp en lektion och har den på två dagar så att eleverna hinner landa. I början är det lite klurigt att komma in i arbetsgången, men det blir snabbt en tydlig rutin.

Vilket stöd får du av materialet?

TRR ger mycket stöd och det får mig att tänka efter vad eleverna inte förstår och vad vi måste ta upp under våra gemensamma diskussioner.

Jag blir även utmanad som lärare trots min långa erfarenhet. Samtidigt kompletterar jag med annat om jag ser att de behöver färdighetsträna, till exempel med Skolplus och övningar med papper och penna, eftersom TRR inte täcker hela kursplanen, som klockan och geometri.

Arbetar ni kollegialt med TRR?

Ja, vi träffas var tredje vecka i grupper – ibland är det bara jag och lärare från Dalviksskolan, ibland är det med kollegor från de andra deltagande skolorna.

Vi samtalar om undervisningen, diskuterar aktuella kapitel. Vad fungerar? Vilka svårigheter har eleverna haft, vilka svårigheter de kan tänkas få under nästa kapitel och hur vi kan hjälpas åt att lösa dem. Det är roligt och utvecklande att ha kollegor att bolla med. Vi har alltid två kapitel i huvudet samtidigt – ett vi jobbar med och ett vi planerar. Man behöver inte göra exakt lika, men det är värdefullt att tänka tillsammans om vad eleverna behöver för att utvecklas. Det är mycket att sätta sig in i, men det blir lättare om man gör det tillsammans.

Vad har varit mest givande?

Jag uppskattar att det är ett forskningsbaserat material och tydligt strukturerat. Jag tycker om resonemangsdelarna, att samtalen är en självklar del av matten. Det finns en tydlig progression och en tanke bakom resonemangen. Talkörerna var jag tveksam till i början, men jag har ändrat åsikt. De skapar rytm och mönster – matte blir något man hör och känner. Det engagerar flera sinnen och hjälper eleverna att förstå strukturer och samband samtidigt som det blir ett uppvaknande och fungerar som igångsättning av lektionen.

Vilka utmaningar har du mött?

Att hinna med allt som står i manus och anpassa till klassens nivå. Ibland har vissa moment känts för svåra för några elever, och då har jag lagt in kompletterande uppgifter. Det gäller att hitta en balans och känna sig trygg i att anpassa där det behövs. Eleverna har heller inte långt fokus och det har vi fått jobba på att förlänga. Ibland har jag även haft svårt att se poängen med vissa saker i manus. Jag har en liten klass men jag kan tänka mig att det är svårare att få till resonemanget och pararbetet i stora klasser.

Har TRR påverkat din syn på matematikundervisning?

Ja, det tycker jag. Jag tänker mycket mer på att stärka elevernas förståelse nu. TRR har gjort mig mer reflekterande. Jag funderar ständigt på: Förstår eleverna det här? Leder det vi gör till den förståelse vi vill nå? Det är ett mer medvetet sätt att undervisa på. Jag har fått fördjupning och fortbildning och lärt mig skruva på min matematikundervisning.

Har du sett någon tydlig elevutveckling?

Ja, absolut. Det är när en elev plötsligt använder ett begrepp i rätt sammanhang eller formulerar sitt tänkande tydligt. Det känns som en framgång – och ett kvitto på att arbetet ger effekt.

Vad hoppas du att dina elever tar med sig från din matematikundervisning i årskurs 1–3?

Jag vill att de ska kunna resonera, förklara sitt tänkande och känna att matte är begripligt och något de hanterar. Ju mer de förstår, desto lättare har de att ta till sig ny kunskap. Jag hoppas att de går vidare med en stark grund, både i själva matematiken och i sitt sätt att tänka. Förhoppningsvis bidrar detta till att eleverna tycker att matematik är roligt även längre fram under skolåren.

Vad skulle du säga till en lärare som överväger att börja med TRR?

Om du vill utveckla din matematikundervisning är TRR ett jättebra verktyg. Det ger tydlig ledning och struktur, bygger på forskning och hjälper dig att fokusera på det som verkligen är viktigt. Men det kräver att man vill sätta sig in i det. Det är mycket att läsa och tar tid. Ibland kan det kännas lite övermäktigt men man kommer in i arbetssättet efter ett tag. Är du nyfiken och vill utvecklas, så är det en fantastisk möjlighet och kompetensutveckling.

Läs mer om våra tre huvudområden inom matematikutveckling i Jönköpings kommun