Sjukhusskolan - en trygg punkt och andrum för eleverna

Sjukhusundervisningen är en särskild utbildningsform som är reglerad i skollagen och målet med undervisning på sjukhus är att kompensera för den undervisning som är på hemskolan. Charlotta Kinnander, Maria Emmes, Sanna Tallberg och Martina Nodbrant heter de sjukhuslärare som tillsammans träffar och undervisar nästan 400 elever varje år. Charlotta och Maria jobbar på sjukhusskolan Ryhov på barn- och ungdomsmedicinska kliniken och Sanna och Martina på Solåsskolan som är knuten till avd 61 (psykiatrisk avdelning för barn och ungdomar) och anorexienheten.

– Eleverna vi möter är sköra men som sjukhuslärare är det viktigt att vi behandlar dem som de vore friska då skolan ska vara det friska i en annars sjuk miljö, säger Charlotta. Skolan ska vara förknippad med glädje och vara lustfylld. Det är jätteviktigt att våra elever har kul den stund vi träffar dem.

Lektioner efter behov, förmåga och ork

Lektionerna ska anpassas efter varje elevs behov, förmåga och ork. Det kräver både flexibilitet och lyhördhet av lärarna men också ett stort intresse för människor och förmåga att snabbt skapa relation och förtroende.

– Det är viktigt att vara medveten om att vi har bara en kort stund att bygga relation när vi träffar en elev för första gången. Jag brukar tala om tröskelrelationer istället för tröskelpedagogik – det första intrycket avgör om vi får komma in eller inte, säger Maria.

Utmanande förutsättningar

Eleverna de träffar är mellan 7 och 20 år, kan komma från hela Sverige (Sjukhusskolan Ryhov) och är inlagda på sjukhuset av olika orsaker. Vissa elever träffar de regelbundet under lång tid medan andra bara en kort tid och några elever återkommer under perioder. Det innebär utmaningar för våra fyra sjukhuslärare.

– Våra elever som är inskrivna på avd 61 eller anorexienheten har även ofta en problematisk skolgång med sig i ryggsäcken, berättar Martina. Skola för dem kan vara ångestfyllt och de ifrågasätter inte sällan varför de ska gå till oss. De har också ofta höga krav på sig själva.

– Men när de sedan kommer får de en annan bild av vad skola kan vara, fortsätter Sanna. Här behöver de inte prestera. Eleverna uttrycker att det är lugnt och skönt hos oss och vi har ju förmånen att ofta kunna jobba en pedagog mot bara en elev vilket passar våra elever.

Skollokaler och sängkantsundervisning

På Solåsskolan kommer eleverna till en fysisk skollokal som ligger bredvid Bup och har ett schema som de följer under veckan. På Sjukhusskolan på Ryhov kommer lärarna oftast till eleverna och har sängkantsundervisning. På båda ställena erbjuds undervisning i den utsträckning som mående och behandling tillåter. Undervisningen utgår alltid från elevernas behov och intresse och skolan ska vara ett andrum i en annars jobbig situation.

– På sjukhusskolorna vet vi aldrig från dag till dag vilka elever vi ska träffa och förutsättningarna kan förändras på en kvart, säger Maria.

– Vi lägger upp dagen efter vilka elever vi träffar, fortsätter Charlotta. Vård går alltid före skola och vi jobbar nära sjukvården och har en tät kontakt med sjuksköterskorna och läkarna. Varje morgon går vi upp till avdelningarna och är med på ronden för att höra oss för vilka patienter som kan och vill ha undervisning.

Flexibilitet är a och o och det gäller att kunna ställa om snabbt.

– I våras hade jag två elever som låg inne länge. Då kunde jag först vara inne hos den ena och ha matematik för årskurs ett för att sedan gå vidare till nästa rum och ha teknisk matematik från teknikprogrammet på gymnasiet, berättar Maria.

Samverkan och kontakt med hemskolan

I uppdraget för sjukhusskolan ingår, efter överenskommelse med vårdnadshavare och elev, även samverkan och kontakt med hemskolan. Där upplever Maria, Charlotta, Sanna och Martina att det ser väldigt olika ut hur dessa elever bemöts och vilka anpassningar som görs. Det skiljer sig både mellan olika kommuner och mellan skolor i samma kommun. De upplever också att anpassningar för elever som har en cancerdiagnos eller fysiska hinder är lättare att få till än de anpassningar som krävs för de som har psykiatriska tillstånd.

– Det kan ibland bli svårt för oss när det inte finns några gemensamma rutiner och vi känner att eleverna inte får den förståelse och stöttning de behöver, säger Charlotta.

– Inte alla, men många skolor tycker det är bra när vi tar kontakt för att prata om elevens behov och förutsättningar och att vi kommer med förslag kring vad man kan skruva på. Men framför allt är föräldrarna väldigt tacksamma, säger Sanna. Många gånger har föräldrarna till våra elever på avd 61 och anorexienheten kämpat länge och att vi också blir en kraft som kämpar för deras barn upplever vi är viktigt för dem. Förhoppningsvis kan vi påverka så de får de anpassningar de behöver för en bra skolgång.

Utmaningar med känslomässig stress

Även om alla fyra är rörande överens om att de har ett fantastiskt jobb kan det vara tufft ibland. Vissa av eleverna mår väldigt dåligt psykiskt och är suicida, några har det väldigt trassligt hemma eller är obotligt sjuka i t.ex. cancer. Det händer att barnen dör och då kan det vara svårt att inte bli personligt berörd och ta med sig jobbet hem.

– Utmaningarna hos oss ser annorlunda ut än i andra skolor. Vi kan inte vara förberedda på allt och det är en annan stress här, en känslomässig stress som vi måste hantera, säger Maria. Vårt största bollplank då är våra kollegor på andra sjukhusskolor.

KBT och mindfulness

Som sjukhuslärare behöver man även fortbildning specifikt riktad mot sjuka barn och unga. Alla har till exempel gått grundutbildning i KBT. De jobbar med mindfulness för att hjälpa eleverna att fokusera och hantera stress och jobbiga tankar och tankeböcker, en typ av dagbok, som eleverna skriver i används också.

– När vi träffar våra elever pratar vi inte bara skolarbete utan vi samtalar om allt annat också, säger Sanna. Ibland får vi veta saker som kan vara viktig för vården att känna till. I samförstånd och med tillåtelse från våra elever kan vi då föra den vidare till vårdpersonalen.

Gör skillnad för många

Sjukhusskolan är en annorlunda skola och det krävs att man som lärare har livserfarenhet, som innefattar både bra och dåliga upplevelser, med sig för att vara rustad för jobbet.

– Vi trivs verkligen på jobbet och vi har världens bästa jobb, säger Sanna.

– Det roligaste med jobbet är att vi får träffa och lära känna så många människor, att det är flexibelt och att det utmanar oss på ett positivt sätt, fortsätter Maria.

– Ja, och vi känner oss viktiga och att vi gör skillnad för många, inflikar Martina och Charlotta samstämmigt i kör.

– Eller vi känner inte bara, vi vet att vi gör skillnad, fortsätter Martina. Under åren har vi fått många mejl från tidigare elever där de uttrycker att vi var de viktigaste under sin tid på sjukhuset. Det är roligt att få höra, avslutar hon.