Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Samarbete med lärosäten har skapat fortbildning, inspiration och lärglädje på PB

27 mar 2024 06:58

Bli inspirerad

Sedan många år samarbetar naturprogrammet på Per Brahegymnasiet med olika högskolor och universitet vilket har lett till både besök av gästföreläsare och studiebesök, samt många exkursioner med forskare för eleverna under årens lopp. Syftet är att skapa lärglädje och väcka elevernas intresse att gå vidare inom naturvetenskap.

Gruppfoto på Daniel Västlund, Josefine Erlandsson, Carolina Lind och Andreas Bjerklin som står framför skåp med uppstoppade fåglar och djur.

Daniel Västlund, Josefine Erlandsson, Carolina Lind och Andreas Bjerklin, lärare på Per Brahegymnasiet.

Det hela började redan 2007 då en före detta kollega fick möjlighet att doktorera i geologi på Stockholms universitet samtidigt som han undervisade på Per Brahegymnasiet. Hans kontakter ledde till ett unikt samarbete som sedan dess har fortsatt och utökats under åren.

Josefine Erlandsson, Carolina Lind, Daniel Västlund och Andreas Bjerklin heter lärarna som numera tagit över stafettpinnen.

– Vi är ett gäng lärare som vill förbereda eleverna på vad som kommer sedan. Vi vill inte att universitets- eller forskarvärlden ska kännas skrämmande utan vi vill att de ska känna att forskare är vanliga människor med ovanligt roliga jobb. Vi tycker att det är viktigt att överbrygga glappet mellan universitet och gymnasiet och avmystifiera forskarvärlden, men även ge eleverna kontakter och inspiration, säger Josefine.

Tre naturvetenskapliga specialiseringskurser

Även om samarbetet med olika lärosäten och forskare förekommer både i årskurs ett och två, i form av gästföreläsare och studiebesök, är det under den naturvetenskapliga specialiseringskursen i årskurs tre som eleverna blir som mest delaktiga. Per Brahegymnasiet erbjuder tre fördjupningskurser för natureleverna - klimatforskning, marin naturvetenskap och medicin och hälsa.

Marin naturvetenskap

I kursen marin naturvetenskap åker de till Tjärnö Marina forskningsstation vid Kosterfjorden tillsammans med Göteborgs universitet. Här får eleverna möta forskare och se deras arbete men eleverna får också på nära håll själva studera havet då de åker ut på forskningsfartyget Neureus och skrapar havsbottnar. Tillsammans med Uppsala universitet besöker de även forskningsstationen Klubban i Fiskebäckskil.

– Under de här resorna brukar eleverna göra experiment och undersökningar inför sina gymnasiearbeten. Det ger eleverna goda möjligheter att utföra sina gymnasiearbeten genom att göra studier på sina insamlade organismer, säger Carolina.

Klimatforskning

Fördjupningskursen klimatforskning tillsammans med Stockholms universitet har pågått under många år och har inneburit studier både i Skottland, Gotland och i våra hemtrakter runt Vättern.

– Ett projekt vi fått delta i är studier om ”The snowball earth theory”, där man undersöker om jorden för ca 680 miljoner år sedan var helt istäckt. En fyra dagar lång fältresa görs till Motala, Omberg, Gränna och Visingsö för att hitta bevis tillsammans med professor Alasdair Skelton från SU, säger Daniel.

Medicin och hälsa

I den tredje fördjupningskursen medicin och hälsa har de fokuserat på flera olika samarbeten, främst med Hälsohögskolan i Jönköping och länssjukhuset Ryhov. Kursen utformades efter elevernas framtidsdrömmar eftersom många av eleverna har en önskan om att bli t ex läkare, sjukgymnast och veterinär.

– Det är en win-win situation. Lärosätena gör inte bara detta som en så kallad ”reach out” som de kallar det när de vill sprida sin forskning, utan många gånger har vi fått bidra till forskningen på olika sätt med eleverna, säger Josefine.

– Det handlar om datainsamling av olika slag som att borra i mossar, mäta djup, ta röntgenprover av bergarter för att titta på järninnehåll i sten med mera, flikar Daniel in. Med en ryssborr tog eleverna upp torv som bildades för 8000 år sedan, som fanns flera meter ner i Draftinge mosse. Genom analyser av densitet, kolinnehåll samt makrofossiler i torven får vi en bild av hur klimatet har varierat från istiden fram till idag. Elevernas insamlade data har kunnat användas och publicerats i vetenskapliga artiklar under ledning av universitetslektor Malin Kylander, fortsätter han.

Lärarna sitter vid ett bord och pratar. Runt omkring sig har de glasskåp med uppstoppade djur och fåglar.

Att vara ett gäng som jobbar tillsammans och uppmuntrar varandra gör att arbetet med att utveckla och hålla i samarbetena blir lättare. De upplever att samarbetena ger många mervärden och att det finns många lager med fördelar både för sig själva som lärare och för eleverna.

Vad får ni för respons från forskarna?

– De tycker att våra elever är fantastiska. De upplever att de ställer intresserade frågor, ibland sådana som forskarna själv inte har funderat på. Det har funkat väldigt bra med våra elever och därför vill de fortsätta att samarbeta, säger Josefine.

Vad ger detta samarbete eleverna?

– Elevernas erfarenhet generellt är att det är roligt, intressant och lärorikt, säger Carolina. Tack vare de här samarbetena får de inblick i aktuell forskning, forskningsmetodik och även bidra till forskning. De får också lära känna möjliga yrken och arbeten kring hållbarhet. Ett sätt att hantera den klimatångest som många ungdomar har idag är att lära sig om vad det finns för åtgärder och handlingsalternativ. Tillsammans med de lärosäten vi jobbar med får de medverka i viktigt projekt, göra något konkret och lära sig på djupet.

– Ja, de får ta del av experter och de får koll på valmöjligheter inför framtiden, fortsätter Daniel. Vi vill utbilda för handlingskraft och att man kan använda sina kunskaper.

Vad får ni lärare ut av detta?

– Det är fortbildning, inspiration och lärglädje för oss, säger Daniel snabbt.

– Ja, vi upplever att det här ger många mervärden och att det finns många lager med fördelar, fortsätter Josefine. Både vi lärare och våra elever får inte bara kunskap om ämnen, vi får även respons och råd från experter och vi får bidra till forskning. Samarbetena höjer nivån på allt. Eleverna kommer att ha nytta av detta i sina vidare studier och vi lärare blir fortbildade. Forskning kan vara avancerat men med rätt förberedelse går det att begripa och förstå, säger Josefine.

Samarbetena har pågått i flera år. Hur har ni lyckats hålla i och hålla ut?

– Vi tycker att det är så kul, säger Josefine. Specialiseringskurserna är en av höjdpunkterna på veckan.

– Ja, det är en av de största glädjeämnena överlag, inflikar Carolina. Det är väldigt, väldigt roligt att undervisa i de kurser som man älskar. Personligen tycker jag att det är lättare att hålla sig ajour med ny forskning i ett område där man själv är väldigt intresserad, fortsätter hon.

– Vi lägger ner mycket tid och engagemang i det här och då gäller det att man tycker att det är kul och spännande själv. Det är nog därför vi har orkat med. Vi vill lära nytt själva, fortsätter Josefine.

– Det hjälper ju till att man är ett gäng som jobbar tillsammans och pushar varandra, säger Daniel. Vi är ett gott arbetslag där alla är drivande och har egna saker som man brinner lite extra för. Vi är bra på att uppmuntra varandra och har en peppande arbetsmiljö.

– Absolut, håller Josefine med. Men framförallt upplever vi att eleverna uppskattar detta väldigt mycket och det är bränsle till allt, avslutar Josefine.

  1. Börja med att ställa frågan vad du tycker är roligt och vad du själv skulle vilja fördjupa dig i. Egen entusiasm smittar av sig till eleverna.
  2. Våga fråga, mejla och hör av dig för att etablera en liten kontakt som kan byggas vidare till något större. När du väl har ett samarbete är det viktigt att hålla igång kontakten över året. Det krävs kontinuerlig och personlig kontakt för att hålla liv i samarbeten.
  3. Våga tänka brett. Du kommer att få nej på flera ställen men det är bara att gå vidare med nästa uppslag.
  4. Sätt igång i liten skala och var seriös i det du gör för att lämna ett bra intryck för fortsatt samarbete.
  5. Kommunicera och sälj in för rektor och skolledare hur detta skulle gynna elever och lärare. Det kostar givetvis men lite måste det få kosta om man vill göra annat än bara sitta i en skolsal.
Dela sidan
Presentation av arbetslaget

Andreas Bjerklin
Lärare i matematik och fysik

Josefine Erlandsson
Förstelärare i biologi och naturkunskap

Carolina Lind
Lärare i biologi och naturkunskap

Daniel Västlund
Lärare i kemi och biologi

Relaterade nyheter

Bli inspirerad
10 jan 2023 15:46
Therese spel gör eleverna delaktiga
Det började för några år sedan när Therese funderade på ytterligare ett sätt att göra eleverna mer engagerade på lektionerna. Hon fick inspiration fr...
Aktuellt just nu
23 feb 2023 13:47
Särskild begåvning - kompetensutveckling med start ht 23
Är du intresserad av att delta i kompetensutveckling kring särskild begåvning med efterföljande uppdrag? Nu har du som jobbar som förskollärare, lära...
Aktuellt just nu
19 sep 2023 08:15
Beredskapsveckan bjuder på krislådor och tillfälle att öva
Vecka 39 är det dags för årets beredskapsvecka. Vad är det och varför måste jag hålla koll på det kanske du undrar?