Junedals förskoleområde har pedagogiska relationer i fokus

Melinda Schälin och Julia Lindahl jobbar som förskollärare på Junedals förskola och båda har goda erfarenheter av arbetet med pedagogiska relationer som sedan ht 2022 har extra fokus på Junedals förskoleområde.

– Trygga, stabila och goda relationer har alltid varit grunden i vårt arbete med utbildning, undervisning och verksamheten i stort men det är egentligen det sista ett och ett halvt åren som vi har satt pedagogiska relationer som ett fokusområde i vårt kvalitetsarbete och en parameter hur vi sätter våra mål för verksamheten, säger Melinda.

– På så sätt har frågan kommit upp mer till diskussion och samtal oss kollegor emellan och vi jobbar mycket med en likvärdighet på hela förskoleområdet. Det ska inte spela någon roll på vilken avdelning man som vårdnadshavare har sitt barn, fortsätter Julia.

Startade med riktningsmöte ht 2022

Junedals arbete kring pedagogiska relationer började med ett riktningsmöte i augusti 2022 och en föreläsning med Sven Persson, forskare i pedagogik. Detta på initiativ av rektor Jenny Ekstrand som med utgångspunkt från centrala värdeord på så sätt ville rikta fokus på ämnet.

I samband med föreläsning fick medarbetarna reflektera kring begreppet i bikupor och diskutera kring vad de redan jobbade med och hur detta skulle kunna tas med i det systematiska kvalitetsarbetet framöver. Sedan dess har pedagogiska relationer varit temat för det kollegiala lärandet på Junedals förskoleområde.

– Vi insåg snabbt att vi till viss del redan jobbade med detta men att vi nu fick ett namn på förhållningssättet, säger Melinda. Sedan dess har vi haft extra fokus på relationer, hur vi främjar dem och vad det gör för skillnad. Vi har verkligen grottat ner oss och på APT och i nätverk har vi, oavsett vad vi diskuterat, alltid haft pedagogiska relationer som en parameter, fortsätter hon.

Hur arbetar ni för att personalen ska ges möjlighet att skapa pedagogiska relationer?

– Sedan augusti i fjol har vi en tydlig struktur som innebär att vi jobbar med olika roller, antingen är man lekansvarig eller kontaktansvarig, berättar Julia. Dessa roller är tydligt definierade efter vem gör vad och när och vem som är vad och när.

– Att vara lekansvarig innebär att man är med barnen och har fullt fokus på dem och deras lek. Som kontaktansvarig tar man hand om praktiska och administrativa uppgifter såsom blöjbyten, incheckning och utcheckning, koll på klockan, duka, telefonsamtal och att ha en allmän överblick över dagens planering, fortsätter hon.

– Det är ett arbetssätt vi har hittat där vi tar hjälp av tydliga strukturer för att gynna relationskapandet mellan oss och varje barn men också för att hjälpa barnen att stärka sina relationer sinsemellan, fortsätter Melinda. Det är också väldigt språkfrämjande eftersom när jag har lekansvar då har jag fullt fokus på det. Jag är inte där barnen är utan jag är med där barnen är.

Tydlig rollfördelning skapar mindre stress

Medarbetarna skiftar roller under dagen och varje avdelning schemalägger rollerna som det passar arbetslaget.

Både Melinda och Julia upplever att den tydliga rollfördelningen skapar mindre stress i arbetsvardagen eftersom man inte springer på samma bollar. Det skapar också mindre splittring eftersom man vet att det inte blir några avbrott som stör samspelet och leken med barnen.

– Anledningen att vi jobbade fram dessa strukturer var ju från början ur ett barnfokus men nu ser vi att det gynnar även oss och vår arbetsmiljö, säger Melinda. Vi har bara jobbat med dessa strukturer i ett halvt år men känner redan nu att vi har färre stresspåslag eftersom vi inte behöver ha allt i huvudet samtidigt. Det är stor skillnad. När vi planerar vår rollstruktur får vi också tillfälle att lyfta fram våra egna och kollegornas kunskap och kompetenser vilket har stärkt arbetslaget.

Hur märks det nya arbetssättet på barnen?

– Barnen är mycket lugnare och känns tryggare nu, konstaterar Melinda. Under mina år som förskollärare har jag märkt av att barnen har fått svårare att hålla fokus och stanna kvar i något längre stunder. Det är väl en reaktion på det samhälle vi lever i där allt går snabbare. Med vårt arbetssätt finns det alltid en vuxen som har fokus på barnen och som kan hjälpa och stötta barnen att stanna kvar i situationer och komma lite längre och lite djupare och våga utforska ännu mer. Vi ser att leken utvecklas på ett annat sätt och inte rinner ut i sanden nu när vi som personal inte bara är fysiskt närvarande utan även mentalt närvarande i det som händer tillsammans med barnen, säger Melinda.

Forskande undervisningsmetoder

Att jobba fokuserat på pedagogiska relationer utifrån strukturen med tydlig rollfördelning har också bidragit till att förskolan kan jobba mer med utforskande undervisningsmetoder, något som annars inte är så vanligt i de yngre åldersgrupperna. Tillsammans har arbetslagen sett till att skapa förutsättningar för att varje barn ska få känna sig viktigt och att de ska få dela sina tankar och ta plats. Genom att någon eller några alltid är lekansvariga kan dessa möta upp barnen och lägga fokus på att verkligen förstå vad barnen menar oavsett hur verbala de är.

– Barnens åsikter har en hög status och det är viktigt att de får känna det, säger Julia. Vi pratar med barnen istället för till barnen. Vi tycker att vi ser en stor förändring när det gäller hur kommunikativa barnen har blivit sedan augusti, fortsätter hon.

– Vi vet att det är språkutvecklande att hela tiden vara med barnen och ha ett gemensamt fokus när vi språkar, fyller Melinda i. Genom våra nya rutiner har vi fångat in fler barn som verkligen vill och vågar visa tankar och känslor och på något sätt kommunicera det till oss.

Rak och öppen dialog med vårdnadshavare

Arbetet med pedagogiska relationer innefattar även relationen med vårdnadshavarna och förskolan strävar efter att ha en så rak och öppen kommunikation och dialog med dem som möjligt för att undvika missförstånd och konflikter.

– Dörren ska alltid ska vara öppen in till oss. Förskolan är inte bara ett ställe där du lämnar och hämtar dina barn utan vi är genuint intresserade av vad vårdnadshavarna tänker och tycker. Det trycker vi extra på under inskolning. Vi månar ju om barnets bästa båda två och då är det viktigt att kunna mötas och förstå varandras perspektiv, konstaterar Julia.

Möten som skapar välkomnande klimat

Det innebär att förskolan också värnar om att säkerställa att alla vårdnadshavare kan ta emot budskap och det betyder ibland att det krävs lite extra av pedagogerna att individanpassa kommunikationen. De tar inte förgivet att de når ut till alla på samma sätt och i samma kanaler. En viktig del är även mottagandet och att säga hejdå till både barn och vårdnadshavare och där har kontaktansvarig ett extra ansvar. Ett mottagande måste vara planerat och ha ett syfte för att man på ett medvetet sätt ska kunna ta sig an det ibland korta men ack så viktiga mötet på ett bra sätt.

– Vi samtalar ofta om vad som är ett bra möte, hur vi stärker upp det och tar tillvara på stunden för att barnen ska bli sedda och känna sig välkomnade. Mötena får ta den plats som de behöver ta, säger Julia. Vi har ofta fått till oss från vårdnadshavare att vi har ett välkomnande klimat och att det inte spelar någon roll vem som tar emot barnen vilket är väldigt roligt.

Vad upplever ni har varit utmanande med detta arbetssätt?

– Det kommer alltid finnas utmaningar men vi upplever att fördelarna är så många fler att vi får bara hitta sätt att rusta oss för utmaningarna, konstaterar Melinda.

– I början kände en del förstås osäkerhet inför det nya. De flesta av oss kan ju tycka att det är både jobbigt och lite läskigt med förändringar och att lära sig nytt. Men i grunden har inte detta mött motstånd eller oförståelse. Det handlar mer om att man efterfrågar stöd och lösningar när man ser utmaningar.

– Jag upplever att det har varit gynnsamt att vi är ett litet område och att vi har jobbat mycket med likvärdighet innan detta drog igång. Vi har i så många lägen suttit tillsammans och pratat om allt möjligt och vi är överens om att progression och utveckling är bra, värdefullt och nödvändigt men ska göras med rätt stöd, säger Melinda. Det som gynnar oss gynnar barnen och det som gynnar barnen gynnar oss!