Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Grundskolornas bästa tips på språkutvecklande arbetssätt

9 jan 2024 11:58

Bli inspirerad

Vill du ha ett enkelt, kort och konkret tips på aktivitet inom språkutvecklande arbetssätt? Här hittar du grundskolornas och några fritidshems bästa exempel för att stimulera läslust och språkliga förmågor. Tipsen är presenterade av respektive språkpedagog. Läs och låt dig inspireras!

Läsmys - Rosenlundsskolan

En rast i veckan har vi läsmys i vår entré på skolan. När vädret tillåter så flyttar vi ut. Veckan före och efter höstlovet fanns vi där alla dagar på förmiddagsrasten.

Här samlas elever från förskoleklass till åk 3 och läser tillsammans. Äldre läser för yngre och blir fina läsande förebilder. Några bläddrar och pratar om bilder och vi vuxna har möjlighet att läsa för eleverna.

I samarbete med skolbibliotekarien ska vi framöver även ha boktips på den här stunden, nya och gamla böcker. Det kommer också finnas några spel, exempelvis memory med bokframsida och författare som ska matchas ihop och en lättare variant med bokens framsida på två kort som ska bli ett par. Elevernas önskemål är i fokus och vi utvecklar den här stunden efter det.

En bänk med filtar och flera barnböcker uppradade samt bilder på barnboksfigurer.

En rast i veckan har Rosenlundsskolan läsmys i entrén. Här samlas elever från förskoleklass till åk 3 och läser tillsammans. Äldre läser för yngre och blir fina läsande förebilder.

Gissa bokstaven! - Österängsskolan

Läraren tänker på en bokstav. Eleverna ska lista ut vilken bokstav det är. Eleverna får en i taget gissa på ett ord. Om bokstaven finns med i ordet skrivs ordet upp på tavlan. När fem ord står på tavlan får eleverna försöka se vilken bokstav som finns med i alla orden och på så sätt lista ut vilken bokstav som läraren tänker på.

Detta är en uppskattad lek som gör eleverna uppmärksamma på många saker gällande språket. Utöver enskilda bokstavsljud blir det ofta samtal om ordens längd, hur ord stavas och vad som är lika/olika i orden.

En person står och skriver ord på en whiteboard.

Österängsskolan tipsar om en lek som går ut på att eleverna ska gissa vilken bokstav som läraren tänker på.

Muntliga och skriftliga presentationer - Oxhagsskolan

För att utveckla språkliga förmågor får eleverna arbeta med presentationer av sig själva, både muntligt och skriftligt. Vi börjar med att arbeta med ett inPrint-dokument med ”börjor” som eleverna ska fylla i det som passade in på dem själva.

Meningarna handlar om vad de heter, vilket land de själva kommer ifrån, vilket land deras föräldrar kommer ifrån, vilka olika språk de kan tala, vilken favoriträtt de har etc. När de fyllt i allt de vet själva får de ta med sig dokumentet hem och få hjälp av en förälder att fylla i det som saknas. Sedan får de träna på att säga meningarna om sig själva. I mindre grupper presenterar de sedan för varandra med hjälp av manuskort med bildstöd.

När presentationen är genomförd muntligt får de göra en egen digital bok i Writereader av sitt manus. I Writereader skapas olika mallar som eleverna får möjlighet att välja bland. De olika mallarna innehåller olika grad av stöttning, exempelvis så finns ”börjor” till meningarna i en mall och i en annan mall finns ingen stödtext utan där får eleverna skapa en egen text.

Till texten får de lägga in bilder som passar till, exempelvis en bild på sitt lands flagga och en bild på en karta där landet som man själv eller någon i familjen kommer ifrån finns med.

Detta är ett sätt att träna på att uttrycka sig med hela meningar, att berätta för andra och att uttrycka sig skriftligt. Arbetet är på ett konkret och nära sätt kopplat till deras eget liv, erfarenheter och bakgrund och eleverna visar stort engagemang när de får berätta om sig själva!

Armarna på två barn som sitter och skriver på papper vid ett bord.

På Oxhagsskolan har man jobbat med ett arbetssätt som tränar eleverna på att uttrycka sig med hela meningar, att berätta för andra och att uttrycka sig skriftligt.

Budgetprat för att öva på begrepp - Månsarpsskolan

På ett av skolans fritidshem, där de äldre eleverna befinner sig, var det dags för inköp av material. Fritidsläraren tänkte i samband med detta på det språkutvecklande arbete som pågår på vår skola och kring texten att få vara delaktig i sin utbildning i demokratiska processer som står skrivet i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr22 (2022).

Fritidsläraren kom fram till att här finns ett tillfälle för utveckling, lärande och språkande i en demokratisk process i samband med aktiviteten - Inköp till fritidshemmet. Syftet med aktiviteten var att eleverna skulle få:

  • Framföra sin åsikt och argumentera för ett visst köp.
  • Resonera
  • Möta nya begrepp
  • Delta i en demokratisk process

Så här beskriver fritidsläraren aktiviteten:

”Idag har vi haft en lärorik stund på flera sätt på fritidshemmet. Det var dags att beställa nytt material till avdelningen och det blev då ett bra tillfälle för eleverna att vara med och påverka vår verksamhet. De fick en budget på 2000 kronor att spendera för hos skolans materialleverantör. De var tvungna att komma överens i gruppen om vad som behövdes och vad de skulle köpa. Ett krav var att de skulle kunna ge ett argument till gruppen för varje sak de föreslog att köpa. Det blev ett bra inslag i vårt språkutvecklande arbete då eleverna fick möta nya ord, träna på att resonera och diskutera i grupp. Matematikkunskaper sattes också på test för att se hur långt budgeten räckte. Det blev en lång diskussion men eleverna klarade det galant och lyckades komma överens bra i gruppen och hålla budgeten”.

Flera lärdomar hos eleverna kunde befästas efter den planerade aktiviteten. Det var även en insikt i hur lätt det egentligen var att planera med språkutveckling i åtanke och med elevernas tidigare erfarenheter för ögonen.

Efter aktiviteten kan eleverna:

  • Använda sig av nya ord/begrepp såsom argumentera, åsikt, kompromissa, inköp
  • Pröva sina identiteter och uppfattningar i möte och samspel med andra.
  • Förstå värdet av material som köps in och att man måste vara rädd om dem.
En lapp med förslag på saker som ska köpas in och vad det kostar.

Inköp till fritidshemmet ger eleverna tillfälle för utveckling, lärande och språkande i en demokratisk process.

Sekvensbilder för språkutveckling - Södergårdsskolan

Vi arbetar mycket med ord och begrepp och vill att eleverna ska få med sig bra förståelse för det man läser och upplever. I detta arbetet har vi börjat med sekvensbilder.

Eleven får ett antal bilder som hen ska lägga i rätt ordning. Under denna övning samtalar vi mycket, om varför en bild inte kan vara före en annan eller hur man (på olika sätt) kan se att något händer i en viss ordning. Det blir ett roligt och naturligt samtal och jag kan i övningen se om eleven kan resonera och förklara. I vissa sekvenser kan det vara svårt att se ett ”rätt eller fel” vilket är bra då vi tillsammans får resonera fram hur det kan vara. Eleven kan också få argumentera för sin sak och hur hen ser det. När vi började med sekvensbilder fick eleverna jobba i par för att tillsammans kunna enas och diskutera sig fram till hur sekvensen ska ligga. En rolig övning där samtalet ligger i fokus.

Sekvensbilder

Södergårdsskolan arbetar mycket med ord och begrepp och vill att eleverna ska få med sig bra förståelse för det man läser och upplever. I detta arbete har de börjat med sekvensbilder.

Att få barn och föräldrar att läsa mera - Attarpsskolan

Jag startade upp ett projekt som innebar att vi på skolan skulle låna ut färdiga bokpåsar för att främja läsning genom att göra hemlån av böcker enklare och mer tillgängligt för barn och deras föräldrar. Detta för att öka läslust och läsning i hemmen.Projektet tog sin början i förskoleklassen och 1:an. Enkelheten i att kunna ta med sig en bokpåse hem när man som förälder hämtar sitt barn i skolans tambur blev snabbt en succé och tydlig framgångsfaktor med stor efterfrågan.

Fem bokpåsar hängs upp i varje tambur. Varje påse innehåller fem stycken böcker. Det kan vara böcker som barnet själv kan läsa men också böcker för den vuxne att högläsa för barnet. Varje bokpåse får ett tema exempelvis ”För dig som tycker om böcker som handlar om olika fordon” eller ”För dig som tycker om böcker som handlar om djur” eller ”För dig som tycker om olika sorts böcker”. Ett annat bra exempel är ”böcker för dig som precis har börjat att läsa”. Ovanför varje krok sitter en skylt som berättar vilket tema just den påsen innehåller.

På varje påse finns också en lapp som berättar vilken skola påsen tillhör, hur länge man får låna hem påsen och hur man ska göra för att låna påsen. På baksidan av lappen finns en lista över vilka fem böcker som finns i påsen.

Ovanför krokarna sitter en bokningslista upphängd. Där fyller vårdnadshavaren i datumet för när man lånar påsen och barnets namn. Sedan får man ta med sig påsen hem i 2 veckor. När man är klar hänger man bara tillbaka den på kroken. Kanske väljer man då att låna hem en annan påse med ett annat tema.

Kontinuerligt byter jag sedan innehållet i påsarna.

Förutom böcker kan man gärna lägga i en lapp med tips till föräldrarna – om varför det är så viktigt att läsa men också om hur man kan göra för att skapa mysiga lässtunder med sitt barn.

För oss är det viktigt att påsar, skyltar, upphängning m.m. ger ett snyggt, enhetligt och tilltalande intryck. Därför har jag lagt lite extra tid på att hitta passande tyg, sy upp snygga påsar och tid på layout på skyltarna.

Då vi har sett hur väl projektet har fungerat kommer vi på Attarpsskolan att utöka antalet bokpåsar i tamburerna.

Ur projektet med utlåning av bokpåsar började ett nytt frö att gro men det är än så länge bara i sin linda. Jag tillverkade enkla, språkutvecklande spel, vilka gick under temat ”jul”, till vårt stationsarbete i december. I detta föddes tanken om att starta upp påsar för hemlån som innehåller just enkla, språkutvecklande spel.

Bokpåsar i tyg som hänger på krokar

På Attarpsskolan finns det bokpåsar till utlåning för att uppmuntra till läsning. Påsarna innehåller fem olika böcker och lånas under två veckor.

Trafikkalendern - Råslättskolan

Vi har använt Trafikkalendern som läromedel innan vi skickar hem den med eleverna. Vi samtalar om bilder, samlar och förklarar ord och skriver meningar. Vi pratar om trafik, årstider, år, månader och dagar. Lär om symboler och hur man skriver in kom ihåg.

Det blir en språkutvecklande aktivitet inom svenska, matematik och so.

När eleverna tar hem den blir det en förståelse och intresse för den egna kalendern.

Tema Emil i Lönneberga - Torpaskolan

Vi passade på att under barnsboksveckan fira att Emil i Lönneberga i år fyller 60 år. Emil var för de äldre eleverna på skolan en välkänd karaktär. Men hos våra yngre elever, de som går i förskoleklass och årskurs ett, var Emil inte lika känd av alla.

Temat startade redan innan höstlovet med att de yngre eleverna fick höra olika citat ur böckerna som vi kopplade ihop med bilder, vi använde sedan citaten och bilderna till att skapa stora gemensamma målningar. Detta samtidigt som Astrids låtskatt ljöd i högtalarna.

Allt skapande sattes upp i trapphus och korridorer. Det var många som läste och pratade om bilderna, både elever och vårdnadshavare, mesta samtal var det om när Emil hissade upp Lina i flaggstången, när han fastnade med huvudet i soppskålen och det stora tabberaset i Katthult.

Att börja med citat, bilder och skapande bidrog till härliga samtal redan innan de hört hela berättelsen. Efter lovet läste alla i hela skolan Emilböckerna för eleverna.

Temaveckan avslutades med tipspromenad för hela skolan.

Teckningar på Emil i Lönneberga.

Torpaskolan har under hösten haft tema Emil i Lönneberga. Att börja med citat, bilder och skapande bidrog till härliga samtal redan innan eleverna hört hela berättelsen.

Tema Astrid Lindgren - Norra Mo fritidshem

Vårterminen 23 hade vi ett Astrid Lindgren-tema på våra fritidshem i Norra Mo. Syftet var att arbeta språkutvecklande samt att levandegöra den svenska barnboksskatten. Tankar om ett minnesvärt avslut dök upp – Astrid Lindgrens värld. Skulle det vara möjligt?

Astrids uppväxt och hur hon kom att bli Sveriges mest kända barnboksförfattare startade temat. Varje vecka presenterades en karaktär. I hallen sattes bilder och kortare texter upp om det vi lärde oss. På bokbussen lånades böcker om alla karaktärerna som vi högläste.

Någon praktisk aktivitet kopplad till veckans karaktär genomfördes. Vissa veckor hade vi besök av karaktären. Karlsson på taket kom och pratade värdegrund, Pippi kom och berättade att någon tagit hennes kappsäck med pengar. Jocke med kniven och hans piratkompisar utmanade barnen att lösa mysteriet för att hitta kappsäcken med guldpengar. Vi gick på luffen med mellanmålet i ett knyte på axeln precis som Rasmus och vi tvättade på gammalt vis med tvättbräda och gjorde eget smör när vi läste om barnen i Bullerbyn.

En magister kom på besök och vi fick lära oss om hur skolan fungerade förr i tiden. En del hamnade till och med i skamvrån! ”Polisen” kom när vi läste om Kalle Blomqvist och vi fick med hjälp av ledtrådar lösa vilka figurer som var efterlysta. Ett ”Astrid Lindgren-alfabet” skapades där vi på varje bokstav skrev ord som vi kunde koppla till Astrid och hennes böcker. Barnen skapade böcker i Book Creator om någon av Astrids karaktärer.

Blev det någon resa till Vimmerby? Jo, vi kunde åka!! Med hjälp av en föräldragrupp ordnades finansiering så alla barn på våra fritidshem fick uppleva en fantastisk dag – ett minne för livet.

Astrid Lindgrens alfabet

På fritidshemmen i Norra Mo har de haft Astrid Lindgren-tema under vårterminen. Syftet var att arbeta språkutvecklande samt att levandegöra den svenska barnboksskatten. Bland många aktiviteter skapades ett ”Astrid Lindgren-alfabet” där eleverna på varje bokstav skrev ord som kunde kopplas till Astrid och hennes böcker.

Modellen frågehavet - Kålgårdsskolan

Genom texten i t.ex böcker om Alfons Åberg visar vi att det finns olika frågor som kräver olika svar. Eleverna får ställa egna frågor på texten på olika nivå. Vi stöttar om det behövs. Till vår hjälp har vi en bild av ett frågehav i klassrummet.

Före läsningen
Vi ställer frågor under läsningen för att förstå texten på och under ytan och att svaret ibland finns hos oss själva. Under läsningen ställs frågor på textens innehåll och tillsammans funderar vi var i frågehavet som fråga och svar hör hemma.

Under läsningen
Texten läses högt för eleverna och eleverna ställer frågor till texten. Vi läser till lässtopp och ställer frågor på textens innehåll och resonerar oss fram till svaret.

Efter läsningen
Frågor efter läsningen kan vara:

  • Vad tror du/ni att författaren vill med denna bok?
  • Påminner den här boken dig om något annat du läst eller upplevt?
  • Hur gick det att ställa frågor på texten?
  • Hur gick det att komma på vilken frågenivå fråga och svar hörde hemma?

Eleverna får sedan prova att ställa frågor på en annan bok. De kan med fördel arbeta i par eller i grupp.

Dela sidan

Relaterade nyheter

Nyhet
7 sep 2023 14:30
Ny film om språkutveckling
Språkutveckling är ett prioriterat område i våra skolor och förskolor. Nu finns en kortfilm (Filmen om Anton) med utgångspunkt att sprida kunskap om ...
Aktuellt just nu
19 apr 2023 07:16
De har språket i fokus - möt språkpedagogerna Mari, Lina och Malin
I höstas började de första språkpedagogerna på våra grundskolor och förskolor i Jönköpings kommun. Det är en ny roll och extra resurs som ingår i den...
Bli inspirerad
16 apr 2024 07:26
På Dalviksskolan ger läslyftet både läslust och kollegialt lärande
Sedan läsårsstarten i augusti 2023 har Dalviksskolan jobbat med Polylinos läslyft. Förutom inspiration och verktyg till lärarna för att jobba aktivt ...