Helena vill föra språket, berättelserna och äventyren vidare

Beskriv dig själv och vad du jobbar med.

Jag arbetar som ämneslärare i svenska och musik på lågstadiet. Just nu har jag en årskurs 2. Jag arbetar också som lärarbibliotekarie på skolan. I mitt arbete som bibliotekarie arbetar jag med hela skolan.

Jag är en engagerad person som alltid går in i allt jag gör till 110%. Mina elever är viktiga för mig och jag vill göra allt som jag bara kan för att de ska lyckas så långt det bara går. För mig handlar inte lärandet enbart om att eleverna ska lyckas och ha en hög måluppfyllelse i kärnämnena. Det handlar om att möta varje elev på deras egen nivå och sedan arbeta vidare därifrån.

Lärglädje – hela vägen. Vad betyder det för dig?

Jag tror att lusten till att vilja lära är en stor förutsättning för att barnet ska utveckla sitt lärande. Jag måste få igång positiva spiraler inom lärandet, där framgång ger nya framgångar, där självförtroendet stärks och att barnet känner att det kan och vill lära mer. Det är viktigt att jag som lärare stimulerar detta, att jag visar barnet nyckeln till en värld av kunskap och glädje.

Alla elever kan utifrån deras olika förutsättningar göra fantastiska framsteg och varje vecka ska de gå igenom undervisningen med ett betydelsefullt självförtroende. Barn måste få behålla, bygga upp och vidga sin självkänsla och sitt självförtroende. ”Det här fixar ni”.

När jag lämnar mina elever vill jag att de känner sig duktiga. De ska ha självförtroende och känna att de utvecklas och hela tiden lär sig nya saker. De ska känna att skolan är viktig och att kunskap inte är tungt att bära.

Hur skapar du gemenskap, engagemang och nyfikenhet på din arbetsplats?

I takt med att skolan blir mer digital då alla elever har tillgång till ett eget digitalt verktyg har jag både i mitt arbete som lärarbibliotekarie och svensklärare startat upp att utveckla mitt och elevernas digitala berättande. Språket, berättelserna och äventyren som jag genom åren fått med mig genom min undervisning vill jag föra vidare till eleverna på vår skola. Med olika digitala verktyg arbetar jag med att utveckla elevernas digitala berättande. Jag och eleverna skapar ett berättande genom olika genrer i en digital tid.

I mitt svenskarbete arbetar jag mycket med digitalt berättande. Det digitala berättandet leder lättare till ett publikt arbetssätt. Möjligheter för social interaktion, meningsskapande och återkopplingar skapas. Eleverna blev mer noggranna och inser vikten av att vara tydliga. De antar en ny roll. De är inte bara elever som snabbt ska hafsa ihop ett arbete för att bli klar utan de är en författare som skriver för en publik. När eleverna skapar något som har en tydlig mottagare och får hjälp att göra sitt bästa vill de dela med sig av sitt arbete. En stimulerande berättande miljö, där eleverna både får berätta och ta del av andras berättelser, gör undervisning och lärande i meningsfullt sammanhang. Känslan av att det eleverna gör är “på riktigt” ökar motivationen.

I mitt arbete som lärarbibliotekarie ordnar jag olika ”happenings” då och då. Till exempel har vi återkommande samarbete mellan biblioteket och matsalen. Fokus är då en barnbokskaraktär tex. Emil i Lönneberga. Några elever på skolan hjälper mig att illustrera något kring karaktären som sätts upp i matsalen. I matsalen lyssnar vi på en ljudsaga. I detta fall var det när Emil fastnade med huvudet i soppskålen. Köket serverade denna dag Emils goda köttsoppa. Dessa dagar blir en gemensam upplevelse för hela skolan som förenar oss.

Under barnboksveckan ordnade jag och vår rastaktivist tipspromenad ute på skolgården i barnbokens tecken. Varje lov finns möjligheten att genomföra ett läsbingo för att på så sätt hålla läsningen vid liv. Alla får sedan en liten uppmuntran för det goda arbetet.

Med jämna mellanrum ordnar jag andra små quiz kring någon bok eller karaktär. Det brukar vara ett stort engagemang från eleverna och personalen att vara med på detta.

Varje höst går jag runt och gör boksamtal på olika sätt med alla elever från F-6. På våren har jag källkritik med alla. När eleverna går ur Hisingstorpsskolan har de förutom den ordinarie undervisningen i deras olika årskurser varit med om flera olika textsamtal och uppgifter och byggt upp ett källkritiskt tänkande.

Hur kan en arbetsdag se ut?

Min arbetsdag börjar med att jag går igenom alla moment jag noga planerat inför dagen. Efter det möter jag upp eleverna i åk 2 i korridoren. Några elever som är lite oroliga inför skoldagen kommer förbi och kollar dagens schema och vi småpratar lite. När klockan slår åtta startar jag antingen lektion i en av våra tre klassrum för åk 2 eller så går jag bort till biblioteket och startar min dag med att fixa i ordning där. Det kan vara att fixa i hyllorna till att hjälpa de äldre barnen som ofta startar sin skoldag med läsning. Det kan då handla om att ge dem ett boktips eller hitta rätt bland alla hyllor.

Vad är det bästa med ditt jobb?

Att få skapa gemenskap och relationer med elever och kollegor. Att få se glädjen i ögonen på elev som knäckt läskoden. Att få höra engagemanget från en elev som berättar om vilken ny favoritbok de fått. Eller att få se glädjen när skrivarbetet är klart och de producerat en text. Att skapa engagerade elever som känner att de deltar efter sina förutsättningar. Tillsammans i årskursen finner vi lösningarna.

Vilken är den största utmaningen med ditt jobb?

Att hinna med alla elever. Att lära dem nya saker och utveckla de elever som redan kan. Att hinna med själva arbetandet ihop med eleverna mellan alla avstämningar som ska göras på lågstadiet. Att hitta en balans mellan mitt arbete som ämneslärare i en årskurs samt biblioteksarbetet för hela skolan. Att räcka till och hålla igång alla bollar som är i rullning

När du inte jobbar - vad gör du på fritiden?

När jag inte är på min arbetsplats är jag större delen av min tid i olika ishallar då mina två söner spelar ishockey. När det är säsong för golfspel blir det en del runder. Att få umgås med min familj ger mig energi. Att få krypa upp i soffan och avnjuta en god fika, bok eller film är inte heller fel.