Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Sanda satsar på alternativ och kompletterande kommunikation

12 sep 2023 07:38

Bli inspirerad

För fem år sedan började Sanda anpassade gymnasieskola sin satsning på alternativ kompletterande kommunikation eller AKK som det ofta förkortas. Målet var att utveckla elevernas språk genom att på ett frekvent sätt använda sig av tecken, symboler och bilder i undervisningen.

Det hela började med ett önskemål från pedagogerna som under sina medarbetarsamtal påtalade för den då nya rektorn Lena Cervin att de önskade att fräscha upp sina kunskaper i tecken. Kommunikationen mellan pedagog och elever och mellan elever och elever, hade ett gap i den kvalitativa måluppfyllelsen. Man insåg snabbt att genom återuppta kunskapen att kunna teckna så skulle man utveckla elevernas språk genom ytterligare sätt att kommunicera.

All personal gick utbildning

Sagt och gjort, all personal på skolan, 50 lärare och elevassistenter, fick i respektive arbetslag gå en utbildning i tecken som stöd med Maria Kraft Helgesson under 16 veckor och sammanlagt åtta lektioner.

– Att alla fick gå beror på att det är mycket lättare att metoden får genomslag i verksamheten och att kunskapen sitter i längre om alla deltar och har samma grundförståelse och kunskap. Och vi såg positiva effekter ganska snart, säger Lena Cervin, rektor på Sanda anpassade gymnasieskola. Helt plötsligt kunde vi se att tidigare tysta elever insåg att här är det någon som vill prata med mig.

Porträttbild på Lena Cervin

Lena Cervin är rektor på Sanda anpassade gymnasieskola.

En bild som visar tecken för rektor tryckt på ryggen på Lenas t-shirt.

Utbildningen som alla gick var avstampet i den utbildningsinsats som sedan dess har fortsatt. Alla nyanställda får till exempel alltid gå en grundkurs i tecken som stöd och varje hösttermin startar en ny kurs. Vid dessa tillfällen är även andra yrkesgrupper inbjudna, administratörer, vaktmästare, ledningsgruppen och andra, som möter skolans elever. På så sätt skapas en större förståelse och fler ser värdet av alternativ och kompletterande kommunikation.

– Det svåra med utbildningsinsatser är att hålla i arbetet. Du kan få utbildning i olika pedagogiska metoder, förhållningssätt och bemötande men det är alltid en utmaning att hålla i och fortsätta arbetet i vardagen, säger Lena. En effekt av återkommande utbildningsinsatser är att arbetet får ny kraft och all personal får energi och blir sporrade att hålla i och dela med sig av sin kunskap, fortsätter hon.

Teckenambassadörer driver arbetet

Flera lärare och elevassistenter har av den anledningen också blivit teckenambassadörer på Sanda vilket innebär ett de har gått fortsättningskurser och är drivande i arbetet med AKK, som innefattar förutom tecken och bildstöd, även symboler, ljud, strukturer och vibrationer.

– I AKK är det många praktiska moment men det som har varit viktigt i alla utbildningsinsatser har varit att starta med en teoretisk föreläsning. Detta för att alla ska få att veta varför vi ska göra detta och varför det är viktigt. Det är många som kan ifrågasätta detta och som har ifrågasatt, förklarar Lena.

Caroline Åberg, Lars-Johan Johnson och Anita Barna

Caroline Åberg, Lars-Johan Johnson och Anita Barna jobbar på Sanda anpassade gymnasieskola och är ambassadörer för arbetet med tecken och alternativ kommunikation.

Multimodal kommunikation stöds av forskningen

Tre av Sandas ambassadörer är Lars-Johan Johnson, Caroline Åberg och Anita Barna och de kan bekräfta att de har mött invändningar under resans gång.

– Det kan bland annat handla om att man har elever som är väldigt verbala och att man då ifrågasätter varför vi ska teckna när elever är verbal och kommunikativ på det sättet, säger Caroline.

– Pratar vi AKK i sin helhet kan man också ifrågasätta varför vi med en elev, som kan läsa bokstäver, ska använda både bokstäver och bilder eller varför ska vi använda bokstäver, bilder och tecken samtidigt, inflikar Lars-Johan.

För att bemöta detta hänvisar Lena till den aktuella forskning som finns och som visar att det är bra att erbjuda elever så många olika former av kommunikation som möjligt.

– Om vi överöser elever med olika former av kommunikation och ”språkbadar” innebär det att eleverna snappar upp olika saker från de olika uttrycksätten. På så sätt får de en större förståelse, konstaterar Lena.

– Det kallas för multimodal kommunikation och de olika uttrycksätten kompletterar och förstärker varandra, fyller Lars-Johan i. Ett argument kan också vara att eleverna inte kan alla tecken vi gör men det är ju så språkutveckling fungerar. Vi lär oss nya ord genom att utsätta oss för kommunikation. Språkutveckling sker tillsammans med andra och där får vi anpassa för olika elever. Ibland är det hela gruppen som är bäst för elevens språkutveckling och för vissa elever sker den främsta språkutvecklingen när hen är i ett litet sammanhang med någon av oss pedagoger, fortsätter Lars-Johan. Det är vår skyldighet som pedagoger att lära oss våra elevers AKK. Den är personlig. Vi ska lära oss deras språk och anpassa oss till eleverna. Inte tvärtom.

Schema med bildstöd som visar vilka aktiviteter som kommer att ske under dagen.

Tillgänglig lärmiljö kan innebära att visuellt visa dagens schema med hjälp av bildstöd.

Ett schema med bildstöd som visar vilka aktiviteter som erbjuds på rasterna under veckan.

...eller att presentera veckans rastaktiviteter med både text, bild och färger för de olika dagarna.

Tillgänglig lärmiljö

Skolans aktiva arbete med AKK och en tillgänglig lärmiljö är i linje med det sociala hållbarhetsarbetet, barnkonventionen och agenda 2030 som slår fast alla barns rätt till ett språk och kommunikation.

– Vi försöker rusta våra ungdomar med så många kommunikationsformer som möjligt så att de ska kunna bli mer delaktiga, ha ett större inflytande och få en möjlighet att kunna påverka sitt vuxenliv. Det är det övergripande syftet, säger Lena.

– Vi har fått en väldigt fin respons från föräldrar som berättar att en helt annan värld har öppnats för eleven när de kan berätta med tecken även hemma, påpekar Anita.

Dokument med veckans ord och tillhörande tecken.

Varje vecka jobbar Sanda anpassade gymnasieskola med teman som bestämmer vilka nya ord som ska vara i fokus. På veckans teckenlektion som Anita håller i, lär sig eleverna teckna orden som sedan används och övas på hela veckan.

AKK har lett till synergieeffekter

En synergieffekt av arbetet med AKK har varit att Sandas gymnasieskola har fått upp ögonen för den kompetens kring alternativ kommunikation som finns i huset.

– Det finns en nyfikenhet på de andra delarna i AKK, bland annat struktur och bildstöd för att hjälpa de elever som har AHDH, Asperger eller någon annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i klasserna.

– De vet att vi på den anpassade gymnasieskolan arbetar mycket med att förstärka med bilder, symboler och struktur och vill nu ta del av detta och börja jobba mer med alternativ kommunikation, säger Lars-Johan.

– Vi på Sanda anpassade gymnasieskola har en hög måluppfyllelse i vårt gemensamma systematiska kvalitetsarbete och det är tack vare vår stora satsning på att jobba med kommunikation. Vi har sett att elevernas delaktighet och inflytande har ökat. Även bedömningarna som vi gör av våra elever är alla mycket tryggare med tack vare att vi kan kommunicera bättre med våra elever, säger Lena. Därför har gymnasieskolan blivit väldigt nyfiken på vår verksamhet och man vill veta mer om vårt arbetssätt och samarbetet mellan personalen på gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan har ökat. Man har fått upp ögonen för att AKK inte är förskolepedagogik utan ett arbetssätt som är bra för alla, avslutar Lena.

Bild på dörrskylt som har förutom text även tecken och bildstöd.

På Sanda har alla namnskyltar utanför respektive kontor på skolan förutom text, även bildstöd.

Namnskyltar som förutom text också har bildstöd som beskriver titel.

Bärbara namnskyltar med bildstöd.

En bild på bildstöd och tecken för olika instrument som sitter i musiksalen på Sanda.

Även i musiksalen på Sanda märks det att skolan jobbar med AKK och både bildstöd och tecken finns för olika instrument.

Dela sidan
Alternativ kompletterande kommunikation

Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) är en metod som används för att hjälpa personer med kommunikationssvårigheter att uttrycka sig. AKK innebär att du använder olika hjälpmedel och strategier, som till exempel bilder, symboler, tecken, eller tekniska apparater, för att kommunicera. Målet med AKK är att ge dessa personer möjlighet att uttrycka sina tankar, känslor och behov på ett självständigt sätt. Genom AKK kan man underlätta kommunikationen och främja delaktighet och inkludering för personer med olika typer av kommunikationssvårigheter.

Relaterade nyheter

Aktuellt just nu
20 nov 2023 07:28
Nordskogens skola är Jönköping kommuns första resursskola
På Jöransberg i Huskvarna ligger Nordskogens skola som är en skola med inriktning särskilt stöd, en så kallad resursskola. Den vänder sig till elever...
Boktips
13 maj 2024 07:48
Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta
Barns språkutveckling tar fart under de viktiga förskoleåren, men alla barn har inte samma förutsättningar. Hur kan förskolan ge dem bästa möjliga gr...
Nyhet
7 nov 2023 07:25
Pedagog Jönköping fyller ett år!
I november 2022 lanserades Pedagog Jönköping som en digital mötesplats där pedagoger kan inspirera varandra och utvecklas i sina yrkesroller. Nu har ...