Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Tillgängligt lärande i fokus på uppstartsdagen för grundskolan

5 sep 2023 07:23

Bli inspirerad

Årets uppstartsdag för grundskolans pedagoger hade fokus på tillgängligt lärande. Fredrik Zimmerman och Elinor Kennerö Tonner hette de inbjudna gästerna som tog upp ämnet på var sitt sätt.

Så får vi fler pojkar att lyckas i skolan - Fredrik Zimmerman

Fredrik Zimmerman är fil. dr. i barn och ungdomsvetenskap och föreläste under rubriken ”Så får vi fler pojkar att lyckas i skolan”.

Fredrik Zimmerman på scen.

Fredrik Zimmerman är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid förskole- och grundlärarutbildningen på Högskolan i Borås och föreläste under rubriken ”Så får vi fler pojkar att lyckas i skolan”.

"Sedan dagens betygssystem infördes år 2012/2013 har skillnaderna mellan pojkar och flickor ökat i 17 av grundskolans 21 ämnen. Med undantag för idrott och hälsa som fluktuerar år för år, har pojkarna halkat efter flickorna i samtliga ämnen."

- Louise Lennartsson ”Pojkarna som skolan glömde” publicerad i Kvartal 230803

Fredrik började med att konstatera att pojkar presterar sämre på gruppnivå och att dåliga resultat i skolan följer pojkarna resten av livet med risk för utanförskap som följd. Många går ut skolan med känslan av att de inte kan lära sig.

Fredriks budskap var att om vi kan göra skolan mer begriplig för pojkarna så gynnar detta även flickorna. Det blir en ökad trygghet i skolan där alla elever får en bättre skolvardag och allas prestationer ökar. Ju tidigare pojkar får stöd, desto bättre blir det eftersom de annars ofta utvecklar ett självhandikappande beteende som en strategi att skydda sin självbild och undvika misslyckande. Det blir en negativ spiral där de förstör för sig själva, blir utåtagerande och stör i klassrummet.

Fredriks tips att få fler pojkar att lyckas i skolan:

  • Metakognition
    (Utrusta eleverna med studieteknik. Hur gör jag när jag får en uppgift jag inte förstår?)
  • Kognitiv avlastning
    (Ha en tydlig struktur på undervisningen)
  • Jobba uppsökande
    (Att be om hjälp för dessa elever kan vara svårt. Läraren måste fråga och försäkra sig om att eleven förstått uppgiften)
  • Språk
    (Språket är nog det viktigaste verktyget för att förstå uppgifter i alla ämnen)

Det är även viktigt att få eleven att förstå att det inte är eleven det är fel på utan att vi inte har hittat rätt strategi för dig. I sin föreläsning påpekade även Fredrik att dessa elever vill att det ställs krav på dem. Lärare som inte ställer krav upplevs som att de har gett upp.

Elinor Kennerö Tonner står på scen och pratar.

Elinor Kennerö Tonner är skolchef i Huddinge kommun med passion för tillgänglighet och elevers rätt till likvärdigt lärande. Elinor har bakgrund som grundskollärare och rektor.

Att organisera för tillgänglighet - Elinor Kennerö Tonner

Även Elinors föreläsning handlade om tillgängligt lärande och då med fokus på de elever som har en NPF-diagnos. Elinor har bakgrund som grundskollärare och rektor på Källbrinksskolan där hon ledde arbetet med att NPF-säkra skolan. Nu jobbar hon som skolchef i Huddinge kommun.

Elinor började med att räkna upp alla de diagnoser som man som lärare möter varje dag i skolan och menade att lärare inte ska vara experter på varje diagnos men att man ska ha kunskap om dem för att hitta rätt förhållningssätt till eleverna.

Att som lärare möta alla önskemål om anpassningar kan verka svårt men ett utgångssätt som Elinor förespråkar är att vända på den sk tratten. Istället för att anpassa lärmiljön för den breda massan ska man anpassa lärmiljön för den som behöver mest anpassningar. I och med det blir det inte dåligt för någon och man sparar både tid och energi i slutändan.

Både skollagen och skolplanen ställer höga krav på skolan att utbildningen ska var likvärdig för alla elever och att hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov.

Under föreläsningen fick publiken diskutera utifrån frågan: "Vi vet, eller bör veta, att en NPF-diagnos handlar om en hjärna som fungerar på ett annat sätt. Trots det fortsätter vi att planera för neurotypiska hjärnor i våra verksamheter - vad beror det på?"

"Elevhälsa är ett verb."

- Emma Rosengren

Elinor hävdar att NPF-säkring sker i fyra steg:

  1. Organisation
  2. NPF på agendan - förhållningssätt
  3. Struktur och anpassningar
  4. Vidmakthållande och utveckling

Oftast börjar man gärna med punkt 3 för att det är lättast men har man inte jobbat med organisationen först och satt NPF på agendan kommer inte anpassningarna få genomslag. Att NPF-säkra en skola tar flera år.

Elinor betonade även vikten av att jobba med saker som fungerar och inte fokusera på det som inte fungerar. Hennes råd är att ha ett förhållningssätt som präglas av:

  • Salutogen elevsyn (ser möjligheter som stärker individen)
  • Nyfikenhet
  • Lösningsfokus
  • Prestigelöshet

Tydlighet och delmål

För elever med NPF är det extra viktigt med tydlighet och delmål. Kommunikation ska ske direkt med elev men även med vårdnadshavare. Vi vet att NPF-elever har svårt med de exekutiva funktionerna som att planera, organisera, strukturera, fokusera, initiera, motivera, uppmärksamma, utvärdera, självkorrigera, minnas och uppfatta tid. Därför ska man som lärare undvika:

  • Processuppgifter
  • Räkna vidare i…
  • Eget arbete under längre tid
  • Låga förväntningar
  • Perspektivbyte
  • Att bygga in krav som inte finns
  • Att testa exekutiva funktioner
  • Att kommunikation blir konflikt

Gör istället:

  • Modeller - tydliga exempel att utgå från. Show kids what
    success looks like!
  • Tydliggör när vi övar och när det är skarpt läge - led eleverna
    genom processen
  • Bygg in kompensation från början
  • Identifiera och eliminera krav som inte har med lärande att göra
  • Kom överens om alternativ när uppgiften inte fungerar - utgå
    från elevens intressen
  • Förklara inte - försök förstå
  • ”Den som vinner - förlorar.” Lågaffektiv teori och metod av Bo Hejlskov

Tydlighet till dessa elever handlar om:

  • Lokaler
  • Syfte med utbildningen
  • Bedömningen
  • Genomförandet - vad ska jag göra, hur ska jag göra det, när ska jag göra det och med vem ska jag göra det?

Men viktigast av allt - relationen som pedagogiskt verktyg!

Fem frågor till Elinor Kennerö Tonner

Porträttbild på Elinor Kennerö Tonner.

Elinor Kennerö Tonner

Vad har du för tips till skolor som vill börja med att NPF-säkra och vad skulle du säga är viktigast att börja med?

– Jag tänker att det behöver starta i organisation, men först och främst kräver utveckling en engagerad skolledning som har kunskap om tillgänglighet i bred bemärkelse. Skolledningen behöver brinna för det här, eller i alla fall förstå vikten av att skapa en tillgänglig skola, ett likvärdigt lärande för våra elever, oavsett individuella förutsättningar. När det gäller organisation behöver skolledningen ge sina medarbetare rätt förutsättningar för att kunna arbeta elevhälsofrämjande, och då måste organisationen främja detta. Efter det är det dags att skapa en gemensam kunskapsbas - att satsa på gemensam fortbildning, på worskshops, på diskussioner med högt i tak, för att kunna landa i det som ska blir just den skolans arbete med tillgänglighet.

Vilken är den största utmaningen i detta förändringsarbetet?

– Den största utmaningen är synvändan. Det är att få alla med på tåget, att förstå vikten av arbetet med tillgänglighet. Att förstå att vi måste ge våra elever rätt förutsättningar att lyckas, och att vi måste vara förankrade i det relationella, salutogena perspektivet.

Hur upplever du att kunskapen kring tillgänglig lärmiljö för NPF-elever ser ut hos skolor generellt i Sverige?

– Jag måste tyvärr säga att den generellt är för låg. Det finns många skolor som arbetar helt fantastiskt med tillgänglighet, och framför allt finns det en mängd pedagoger på olika skolor runtom i vårt land som gör det. Men att det finns en stark, gemensam förankring i detta är fortfarande ovanligt, men jag upplever verkligen att viljan finns!

I skolan upplever vi att fler och fler behöver stöd. Vad tänker du kring det?

– Det är ett komplext problem som är svårt att svara på. Jag tänker att vårt samhälle ställer höga krav på våra barn och unga, i högre grad än tidigare. Sociala medier kan definitivt spela en roll här, informationsflödet är konstant, något som vi inte riktigt har anpassat oss till.

Vi pratar mycket om studiero i skolan. Vad tycker du att studiero är?

– Jag tycker att studiero är när man känner att energin flödar och att eleverna arbetar på, i sin takt och på sitt sätt. För mig är inte studiero att det är tyst, det är när lärande sker. Och jag tänker att lärande i mångt och mycket är en social aktivitet, och sker i mötet med andra.

Två röster från uppstartsdagen

Porträttbild på Helena och Eva.

Helena Modén och Eva Olsson jobbar som lärare på Ekhagsskolan och lyssnade på Fredrik Zimmermans föreläsning på Elmia under uppstartsdagen.

Vad tänker ni när ni hör Fredrik Zimmerman?

Helena: Han sammanfattar allt väldigt bra. Vi känner igen oss i från skolan.

Eva: Jag tycker att det var bra det han sa om att pojkar säger att det är tråkigt när de egentligen tycker att det är svårt. Att det handlar om att vi lärare måste göra det begripligt för pojkarna och inte bara tro att de tycker att det är ett tråkigt ämne. Att vi måste förstå det ligger något annat bakom.

Helena: Det känns viktigt att förstå att det handlar mycket om relationer, om att våga slå sig ner hos främst killarna och våga vara den som de har förtroende för så att de vågar öppna upp sig. Det är ju jobbigt att erkänna att man inte förstår saker. Då blir det viktigt att möta dem där det är.

Eva: Det självförstörande beteendet som Fredrik pratar om känner jag igen från pojkarna. De vill inte visa eller framstå som dumma. Framför allt om det är en statuskille. Därför struntar de i att göra uppgiften och skyller på att den är tråkig för att inte tappa ansiktet inför sina kompisar.

Gäller detta bara pojkar tycker ni?

Helena: Nä, det gör det inte. Jag har jättemånga flickor i tankarna när jag hör detta också.

Eva: Ja, så är det. Sedan kanske flickorna inte syns eller hörs lika mycket. Tjejer är nog frustrerade, men i det tysta. De håller nog igen mer.

Helena: Det Fredrik pratar om passar in på det vi har hört innan - om jag inte är bra på att vara bra kan jag vara bra på att vara dålig. Det blir en självuppfyllelse.

Vad tar ni med er härifrån?

Helena: Jag tar med mig att bena upp uppgifterna och bryta ner dem i mindre delar. Jag satt redan nu och funderade på hur jag skulle kunna göra en standardmall. Jag jobbar i årskurs två och vi har bilder på uppgifterna och har gjort en ministruktur på tavlan med olika steg men jag ska fundera på hur jag kan bryta ner uppgifterna i ännu fler steg och använda mer Inprintbilder till de som behöver. Så att det blir ett självreglerande arbetssätt för eleverna och att de vet hur de ska göra.

Eva: Jag tänkte på det här med uppsökande samtal och att mingla runt för att fånga upp dem som inte vågar be om hjälp. Jag har en årskurs fyra med nya elever som jag ännu inte känner. Det känns viktigt att tidigt hitta de elever som behöver extra stöd och inte ge upp trots att de första gången säger att de inte behöver hjälpen. Fredrik har rätt i att de som behöver hjälp ibland döljer sina svårigheter och det gäller att skapa relationer för att få dem att öppna upp.

Helena: Jag håller med Eva, det gäller att hitta det relationella ledarskapet och tidigt hittar de små nycklarna. Jag tänkte också det han sa om att kommunicera att ”du blir bra i ett ämne” i stället för att ”du är bra i ett ämne”. Det är ju så lätt att tänka att man inte är bra annars. Det man övar på blir man ju faktiskt bra på eller bättre i alla fall.

Eva: Jag håller med. En del elever säger att det här kan jag inte men då brukar jag säga att du kan inte än men det är därför jag är här.

Vad tycker ni om att det anordnas en sådan här uppstartsdag?

Helena: Jag tycker det är jättebra! Trevligt inslag, man behöver verkligen input. Det är också bra att hela skolan är här och lyssnar och får höra samma saker så att man kan realisera det på sin egen arbetsplats.

Eva: Det är kul att träffa kollegor från andra skolor och inte bara vi från Ekhagsskolan. Det här blir förhoppningsvis något som hela kommunen kommer jobba med och det blir lite mer enhetligt.

Dela sidan
Uppstartsdagen 2023

Årets uppstartsdag för grundskolan hölls den 16 augusti på Elmia och i Pingstkyrkan, Jönköping. Talare i år var Fredrik Zimmerman och Elinor Kennerö Tonner. Samtliga grundskolor i Jönköpings kommun var inbjudna till dagen.

Relaterade nyheter

Boktips
25 aug 2023 11:00
Professionsutveckling och kollegialt lärande: framgångsstrategier och utvecklande motstånd
Har du någon gång deltagit i en fortbildning där du tyckte att idéerna var meningsfulla och du kände dig inspirerad att förändra din undervisning? Me...
Aktuellt just nu
19 apr 2024 08:32
Förstelärare från hela länet träffades för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyten
För första gången hölls Förstelärarnas dag för förstelärare från hela Jönköpings län. Fokus var att leda utan att vara chef och deltagarna fick lyssn...
Bli inspirerad
8 dec 2022 07:19
Glada tillrop och härligt gensvar när kollegor i Råslättsspåret inspirerade varandra
"Välkommen till en innehållsrik och intressant eftermiddag med fokus på kollegialt lärande för personal i förskola och grundskola." Så stod det i inb...