På Anna Dalins förskola har boklådor i hallen ökat läslusten

Ett beprövat koncept från Leksand

"Boklådor i hallen" som initiativet kallas har Christoffer Unger, förskollärare på Anna Dalins förskola, tagit med sig från Leksand där han tidigare jobbade. I Leksand har detta funnits i 10 år och där har kommunens förskolor ett nära samarbete med biblioteket och dess barnbibliotekarie.

– Där fungerar det så att förskolorna får beställa boklådor med olika teman, exempelvis Fordon 1-3 år eller Böcker om naturen 3-6 år, av biblioteket som de senare får utkörda till förskolan, berättar Christoffer. Boklådan får sedan förskolan ha i 1-2 månader innan den byts ut. Med varje boklåda följer även en så kallad läsorm där barnen sätter prickar varje gång de lånar hem en bok. Ormen följer sedan med boklådan tillbaka till biblioteket där de för statistik över hur många gånger böckerna lånas ut.

Avdelningen Eken började i liten skala

När Christoffer började som förskollärare i Jönköpings kommun ville han starta upp konceptet med boklådor även här men eftersom biblioteket inte tillhandahåller boklådor tog han tag i saken själv. Med stöd och uppmuntran från Anna Dalins rektor Nigar Syed började han i liten skala på sin egen avdelning Eken.

– Jag kontaktade Leksands bibliotek för att få tillgång till deras dokument och struktur. Sedan fotade jag omslagen på alla förskolans böcker och satte in i en pärm. Barnen fick titta i pärmen och när de valt en bok gav vi dem den och skrev upp vem som lånade, berättar Christoffer. Under första månaden lånades böckerna 82 gånger av avdelningens då 20 barn.

Boklånen blev populära på kort tid

Boklånen blev snabbt populära och barnen på avdelningen bredvid fick också upp ögonen för konceptet och visade intresse. Inför omgång två av boklådorna gjordes därför upplägget om. De två avdelningarna gjorde tillsammans ordning i den gemensamma hallen med en trevlig och inbjudande hörna där böcker, pärm och information till vårdnadshavare finns. Tanken är att barn och vårdnadshavare själva ska ansvara för att skriva upp vilken bok de har lånat och sedan se till att den kommer tillbaka och prickas av i pärmen. Detta fungerar utmärkt.

– Jag berättade om idén med boklådor på ett APT 2021 och fick blandade reaktioner från mina kollegor. Många gillade idén men var oroliga för att det inte skulle fungera så bra, att böcker skulle försvinna och gå sönder, säger Christoffer. Min erfarenhet från Leksand var att så inte är fallet och med facit i hand har det inte hänt här heller. Både barn och vårdnadshavare tar stort ansvar för att detta ska fungera.

God och positiv respons

Efter några år med ”boklådor i hallen” kan Christoffer konstatera att det har blivit en väldigt god respons från både barn och vårdnadshavare över möjligheten till hemlån av böcker. Men även specialpedagoger, språkpedagog, rektor och förskollärarna är väldigt positiva.

– När barnen går hem säger de ofta ”Jag vill låna hem en bok!” och springer ut i hallen. Det har blivit en positiv rutin för många barn, de lånar hem en bok, läser på kvällen, lämnar tillbaka den dagen efter och lånar sedan hem en ny bok. Jag märker att intresset för att höra böcker har blivit större på den avdelning där jag arbetar. Det är ofta barnen som hämtar en bok och vill att någon läser. Spontant under dagen kan det sitta 5-7 barn och en lärare och läsa, säger Christoffer nöjt.

Fler avdelningar har hoppat på konceptet

Det är numera fler avdelningar på Anna Dalins förskola som har hemlån av böcker ute i hallen. Då det inte finns boklådor att låna från biblioteket är det böcker som finns på förskolan som lånas ut. I nuläget finns ett 10-15 tal böcker i hallen på Eken och Linden för hemlån, dessa byts ut ungefär en gång i månaden. Ibland får barnen vara med och önska vilka böcker som ska finnas och ibland väljer personalen utifrån vad barnen visar intresse för. Avsikten är att böckerna alltid ska finnas som en naturlig del i förskolans verksamhet.

– Min övertygelse med detta är att det främjar språkutvecklingen för barnen. Det berikar ordförrådet, tränar återberättandet, väcker läslusten och intresse för bokstäver, säger Christoffer.

– Alla vårdnadshavare har inte möjlighet att gå till biblioteket och då är detta en brobyggare. Att de dels får låna hem böcker, men att det på sikt leder till att de faktiskt får upp intresset och går till biblioteket med sina barn och lånar fler böcker. Det är fint att se att vårdnadshavarna stannar de där extra minuterna och tar sig tid att låna boken som barnet redan under dagen på förskolan har pratat om att låna hem till kvällen. Vårdnadshavarna läser mer för sina barn nu när de får låna hem böcker och det blir en stund tillsammans med barnen på kvällen som är viktig.

Om en förskola vill nappa på idén, hur tycker du att de ska börja?

– Gör det enkelt och tänk inte att böcker försvinner och går sönder. Börja med 10 böcker på en avdelning och låt personalen sköta utlåningen till att börja med. Informera föräldrarna om vad, hur och varför. Jag kan lova att det är jätteuppskattat när det kommer i gång. Ta hjälp av barnen vilka böcker de är intresserade av och för statistik på utlåningen. Utveckla sedan konceptet om intresset är stort.

Förhoppning om att detta ska sprida sig

Christoffers tanke och förhoppning är att det så småningom ska finnas boklådor på biblioteken för alla förskolor i Jönköpings kommun att låna. Detta har varit ett test för att se hur det fungerar och nu vill Christoffer sprida detta vidare till andra förskolor

– Syftet med böcker att låna hem i hallen har för mig varit att dels ta med en bra sak från min förra kommun, dels ge barn och vårdnadshavare ett enklare sätt att låna böcker. Detta ska inte ses som en konkurrens till biblioteken utan snarare en bro till att barn och vårdnadshavare börjar gå till biblioteket för att låna böcker.

– Hemlån av böcker fyller också ett syfte kring språkmålen förskolan arbetar med. I dagens samhälle minskar högläsningen för barn men med enkla medel från förskolan kan vi väcka läs- och berättarlusten igen och det har jag sett hända på Anna Dalins förskola, avslutar Christoffer.