Lustfylld språkutveckling i fritidshemmet

Varför är det viktigt att vi arbetar språkutvecklande även i fritidshemmet?

Förutom att målen framskrivs i läroplanen för fritidshemmet finns mängder av källor som skriver om vikten av att skolan och fritidshemmet bidrar till elevers språkutveckling. Bland annat Skolverket som menar att ett rikt språk har stor betydelse för barnens lärande redan från födseln. Språket bidrar till att kunna uttrycka sig vilket är viktigt för att kunna delta aktivt i samhället.

Även Ann S. Pihlgren skriver i sin bok ´´Språkdidaktik i fritidshemmet´´ att språk och tanke hör ihop vilket innebär att språket är nyckeln till att utveckla förmågor inom läroplanens alla delar. I hennes bok hittar du en mängd tips på språkutvecklande aktiviteter och bakomliggande forskning.

Jag jobbar på en F-6 skola i Jönköpings kommun med elever med olika etniciteter. Den stora blandningen av elever innebär en stor variation i elevernas språkkunskaper. För att veta var vi skulle börja arbetet för att få så god effekt av de språkutvecklande arbetssätten som möjligt startade vi i personalen med att kartlägga elevernas förmågor när det kommer till att använda och förstå språket.

Tillsammans i arbetslaget kom vi fram till att eleverna behöver utöka sitt ordförråd med beskrivande ord, förstärkningsord, berätta om olika upplevelser och hålla en röd tråd i samtalet, samt ta reda på vad barnen uppfattar vid högläsning. För att utveckla förmågorna har vi valt att fokusera på två arbetssätt - dialogisk högläsning och beskrivning av bilder och händelser med hjälp av olika slags samtalsbilder och sekvensbilder.

Dialogisk högläsning

Bland annat Skolverket beskriver att dialogisk högläsning innebär att elever får möjlighet att interagera med texten, fundera kring, diskutera samt berätta om textens innehåll.

På vårt fritidshem arbetar vi för att eleverna ska få möjlighet till flera tillfällen med högläsning i veckan. Några tillfällen kan vara valfria, men de flesta bör vara obligatoriska.

Jag upplever att många elever tycker högläsningen är en mysig stund där de får chans att koppla av, till skillnad från skoldagens annars relativt intensiva miljö som eleven tvingas vistas i. Läraren måste dock vara noggrann med valet av bok för att inte enbart attrahera de elever som gillar högläsning och alltid är med. Den stora utmaningen är att locka de elever som tycker mindre om högläsning och alltid väljer bort aktiviteten om möjligheten finns.

Tips vid dialogisk högläsning:

• Variera mellan att låta elevernas intresse bestämma högläsningsbok med att du bestämmer efter vad du gillar att läsa eller efter gruppens behov just nu.
• Du som ansvarar över högläsningen bör vara väl förberedd. Du ska ha läst igenom boken innan samt själv tittat på bilder för att kunna analysera berättelsens innehåll. Detta för att du ska kunna läsa med god inlevelse, men också kunna ställa bra frågor om berättelsen till eleverna, både innan, under och efter läsning. Glöm inte att låta eleverna fundera en stund efter du ställt en fråga.
• Du kan inleda aktiviteten med att låta eleverna titta på framsidan. Berätta för dem att de ska titta på bilden och sedan fundera över vad de tror boken handlar om. Ställ sedan riktade frågor till var och en för att gruppen ska få höra varandras tankar.

• Under tiden du läser, stanna gärna upp för att kontrollera att eleverna hänger med, till exempel genom att fråga om de upplevt något liknande eller varför de tror karaktären gjorde just så.

• Det kanske finns svåra ord i texten, pausa i läsningen där och ställ frågor kring det ordet eller förklara vad det betyder. Stanna även gärna till vid bilder för att reflektera kring dem. Fråga vad eleverna ser på bilden och vad de tror kommer hända sen.

• När boken är slut kan du fråga om eleverna tyckte om boken, vad den handlade om eller ifall det var någon speciell händelse som eleverna vill lyfta.

Boktips

Jag väljer gärna böcker som har ett bakomliggande budskap vid dialogisk högläsning, som till exempel:

• Jag rymmer av Eva Lindström
• Magiska godiskulor av Baek Heena
• Molnbullar av Baek Heena
• Örjan – den höjdrädda örnen av Lars Klinting

Samtals- och sekvensbilder

För att arbeta med elevernas ordförråd med beskrivande ord och förmåga att berätta om händelser med en röd tråd brukar jag använda mig av olika slags samtalsbilder och sekvensbilder. För att eleverna ska få öva på att beskriva vad de ser på bilder har jag klistrat in samtalsbilder i PowerPoint. En samtalsbild per bild.

Du kan enkelt bildsöka på samtalsbilder för att få upp en rad olika förslag. Jag använder gärna dem som visar saker som eleverna känner igen från vardagen. Jag låter eleverna titta och fundera på vad de ser och sen frågar jag eleverna om de kan berätta vad de ser på bilden och efter det brukar samtalet i gruppen flyta på bra. Berättar en elev att den ser till exempel en katt, upprepa då det eleven säger samtidigt som du visar på bilden vart katten är så alla elever får en chans att koppla ihop ord och bild.

Att använda sekvensbilder likt de som finns med i arbetsmaterialet för Bornholmsmodellen, som de flesta förskolor och förskoleklasser använder, funkar också bra att använda till denna sorts undervisning.

Ett annat sätt att skapa samtal och träna eleverna på beskrivningar med hjälp av bilder är att arbeta med likheter och skillnader. Här bildsöker jag åter igen på bilder av olika ting som frukter och blommor. Klistra in till exempel en banan och ett äpple bredvid varandra i PowerPoint och visa på storbild. Låt eleverna diskutera och berätta vad de hittar för likheter och skillnader mellan bilder. Till exempel att båda är frukter, vilket blir en likhet, men bananen är gul och äpplet är rött, vilket blir en skillnad.

Var även här noggrann med att upprepa det eleven säger och hänvisa till bilden samt fråga om det är en likhet eller skillnad.

En sista favorit jag har när vi ska arbeta med beskrivningar är ett material som logopederna i Jönköpings kommun har tipsat om. Det är små kort med fantasifulla monster på. Dessa monster är söta och roliga och brukar bli populära bland eleverna (se länk till monsterbilderna nedan).

Vi brukar visa eleverna ett monster i taget, med hjälp av en dokumentkamera. Låt eleverna precis som tidigare beskriva och sätta ord på hur monstret ser ut. När ni gjort det, om tid finns, brukar eleverna uppskatta att få bekanta sig med monstren själva. Låt mindre grupper sitta tillsammans och prata om monstren, vilken deras favorit är och varför.

Det går utmärkt att ha dubbelt av alla monster så eleverna kan spela antingen memory eller ett finns i sjön liknande spel. Det går även till exempel att låta en elev beskriva ett monster för att sedan låta eleverna gissa vilket det är. Minnesleken Kims lek fungerar också bra med monsterkorten.

Som avslutning vill jag återigen påminna om att arbeta språkutvecklande i fritidshemmet inte behöver vara svårt utan kan och ska vara lättillgängligt och lustfyllt för eleverna. Mycket går att göra under styrda aktiviteter, gärna i mindre grupper så alla elever kommer till tals, men mycket går även att få in i de vardagliga situationerna med en liten extra tanke bakom. Högläsning är till exempel lämpligt och mysigt att ha under mellanmålet.

Genom denna text hoppas jag ha inspirerat dig till hur vi kan arbeta med språkundervisning i din verksamhet och jag önskar dig lycka till i arbetet.