Om skolors ekonomi

Och jag håller med. Jag skulle önska att vi hade mer pengar i Jönköpings skolväsende. Våra nämnder har i sina förslag till verksamhets- och investeringsplan lyft behovet av förstärkningar till kommunfullmäktige inför deras budgetbeslut i höst. Men det är många kommunala verksamheter som behöver pengar, inte minst äldreomsorgen som kommer växa snabbt de kommande åren. Så vi får se hur det går med nämndernas förslag.

Med åren har jag dock lärt mig att pengar inte är liktydigt med kvalitet. Jag har sett stora skillnader i kvalitet mellan skolor som har samma ekonomiska förutsättningar och en likvärdig elevsammansättning med avseende på socioekonomi och liknande. Vad beror det på?

Dels på att vi människor helt enkelt är olika och lyckas olika i våra uppdrag beroende på sammanhanget. Men dels handlar det om organisation. Jag har sett hur rektorer har kunnat få ihop en organisation med en vettig tjänstefördelning för undervisningen, väl utbyggd elevhälsa, bemannat skolbibliotek, bra stöd med IT och vaktmästeri trots att skolpengen per elev inte har varit högre än grannskolans. Hur gör de?

Eftersom en skolas ekonomi är direkt beroende av elevantalet medan många kostnader är fasta oberoende av antal elever så är det förstås viktigt att ha en välfylld skola. Om man har få elever, fördelade på många klasser så finns inga pengar kvar för gemensamma funktioner på skolan när den grundläggande undervisningsorganisationen har lagts.

Jamen, det är väl bra med små klasser, kanske någon invänder. Ja, kanske. Men man måste vara medveten om man därigenom väljer bort andra kvaliteter som möjligheten att ha speciallärare (inne i klassrummet eller som jobbar med vissa elever) eller att kunna gå till biblioteket och få lästips eller en lektion i mediakunskap av en utbildad skolbibliotekarie. Det kan vara en riktig bedömning att satsa på små klasser, men det måste då vara ett medvetet val.

I flera av våra skolor, främst i kommunens ytterområden kan man inte välja att ha större klasser och därmed mer kringresurser eftersom eleverna helt enkelt inte finns. När elevantalet sjunker under de kommande åren kommer det vara svårt att få dessa skolors ekonomi att gå runt och att upprätthålla en god kvalitet på den befintliga skolpengen. Den politiska ledningen i Jönköping är samtidigt angelägen om att hela kommunen ska leva och de har därför satsat pengar på ett särskilt ”landsbygdsstöd” för ett antal skolor med lågt elevantal ska kunna överleva.

Oavsett hur det går med våra önskemål om mer pengar till skolan måste vi själva bli bättre på att utnyttja de resurser vi redan har. Jag tycker det är viktigt att alla medarbetare på en skola förstår hur ekonomin fungerar och är delaktig i diskussionen på den egna skolan av hur man ska sätta den bästa möjliga organisationen – för elevernas skull.

Transparens, tydlighet och delaktighet är viktigt. I slutändan måste rektorn fatta beslut och göra svåra avvägningar, men ju fler som varit med och bidragit i diskussionen inför beslut desto bättre brukar det bli. Utbildningsförvaltningen kommer bidra genom att ta fram ett informationsmaterial om hur budgetprocessen går till och som kan användas på APT-möten på förskolor och skolor.