Lär med våren som klassrum

Våren bjuder på massor av möjligheter till nyfiket lärande, och jag försöker ta tillvara på allt det som händer i naturen just nu. I det här inlägget delar jag med mig av några av våra favoritaktiviteter – både små och stora projekt – där vi kombinerar utepedagogik med ämnen som svenska, matematik och NO. Allt med lek, rörelse och upptäckarlust som grund. Häng med!

Odla potatis inomhus

En klassiker varje vår i mitt klassrum är att odla potatis i en hink eller stor kruka på fönsterbrädan. Vi börjar i mars med ett par sättpotatisar (eller vanliga potatisar som fått "ögon" och börjat gro) som eleverna får sätta i jord. Det är en enkel och billig aktivitet – lite jord, några potatisar och en hink är allt som behövs. Sedan vattnar och sköter barnen om sin hink med stor entusiasm. Glädjen är stor när de första gröna bladen tittar upp ur jorden!

Samtidigt som potatisplantorna växer väver vi in flera skolämnen. Vi mäter stjälkarna varje vecka och för noteringar på tavlan (perfekt för att smyga in lite matematik om längdenheter och datum). Barnen får också föra en liten potatisdagbok där de ritar av hur plantan förändras och skriver några meningar om vad som hänt – utmärkt träning i svenska språket. Självklart pratar vi också NO kring vad en växt behöver för att gro och hur potatisen utvecklas. Efter ungefär åtta veckor kan vi förhoppningsvis skörda egna små potatisar. Att smaka på något man själv odlat är en häftig upplevelse för eleverna och knyter an till lärandet på ett konkret sätt.

Så blommor i pallkragar

I vår har vi bestämt oss för att så blommor direkt ute i våra pallkragar. Det är något särskilt med att arbeta med jorden tillsammans utomhus – barnen får känna, dofta och upptäcka på riktigt. Tanken är att plantera lättskötta blommor som ringblommor, krasse och solrosor – sorter som är tacksamma, växer snabbt och som dessutom är vackra att titta på. Eleverna får hjälpas åt att förbereda jorden, mäta ut hur långt det ska vara mellan fröna, läsa på instruktionerna och så fröna med varsam hand.

Samtidigt får vi in massor av ämneskopplingar: i svenska övar vi på att läsa och förstå instruktioner, och barnen skriver små skyltar med blomnamn att sätta i jorden. I matematik jobbar vi med mått och avstånd. Hur långt mellan varje frö? Hur djupt ska vi så? Och i NO pratar vi om vad en växt behöver för att gro och hur vi tar hand om den under växtperioden.

Det här är en aktivitet som väcker både ansvarskänsla och förväntan. Blommorna kommer bli en färgklick på skolgården – och ett fint bevis på elevernas arbete och tålamod.

Leta efter vårtecken

När naturen vaknar till liv är det perfekt att ta med klassen ut för att leta vårtecken. Vi går ut på skolgården, närliggande skogsdunge eller ut på byn och letar efter allt som signalerar att våren är här: kanske hittar vi tussilago och vitsippor som tittar fram, knoppar på träden, en nyckelpiga som kryper i gräset eller sädesärlan. Eleverna får varsin checklista med bilder och ord på vanliga vårtecken att kryssa för – ett uppskattat inslag som gör aktiviteten till en lekfull tävling. Ibland delar jag in dem i små grupper som får i uppdrag att hitta så många vårtecken som möjligt på begränsad tid. Jag brukar kombinera att leta vårtecken med att städa naturen. Två skattjakter samtidigt.

Efter utflykten samlas vi och pratar om vad vi sett. Varje elev kanske får berätta om sitt favoritvårtecken – det tränar både muntlig framställning och begreppskunskap (”Vad menas med ett vårtecken?”). Tillbaka i klassrummet skriver vi sedan korta texter eller dikter om våren, där barnen får använda sina sinnen; Hur luktar våren? Hur känns solens värme? Vi passar även på att räkna och sammanställa våra fynd i siffror; Hur många olika sorters blommor hittade vi tillsammans? Kanske ritar vi ett stapeldiagram över de vanligaste vårtecknen – även där kommer matematiken in.

Plocka skräp med "Håll Sverige Rent"

Att plocka skräp i naturen är en utomhusaktivitet som både gör gott för miljön och engagerar eleverna. Varje vår brukar vi delta i kampanjen "Håll Sverige Rent" genom att rusta oss med skräpplockartänger och soppåsar och ge oss ut för att städa skolgården och närområdet. Det känns stort för barnen att få bidra – förra året deltog faktiskt över 600 000 barn i skräpplockning runt om i landet, så våra elever vet att de är del av något viktigt. Vi börjar med att prata om varför nedskräpning är dåligt för djur och natur, och eleverna får komma med idéer om hur vi kan göra skillnad. Sedan ger vi oss ut och plockar! Ofta gör vi det till en rolig utmaning, till exempel genom att se vilken grupp som kan samla mest skräp (men egentligen vinner ju alla på att det blir fint ute).

När vi kommer tillbaka med våra välfyllda soppåsar tar vi tillfället i akt att koppla aktiviteten till undervisningen. I NO diskuterar vi vad vi hittat – plast, glas, metall – och sorterar skräpet i rätt kärl för återvinning. Kanske väger vi säckarna och summerar hur många kilo skräp vi fick ihop (där smyger sig matematiken in naturligt). I svenska kan eleverna få skriva korta reflektioner om upplevelsen: Hur kändes det att plocka andras skräp? Vad lärde vi oss?

Besök en myrstack

En av de mest spännande utflykterna under våren är att ta med eleverna till en myrstack. I närheten av mitt klassrum har vi en stor stack med skogsmyror, och en solig vårdag kryllar det av liv där. Innan vi går dit förbereder vi oss genom att prata om hur myror lever – vi lär oss ord som "drottning", "arbetsmyra" och "stack". Väl på plats så får eleverna kakor och sockerbitar som de får lägga ut till myrorna. Eleverna får en stund att studerar hur myrorna bär barr och små insekter, bygger om sin stack och kommunicerar med varandra genom att nudda på antenner. Med luppar (förstoringsglas) kan vi titta nära på någon enstaka myra som klättrar upp på en pinne.

Efteråt bubblar eleverna av frågor: Var är drottningen? Bränns myror? Vad äter de? I NO pratar vi om myrornas samhälle och deras roll i naturen (t.ex. att de hjälper till att bryta ner gamla växtdelar och sprida frön). I svenska kanske vi hittar på en saga ur en myras perspektiv – "En dag i stacken" – som eleverna får skriva eller dramatisera. Den här utflykten brukar verkligen väcka barnens upptäckarglädje och empati för små varelser.

Upptäck småkryp med lupp och håv

En annan våraktivitet som kommer att kombinera nytta med nöje är att låta eleverna bli naturdetektiver. Utrustade med luppar, håvar och några genomskinliga burkar kommer vi att ge oss av till dammen i närheten av skolan. Där kommer barnen försiktigt att håva upp vatten och växtdelar för att undersöka vilka smådjur som döljer sig däri. Jublet kommer säkert att utbryta när vi hittar våra första grodyngel, vatteninsekter och snäckor. Varje fynd får simma en stund i en burk så att alla kan titta, innan vi släpper tillbaka dem försiktigt i vattnet.

Under denna aktivitet kommer eleverna att lära sig massor om djur och natur – utan att det känns som en vanlig lektion. Vi kommer att prata om ekosystemet i dammen – hur vatteninsekter, grodor och växter hänger ihop. Barnen kommer att få lära sig namnen på sina fynd ”Det där krypet heter skräddare – den kan gå på vattenytan!”, och vi kommer att jämföra olika arter. Ett roligt inslag blir att räkna benen på de små djuren: insekter har sex ben, spindlar åtta – en perfekt liten minilektion i matematik mitt i allt det roliga.

Magnetfiske – nytta och nöje

Har ni provat magnetfiske med eleverna någon gång? Det blev en riktig höjdare för min klass förra våren. Vi förvandlade oss till skattletare utrustade med rep och kraftiga magneter (magneten knyter vi fast i repets ände). Sedan gick vi till en närliggande å och damm för att "fiska" upp metallföremål ur vattnet. Magneten drogs långsamt längs botten – pirret spred sig varje gång repet stramade åt: Hade vi fått napp? Spänningen var total när vi tillsammans hivade upp ett rostigt cykelstyre, några spikar och till och med en bortslängd skylt. Magnetfiske är verkligen en aktivitet som kombinerar nytta och nöje – det är lika spännande som en skattjakt samtidigt som man hjälper till att rensa vattendragen på skrot.

Efteråt tittade vi på våra fynd och pratade om var de kunde komma ifrån – hur hamnar en cykeldel i ån? Diskussionen gled in på nedskräpning och återvinning, och barnen insåg att magnetfiske inte bara är kul utan också en form av miljöinsats.

Lekar för lustfyllt lärande

En röd tråd genom alla dessa aktiviteter är leken. Genom att koppla momenten till lekfulla utmaningar och lekar blir lärandet lustfyllt och engagerande. När eleverna har roligt tillsammans ute i det gröna märker man knappt att de samtidigt lär sig massor. Lekarna sänker trösklarna och uppmuntrar kreativitet och samarbete – alla får chans att bidra efter sin förmåga. Här är några exempel på hur vi gjort våra utomhuslektioner ännu mer lekfulla:

• Vårtecken-bingo: Varje elev eller grupp får en bingobricka med olika vårtecken att hitta. Första grupp med full rad ropar "Bingo!" – eller också spelar vi tills alla rutor är kryssade.
• Myrornas uppdrag: Låt barnen härma myrornas samarbete. Till exempel kan de i lag få transportera "mat" (kottar eller kex) över en viss sträcka utan att använda händerna, bara genom att bära dem tillsammans på en bricka – precis som myror som bär tunga barr ihop.
• Skattjakt med magnet: Gör magnetfisket till en tävling genom att dela upp klassen i par och se vilka som kan få upp flest metalldelar, tyngst fynd eller kanske det mest oväntade föremålet från vattnet.

Gemensamt för alla dessa lekar är att eleverna blir motiverade och aktiva. Man hör skratt och hejarop, och stämningen blir fantastisk. Efteråt brukar jag ta vara på energin och låta eleverna reflektera över vad de lärt sig – ofta märker de själva knappt att det vi gjorde var "på riktigt" undervisning. Och det är väl precis så vi vill ha det: att kunskapen fastnar nästan av sig själv när barnen får upptäcka och leka fram den.

Läs mitt boktips - Utomhusundervisning – en handbok av Maria Hammarsten