Utomhuspedagogik i stadsmiljö

Möjligheten att använda omgivningen kring skolan varierar såklart beroende på skolans placering. Men det räcker ofta med nån liten grönyta för att man ska kunna upptäcka en hel del.

Några exempel på vad jag gör:

Vättern
5 min bort så står vi vid Vätterns södra strand. Förutom att man kan se lite av sjöns karaktärer som klarvattensjö så ger stranden en bra scen att diskutera olika ekosystemtjänster som kan kopplas till Vättern. Ekosystemtjänster är ibland rätt svårt för eleverna att förstå. Så det underlättar förståelsen när man kan diskutera dessa live utanför klassrummet. Vilka produkter ger Vättern oss, hur reglerar Vättern temperaturen, vilka kulturella tjänster det vill säga intressen, hobbys m.m. kan Vättern ge oss?

Trädorientering
Mångfalden av olika trädslag i stadsmiljö är ofta stor. Träden står av förklarliga anledningar ganska solitärt vilket gör dem lätta att hitta. Vi använder oss av en trädorientering. Eleverna får en karta med enskilda träd utmärkta. De orienterar sig runt och varje träd ska sedan artbestämmas.

Eleverna använder dels en färdig artbestämningsnyckel men de får även testa att använda AI-appar för artbestämning. Google lens, Flora incognita, artsoraklet, Obsidentify eller Seek är några exempel på appar för artbestämning.

Att använda dessa appar är ofta ett kul och motiverande inslag. Eleverna fascineras över att kunna få ett artförslag direkt via telefonen. Det kluriga är att kunna vara källkritisk och jämföra sina artförslag med andra källor.

Artkunskap
Vad gäller kärlväxter och fåglar gör vi några längre turer på 2 h med olika fokus. Vi har möjlighet att nå Rocksjön och naturreservatet i sjöns södra del. Turerna brukar ha lite olika fokus. En tur där vi jobbar mer riktat mot kärlväxter, blommor. De arter eleverna själva hittar och identifierar med flora och ovan nämnda appar blir sedan till klassens artlista som vi sedan kommer träna på att känna igen. Vanligtvis blir det ett praktiskt test på dessa arter vi ett senare tillfälle. Men det är alltså klassen själv som bestämmer vilka arter som ingår.

Vi söker också efter invasiva främmande växter vilket man nästan alltid hittar i närheten av städer. Att se dessa invasiva arter och hur de växer och i många fall tar över i det området de finns ökar förståelsen för varför de är ett problem i naturen.

Den andra turen fokuserar mer på fåglar i stadsmiljö. Jag tänker att man tillsammans skapar sig en artlista av fåglar av det man faktiskt ser på sin tur. Att det sedan kan variera mellan olika elevgrupper har ju egentligen ingen betydelse alls. Även de vanligaste arterna som kråka, kaja, skata, ringduva osv är en svårighet för de flesta eleverna.

Vilka hinder kan man som pedagog uppleva?

Först och främst är tiden en faktor. Att tillbringa lektionstid utomhus tar tid. Man kan uppleva det som att man inte hinner lika mycket som om man varit inne i lektionssalen. Att hitta lämpliga besöksmål kan också vara en utmaning, samt att ofta till fots ta sig dit och tillbaka under den tid man har. Kan man använda vägen dit och hem för att se och resonera om saker så kan man ändå få en välfylld lektion.

Utomhuspedagogik skapar ökad artkunskap

Att få en ökad förståelse för arter och dess mångfald ger en ökad möjlighet att förstå centrala begrepp som biologisk mångfald och därmed på ett högre plan förstå hur ekosystem och många av de hot och förändringar som ekosystem och mångfald står inför. Det är vanligt att man kategoriserar naturen i väldigt grova penseldrag, skog, fåglar, djur och massa småkryp. Genom en ökad artkunskap kan man måla bilden av vår natur med finare penseldrag.