Lust, glädje och Före Bornholmsmodellen
19 feb 2025 07:18
Många förskoleområden arbetar med Före Bornholmsmodellen. Kanske har din rektor rekommenderat er att använda modellen, eller så förväntas ni arbeta med den. På mitt område har det till och från i flera år funnits en önskan från ledningen att vi skulle jobba med materialet.
Det här läsåret (24/25) fick alla avdelningar i uppdrag att jobba med Före Bornholm tre gånger i veckan. Vi har fått material samlat i lådor och har kollegiala träffar då vi får fortbildning, diskuterar och ger varandra tips kring samlingarna.
Lådor med material till Före Bornholmsmodellen.
Vad är Bornholmsmodellen?
För dig som aldrig hört talas om detta material så är det kort och gott språkfrämjande samlingar. Många förskoleklasser tar sedan vid och använder Bornholmsmodellen i språkundervisningen. Samlingarna innehåller upprop, ramsa, saga, sånglek, språklek (rim, lek med stavelser), avslutning.
Ingvar Lundberg, professor i psykologi, läsforskare och författare till Bornholmsmodellen skriver; “Forskning visar att ett systematiskt arbete med högläsning, samtal och lekar med språket underlättar barns framtida läsinlärning och förebygger lässvårigheter”.
Projekt med Bornholmssamlingar, hur?
I förskolan är vi många som är vana vid att jobba i längre projekt och att djupdyka i ett ämne. Vi kanske jobbar med småkryp ett helt läsår. Då försöker man få in alla läroplansmål att handla om småkryp. Man läser sagor och fakta om småkryp, sjunger, skapar och målar, dramatiserar, dansar och leker lekar som handlar om småkryp.
När vi detta läsår fick uppdraget att jobba med Bornholmssamlingarna blev min farhåga att det skulle bli splittrat med sagor och sånger som handlade om allt möjligt. Gamla folksagor och äldre sånger som jag tidigare undvikit eftersom de innehåller ord som vi inte längre använder i vardagsspråket och även tveksam moral i vissa sagor. Eftersom jag gillar att använda mycket musik och rytmik i min undervisning så var jag tveksam till att introducera en ny sång att sjunga i två-tre veckor för att sedan gå över till nästa sång.
På vår avdelning bestämde vi oss för att vi ville ha ett övergripande tema där Bornholmssamlingarna skulle få vara en stor del i projektet. Våra barn hade redan terminen innan visat stort intresse för hus och boende. De undrade över var kompisarna bodde och ville gärna visa var de själva bodde. De hade också frågat oss om djurens boende.
Rubriken för projektet blev ”Vem bor var?”. Vi fortsatte prata om djurens boende när vi var i skogen och ute på området. I samband med Bornholmssamlingarna fick vi också prata om bokens huvudpersoner och var de bodde. Lilla gummas stuga, Petter och hans fyra getter som också bor i en stuga osv. Vi har nu två grupper som jobbar med olika sagor och har knutit ihop dessa genom att barnen får berätta för varandra om olika hus och boende de stött på i sagorna.
Samtalskort där barnen får para ihop karaktär med boende, vi har lagt “husen” med framsidan upp och människorna/djuren med baksidan upp. Barnen får vända på ett kort och försöka hitta var karaktären bor.
Vi upplever att arbetet är lustfyllt och att vi hittar en röd tråd i vårt arbete. Barnen har gillat samlingarna och vi pedagoger har hittat lusten och glädjen efterhand som vi märker att barnen utvecklas och tar till sig undervisningen. De flesta barnen kan nu rimma och vet vad ett rim är, alla har lärt sig sina efternamn och är med när vi klappar namnens stavelser. De har fått upp ögonen för ord och bokstäver. De vill gärna skriva.
Vi skapade kort till alla hjärtans dag. Barnen fick skriva vem de ville göra kortet till och sitt eget namn. Sedan fick de välja en av våra vänskapssånger och klistra på kortet. Sedan tryckte de hjärtan med pepparkaksformar som doppades i färg blandat med diskmedel, då bildades en bubbla som var rolig att ta hål på.
Sången, musiken och rytmiken
Sångerna och ramsorna som vi använt ville vi ta vara på och inte bara sjunga och ramsa dem i två veckor för att sedan glömma bort dem. Vi gjorde sångkort av alla sånger i materialet och kopierade alla ramsor samt laminerade dessa. När vi sedan jobbat klart med en samling så hänger vi upp sången och ramsan på väggen där vi ofta sitter och sjunger. På så sätt blir både barnen och vi pedagoger påminda om dem och använder dem i våra sångstunder. Vissa sånger blir otippade favoriter, som t.ex. “Här dansar herr gurka”.
Sångkort med alla sånger i materialet.
Detta var en övergripande berättelse om hur vår avdelning jobbar med före Bornholmsmodellen. I nästa inlägg vill jag ge er några musik- och rytmiktips kring språklekarna, sångerna och sagorna.
Glöm inte bort att uppmärksamma era barns hemspråk vecka 8 då internationella modersmålsdagen infaller fredagen 21 februari!
Sånger på olika språk:
Sånger om hus:
Husvisan, YouTube (kan även användas som fingerramsa)
Skribent
Sofie Tubbin
Musikpedagog Öxnehagas förskolor
Bloggarna på Pedagog Jönköping består av personliga texter. Åsikter och ställningstaganden är skribentens egna.
Språkutveckling genom musik
Jag som skriver denna blogg heter Sofie Tubbin och är anställd på Öxnehagas förskolor som musikpedagog. Just nu arbetar jag som pedagog på avdelning Dungen på Oxhagens förskola. Under 2022 kom albumet ”Jag gör musik” med barnlåtar ut med tillhörande metodbok med noter och tips. Detta projekt gjorde jag i uppdrag av Jönköpings kommun finansierat av Skolverket. För vem? Denna blogg riktar sig till pedagoger som undervisar i förskolan, förskoleklass samt anpassad skola. Om vad? Denna blogg handlar främst om språkutveckling genom musik, men även om musikens kraft att skapa gemenskap, självkänsla, kroppskontroll, kommunikation och glädje! Du kommer också få lite exempel på hur vi kan ta hjälp av musiken i språkinlärning när barnen är små, har en språkförsening eller när barnen är nya i Sverige och ska lära sig ett nytt språk.