Om AI, framtidens kompetenser och god undervisning
18 nov 2024 06:39
Jag förstår att den rasande snabba utvecklingen av artificiell intelligens kommer att omvandla såväl våra privata liv som arbetslivet. Jag är inte dummare än att jag förstår att jag inte förstår den enorma potentialen, men också risken det innebär när maskiner kan lära sig av sig själva och med enorm hastighet kan ta in och aggregera all världens data. I mina mörka stunder tänker jag att det är tur att jag ska gå i pension om några år. Utvecklingen må vara fantastisk – eller fruktansvärd – men måste jag verkligen vara med?
Men hörni, framtiden är inte ödesbestämd! Vi är inga offer för omständigheterna. Det är klart att teknikutvecklingen påverkar oss enormt mycket, men vi har (än så länge) makten att påverka hur vi ska använda tekniken. Vi som på olika sätt jobbar med barn och ungdomar har möjlighet att ge dem sådana värderingar och förmågor som gör att de kan sätta tekniken i människans tjänst. Efter att ha deltagit i konferensen om forskningsbaserad undervisning i regi av Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) samt utbildningsförvaltningen i Jönköping har jag kommit till följande insikter om AI och undervisning:
- AI finns redan i hög utsträckning inbyggt i våra läromedel, i våra telefoner och datorer och i våra administrativa system. Vi måste lära oss mer om AI, såväl om dess enorma potential som de risker som utan tvekan finns.
- AI rymmer fantastiska möjligheter – både till ”automation” och till ”augmentation”. Automation i betydelsen tekniska lösningar som kan ersätta mänsklig arbetstid som i stället kan användas för det viktigaste – nämligen mötet med barnet/eleven. Augmentation i meningen att förbättra kärnprocessen – undervisningen. AI erbjuder stora möjligheter till individualisering och anpassning, inte minst för elever med särskilda behov.
- AI:s möjligheter till självlärande loopar gör det möjligt att processa enorma mängder data, men AI rymmer inget omdöme eller moralisk riktning. Det unikt mänskliga som vi behöver fokusera på i förskolan och skolan handlar just om dessa förmågor. Det handlar inte bara om källkritik utan också om hur vi fostrar omdömesgilla samhällsmedborgare med en stark värdegrund. Mänskliga rättigheter. Demokrati. Förmåga tillsamspel med andra.
- AI ersätter inte en duktig lärare. Det är fortfarande den pedagogiska/didaktiska förmågan hos läraren som ytterst avgör hur det går för eleven. AI kan förstärka undervisningen, men bara om den används genomtänkt och ansvarsfullt.
- De grundläggande verktygen i form av litteracitet och numeracitet blir även fortsättningsvis extremt viktiga. Förmågan att utnyttja AI hänger samman med tillgången till ett rikt språk. Hur vi ställer frågor till, och tolkar svaren från, den artificiella intelligensen är avgörande för vilken nytta vi kan ha av tekniken. Det finns risk för att AI ytterligare ökar klyftorna i samhället om inte skolan kan klara sitt kompensatoriska uppdrag avseende språket bättre.
- Vi ska skatta oss lyckliga att vi har lärare i Jönköping som är pionjärer inom AI-området. Andrew Galbraith på Erik Dahlbergsgymnasiet är förmodligen Sveriges första förstelärare med inriktning AI och Joel Rangsjö använder nu sin lärarerfarenhet för att åka runt och prata med lärare från alla skolformer om AI i undervisningen. Om du inte redan har hört honom prata – håll ögon och öron öppna och håll koll på AI-sidorna här på Pedagog Jönköping!
Jag har bestämt mig för att inte deppa ihop och oja mig om att det var bättre förr. Istället försöker jag tänka på hur häftigt det är att vara med i det största teknikskiftet i mänsklighetens historia sedan den industriella revolutionen.
Skribent
Tillsammans för lärglädje
Här delar utbildningsdirektören och utbildningscheferna för förskola, grundskola och gymnasieskola i Jönköpings kommun - Erik Nilsson, Stefan Nilsson Ekvall, Charlotte Olsson och Henrik Natt och Dag, med sig av sina tankar om kompetensutveckling, hur våra verksamheter ska utvecklas och hur vi tillsammans ska arbeta för lärglädje hela vägen.