Är skolans digitaliseringsutveckling verkligen svart eller vit?

För att förstå digitaliseringens roll i vårt samhälle och i skolan är det bra att göra en kort tillbakablick på några milstolpar i digitaliseringens nutidshistoria.

1971 skickades det första mailet mellan två datorer som stod bredvid varandra. Det första mailet som skickades i Sverige var för nästan exakt 40 år sedan. Det mailet såg ut på följande sätt:

Date: Thu, 7 Apr 83 14:02:08 MET DST
From: mcvax!jim (Jim McKie)
To: enea!ber
Subject: Hello

You are now hooked to the mcvax. This is just a test. Reply, we will be calling you again soon!

Ignore any references to a machine called ”yoorp”, it is just a test. Mail should go to mcvax!….”.

Regards, Jim McKie. (mcvax!jim).

Datasalarna växer fram

Internet börjar växa fram och bli stort i Sverige i mitten av 1990-talet. Som kuriosa kan nämnas att Sveriges dåvarande statsminister Carl Bildt skickade ett mail till Bill Clinton 1994 vilket är första gången två statschefer i historien mailar varandra. Ungefär vid den här tiden gör svenska staten en satsning på en miljard för att vi skulle bli bättre på datorer och användning av internet.

Det var samtidigt som skolor fick tillgång till datorer i större utsträckning (datasalar).

Utvecklingen fortsätter och år 2000 lanserar Ericsson den första telefonen med pekskärm för att sedan följas av:

• 2003, Bank-id legitimation
• 2007, Apple lanserar sin första Iphone.
• 2008, Spotify
• 2007-2012, elevdatorer i skolan en-till-en
• 2012, Swish

Som ni förstår har det skett en enorm utveckling inom det digitala området de senaste 50 åren. I skolan har vi arbetat med datorer i en-till-en-konceptet i ca 15 år. Vi har testat, förkastat, utvecklat och omvärderat hur, när och varför vi använder datorer och på vilket sätt digitaliseringen påverkar elevernas lärande.

Pandemin ökade den digitala kompetensen

Under pandemin tog svenska skolor ett stort kliv i den digitala utvecklingen på grund av behovet av fjärr- och distansundervisning och olika digitala mötesformer. Här skedde ett tydligt paradigmskifte vad gäller den genomgripande digitala utvecklingen, inte bara för skolan utan för hela samhället. Den digitala kompetensen som kanske tidigare varit en utveckling de redan frälsta främst drivit, blev plötsligt en nödvändighet för alla att erövra och använda. En drivkraft som inga IT-planer, IT-strategier, konferenser eller kompetensutbildningar ens varit i närheten av.

Digitala möjligheter

Många larmade om den psykiska ohälsan hos barn och elever och att inget kunde ersätta närundervisningen, men som motvikt fanns också andra berättelser. Till exempel att elever med problematiskt skolfrånvaro helt plötsligt blev en del i ett sammanhang när alla befann sig och möttes i det digitala rummet.

Kanske har det mellanmänskliga mötet fått ett större värde och ses nästan av vissa som något exklusivt när vi äntligen får kliva ur våra myskläder för att ses på riktigt igen. Trots detta är det digitala mötet eller möjligheten att få arbeta på distans här för att stanna, inte minst vid höga resekostnader och inflation men också för att det sparar tid, miljö och ger många småbarnsföräldrar bättre möjligheter att få ihop livspusslet.

Samtidigt som vi är mer digitala än någonsin och har svårt att ens klara korta stunder utan den teknik som omger oss alla både märkbart och omärkbart. Det räcker att vi lyfter på armen så frågar Siri oss om hen kan hjälpa till. Mailen ger förslag på hur vi ska svara utifrån vad vi tidigare skrivit, vi kan vara i kontakt med nära och kära över hela världen vilken tid på dygnet som helst och i skolan anpassar och designar AI-teknik uppgifter utifrån hur eleven lyckats på tidigare uppgifter.

Skolan ska vara föregångare

Nyheter och information sköljer över oss, både det som är sant och det som är vilseledande. Sociala medier både håller oss uppdaterade och underhåller oss. Samtidigt som tonen blir allt otrevligare och nätkränkningar allt vanligare. Tyvärr är det inte bara barn och ungdomar som inte kan hantera den etiska kompassen på nätet, utan även vi vuxna verkar ha svårt att hålla god ton.

Jag anser att skolan ska vara föregångare i smart IT-användning för lärande. Lärare tillsammans med skolledare är de som är experter på lärande och är de som tillsammans kan och ska göra kloka metodval. Analoga såväl som digitala.

Digitalisering väcker känslor

Digitalisering väcker känslor som alla nya omvälvande nya företeelser gör. För mig blir det djupt bekymmersamt när vår utbildningsminister uttrycker följande på Twitter i januari 2023.

”Fler och fler inser nu att massdigitaliseringen var fel väg att gå. Lärarna är emot den. Eleverna lär sig mindre. Kognitionsforskningen säger att böcker och papper & penna är bäst. Det är dags att rulla tillbaka den.”

Denna tweet är på något sätt essensen av hur diskussionen ser ut om skolan i sociala medier. Det är antingen eller, svart eller vitt. Jag tror att sanningen finns någonstans mitt emellan. En klok variation av metoder och lärverktyg där skolans personal gör de professionella valen.

Kloka metodval av skolan för att rusta eleverna

Det finns en rörelse som vill ha tillbaka kontantsamhället vilket kan ha sina poänger i en orolig tid men jag tvivlar på att utbildningsministern vill ställa sig i kö på regeringskansliets ekonomiavdelning den 25:e för att få ut sin lön i ett kuvert med blandade valörer.

Jag hade önskat att utbildningsministerns tweet hade sett ut så här istället:

”Samhällets digitalisering har öppnat upp fantastiska möjligheter för utveckling inom en rad områden. Skolan är en del av detta. Vi ska använda digitaliseringen i skolan för att rusta eleverna för framtiden. Gör kloka val när ni planerar era lektioner så elevernas lärande ökar”