Vad är ett Skoldatatek?

För er som inte vet vad ett Skoldatatek är så brukar jag enkelt förklara att jag jobbar med specialpedagogiskt IT-stöd. Rent formellt så är Skoldatatek en verksamhet som finns på många platser i Sverige och som skapades i början av 2000-talet då man såg att elever med dyslexi generellt sett inte fick det stöd som de borde kunna få och att det fanns stora möjligheter med digitala verktyg, eller alternativa verktyg som man sa då. Idag använder man mer begreppet assisterande teknik. Hur Skoldatatek såg ut då och nu är till stora delar annorlunda men grundsyftet är fortfarande detsamma. Att arbeta för att ge barn och elever de bästa förutsättningar som de kan få för att lära sig och utvecklas och det med hjälp av assisterande teknik.

Skoldatateken ser ut och fungerar väldigt olika i olika kommuner och även om man inte har något Skoldatatek i sin kommun så jobbar man ju naturligtvis ändå med samma typ av frågor. Men jag är tacksam att vi har ett Skoldatatek här i Jönköping eftersom för mig paketerar begreppet Skoldatatek ihop dessa frågor och man ges ett tydligt ansvar. Det är i mitt tycke styrkan med att Skoldatatek finns. Jag är också glad över att jag får jobba med alla skolformer från förskola till gymnasium.

Likvärdigt stöd och bra lösningar

I praktiken innebär det att jag på Skoldatateket jobbar på olika nivåer. Dels på övergripande nivå i kommunen där jag finns med i arbetet kring våra datorer och iPads och innehållet i dem. Jag ansvarar för att eleverna ska kunna få samma stöd oavsett om skolan använder iPad eller dator. Det handlar också om att bevaka de specialpedagogiska perspektiven inom digitaliseringen och omvärldsbevaka för att hitta bra lösningar.

Sedan är jag också ute mycket och möter arbetslag och enskilda lärare för att vara ett bollplank kring hur man kan stötta barn och elever med hjälp av assisterande teknik. Det innebär att jag också håller många utbildningar, workshops och föreläsningar kring just detta vilket är väldigt roligt. Det är också väldigt roligt att möta elever eftersom det verkligen är då man ser om saker och ting fungerar i praktiken. För mig är det dock inget självändamål att jag ska träffa elever. Det är oftast så att just dessa elever möter många olika vuxna i olika sammanhang ändå och då är det onödigt att trycka in ytterligare en. Det är viktigare att de som arbetar kring eleven är trygga i de olika verktyg som finns. I de fall som jag ändå möter elever så är det ofta när skolan tänker att det kan vara bra med en annan röst eller att eleven vill ha stöd kring något specifikt.

Perspektiv på utvecklingen

Jag har nu varit på Skoldatateket i Jönköping i 11 år, helt galet! Men det ger mig samtidigt lite perspektiv över utvecklingen. När jag började för 11 år sedan var det till exempel inte många som arbetade med inlästa läromedel. Bildstöd var något som vi i anpassad skola använde oss av men inte så många fler. Under årens lopp har samtalet kring tillgängligt lärande blivit vanligare och det har hjälp till att öka användandet av assisterande teknik. Då fanns det inte heller så mycket teknik ute i verksamheten. De elever som behövde stöd med dator behövde ett åtgärdsprogram för att få tillgång till den. Vi hade Daisyspelare och många andra verktyg. De flesta av dessa verktyg finns nu istället i elevernas datorer och iPads.

Digitaliseringen har bidragit till tillgängliga lärmiljöer

Idag har alla elever i grundskola och gymnasium i Jönköpings kommun en personlig digital enhet, antingen dator eller iPad. I förskolan finns det idag ungefär en iPad på fem barn. Eftersom det idag talas mycket kring digitaliseringens plats i förskola och skola så kan jag ju ändå se att från mitt håll har denna insats varit ett steg på väg mot tillgängliga lärmiljöer. När en elev med dyslexi tidigare var ensam i klassen med en dator, och då stack ut ur gruppen, så kan man idag när man går in i ett klassrum inte avgöra vem som behöver stöd eller inte. Just det ökar ofta användandet av stödet, att inte sticka ut ur mängden är viktigt. Men det handlar också om alla personers rätt till lärande på sina villkor. Vi är alla olika och lär oss bäst på olika sätt. Även om jag inte har läs- och skrivsvårigheter så kan jag tycka att det underlättar min inlärning när jag också kan lyssna på texten.

Tips för framgångsrikt arbete

Några nycklar som jag ser kring framgångsrikt arbete med assisterande teknik och hur det kan stödja lärandet för alla:

• Se till att alla verktyg är tillgängliga för alla, både analoga och digitala.

• Visa och lär ut vilka olika verktyg som finns tillgängliga t.ex. talsyntes, rättstavning, inläst material, diktering.

• Lyft fram verktygen som en verktygslåda som finns där för alla att använda vid behov.

• Separera på kunskapsinhämtning och lästräning. Det handlar inte om att sluta träna på att läsa och skriva utan att tydliggöra målet med just denna uppgift. Är det innehållet som är viktigt så spelar det ingen roll hur eleven tar till sig kunskapen.

• Lär eleverna en god studieteknik. Det handlar om hur man lär sig bäst både analogt och digitalt.

• Lär eleverna god digital hygien. Exempelvis hur man sparar dokument och material på bästa sätt och hur man namnger dokument och mappar för att hitta dem lättare.

• Visualisera mera. Skapa struktur och tydlighet så lektionen och dagen är tydlig och begriplig. Osäkerhet sänker möjlighet till inlärning.

I mina tidigare blogginlägg förklarar jag mer varför dessa punkter i mitt tycke är viktiga. Och som jag skrivit flera gånger tidigare: Assisterande teknik är ingen genväg utan en möjliggörare!