Skilj på språkligt kapital och språklig valuta!

Från början var jag fylld av fördomar om invandrade elevers skolframgång, men efter hand lärt mig att förstå den grundläggande mekanismen:

Elevens skolframgång beror inte av vilket språk de talar utan av hur rikt det språket är! Man måste lära sig skilja på språkligt kapital och språklig valuta!

Vi tar ett exempel:

En elev som börjar årskurs 1 bör normalt ha ett ordförråd på 6 000-8 000 ord för att klara undervisningen bra. Tänk er en elev som har tillgång till 4 000 ord på svenska och samma 4 000 ord på arabiska. En annan elev har tillgång till 8 000 ord på arabiska och inget ord på svenska.

Vilken elev kommer klara skolan bäst?

Den allra första tiden kommer eleven som har ett litet ordförråd på svenska klara undervisningen bäst, men min gissning är att inom ett år kommer den eleven bli omsprungen av eleven med det rika ordförrådet på arabiska.

Det är nämligen mycket svårare att bygga upp ett språkligt kapital (ordförståelse, begreppsbildning, nyanser, abstraktioner) än att växla in ett språkligt kapital i en ny valuta (t.ex. att växla från arabiska till svenska).

Det är här klassbakgrunden kommer in. Efter ett antal år i svensk skola är det ingen större skillnad i resultat mellan utrikesfödda och svenskfödda elever – om man rensar för föräldrarnas utbildningsbakgrund.

Att inte ha tillgång till det svenska språket är inledningsvis ett handikapp för de utrikesfödda eleverna. I alla fall så länge vi bara undervisar på svenska och bara mäter deras kunskaper utifrån vad de kan uttrycka på svenska och inte från vad de egentligen kan. Jag brukar säga att de nyanlända eleverna inte får betyg i 16 olika ämnen utan 16 betyg i ämnet svenska.

Men i längden kommer det att gå mycket bra för de nyanlända eleverna som har ett starkt språkligt kapital med sig hemifrån. De kan ha problem med övergångar mellan skolformer och lite stelbenta tillträdesregler om de kommer sent i sin skolgång. Men i relation till elever med tillgång till ett litet språkligt kapital ser deras möjligheter bra ut.

Däremot är tyvärr oddsen för skolframgång dåliga för elever med ett svagt utvecklat språk, oavsett om de är utrikesfödda eller har svensk bakgrund i generationer. I de tidiga skolåren får inte klassbakgrunden så starkt genomslag i elevernas resultat, men på högstadiet där undervisningsspråket blir alltmer abstrakt och mångfacetterat blir skillnaderna enorma. Om inte undervisningen under hela skolgången har hjälpt eleverna att bygga upp sitt språkliga kapital så blir det föräldrarnas utbildningsbakgrund som styr resultaten. Och utbildningssystemet återföder det existerande klassamhället…

Därför måste all undervisning från förskolan och uppåt inriktas på att ge alla elever tillgång till ett rikt språk. Det går inte att skilja på språk och kunskaper. Att utveckla språket är inte bara svensklärarens ansvar utan i allra högsta grad fysik- och historielärarens.

Elever med tillgång till ett litet språkligt kapital måste hjälpas att gå över gränser och exponeras för situationer och sammanhang som vidgar deras ramar, deras självförtroende och deras språk.