Tillgängligt lärande i idrott och hälsa - att skapa rörelseglädje och tilltro till sin förmåga

Tillgängligt lärande bygger på att alla elever ska kunna inkluderas i undervisningen och få utvecklas utifrån sina förutsättningar. Dock bygger det inte bara på att anpassa lektionsinnehåll utan på fler faktorer så som den pedagogiska, sociala och fysiska miljön. Jag kommer väva in dessa delar i den kommande texten då jag anser att dessa lägger grunden för det tillgängliga lärandet.

Inspirationen i mitt ledarskap

I början av min lärarkarriär läste jag en bok som kom att prägla min syn på undervisning och min roll som lärare. Titeln på boken var Våga leda i skolan av L. Monroe 1997. En bok om ledarskap och om att ha en tydlig struktur i skolan. Jag plockade det som jag tyckte skulle passa i min undervisning. Det var bland annat att ha en startuppgift, ett tydligt lektionsinnehåll och specifika mål för lektionen. Jag märkte att det gav en bra måluppfyllelse och struktur för mina elever oavsett nivå. Idag är det väldigt vanligt att man jobbar med dessa saker i alla klassrum oavsett ämne.

Att skapa bra lärmiljö

För att skapa en bra lärmiljö tänker jag ofta på att mitt ledarskap. Det ska vara positivt och uppmuntrande. Jag vill att eleverna känner att jag är en tydlig ledare men att de är delaktiga och att vi gör lektionen tillsammans. För mig som inte träffar eleverna mer 2–3 gånger i veckan blir det extra viktigt att alltid säga hej med namn, fråga hur det är och intressera mig för deras intressen. Detta bygger ett förtroende som gör att eleven känner sig sedd och att den är viktig. Ett förtroende som sen kan behövas när man möter motstånd i form av trytande motivation eller brist på självförtroende i olika aktiviteter.

I mitt klassrum

I idrottshallen blir det ofta synligt vad man klarar och vad som kan vara utmanande. Därför är det viktigt att jobba med klassrumsklimatet, då man vill att det ska vara tillåtande och att eleverna ska få förståelse för varandras olikheter. Vi pratar ofta om att våga göra fel och våga pröva igen för att lyckas. Tillsammans jobbar vi med hur en progression ser ut när vi ska lära oss nya saker och vilka steg vi ska ta för att komma framåt. Jag tänker ofta på att uppmärksamma framgångar, även mindre, för att bygga självförtroende.

För mig som lärare är det viktigt att eleverna vet att jag är där för att hjälpa dem att bli bättre. På mina lektioner vill jag att eleverna ska känna att de kan få utvecklas utifrån sina förutsättningar och skapa tilltro till sin förmåga.

Att möta motstånd

När jag som lärare möter motstånd från elever är det viktigt med tålamod och att vi försöker hitta vägar att kommunicera kring problem. Mitt förhållningssätt är då ett lågaffektivt bemötande för att skapa lugn.

Ibland när jag möter elever med NPF-diagnoser, elever med koncentrationssvårigheter eller elever som har andra utmaningar behöver jag hitta nya strategier och då är mitt ledord: tillsammans. Tillsammans med eleven, vårdnadshavare och mentorer försöker vi få eleven att lyckas på idrotten.

Struktur och start

Det ska finnas tydliga strukturer som eleverna känner igen så de vet hur upplägget för en lektion kommer att vara. I omklädningsrummet har eleverna sina fasta platser. Den första samlingen har vi direkt i korridoren innan vi går in i hallen. Där informerar jag alltid om en startuppgift. Den ska innehålla korta instruktioner så att eleverna kan börja och bli aktiva så fort de kommer in i hallen.

Startuppgiften finns även uppskriven på tavlan i hallen så att man kan läsa instruktionerna en gång till. Jag brukar även kolla av med de elever som jag vet har svårt med muntliga instruktioner. Ibland kopplar jag startuppgiften till lektionsinnehållet, ibland väljer jag någon helt annan aktivitet. Startuppgiften gör att de elever med längtan efter rörelse kan få ett bättre fokus när vi sen startar genomgången av dagens lektion.

Efter startuppgiften samlas eleverna och alla har sin fasta plats i hallen vilket skapar lugn. Innan samling räkna jag ner 3, 2, 1. Det är ett bra sätt att få elevernas uppmärksamhet och då behövs oftast ingen visselpipa eller att man behöver höja rösten.

Lektionsupplägg

Efter startuppgiften har vi genomgång med innehåll och mål för dagens lektion. Dessa står uppskrivna på tavlan tillsammans med ord och begrepp som är centrala för lektionsinnehållet. Målen kan både vara lektionsspecifika och/eller kopplade till betygskriterierna. För att nå målen är det viktigt att eleverna vet vad de ska göra och att de känner att de får träna på detta. Det måste också få ta tid. För mig som lärare gäller det att skapa situationer som synliggör lärandet kopplat till bedömningen. Eleverna får feedback under lektionen på det de gör så att de får möjlighet att påverka sin inlärning.

Praktiska tips

Att stå i led och vänta på sin tur är bortkastad tid, det skapar otrygghet och konflikter. En framgångsfaktor är att jobba med mindre grupper där man snabbt blir aktiv och få mer tid till det man ska lära sig.

Många elever gillar utmaningar där du ”levlar” upp utifrån vad du klarar. Detta kan med framgång göras i många delar i undervisningen till exempel i hinderbanor, redskapsgymnastik, hopprep och i bollteknik. I hinderbana brukar jag göra tre olika nivåer på varje hinder. Eleverna kan då skifta mellan olika svårighetsgrader på hindren när de springer. Detta är ett bra sätt att hitta utmaningar och eleven blir själv ägare till den egna lärandeprocessen.

En svårighet som lärare är att räcka till och hinna hjälpa alla som ivrigt kallar på ens uppmärksamhet. Ibland lägger jag ut Ipads där eleverna kan ta hjälp av instruktionsfilmer som kopplas till QR-kod. Det gör att de inte alltid behöver vänta på mig. I min undervisning har jag tillgång till fyra Ipads som eleverna kan använda i dessa situationer. De elever som behärskar moment kan vara med som hjälp för andra elever. Detta gör att de stärker sitt eget lärande. Det kan funka väldigt bra inom orientering. Då kan man låta en elev följa med som stöd till en annan elev men den ger endast hjälp vid behov, så kallad skuggning.

Knyt ihop och se framåt

En del av strukturen är att återsamlas i slutet av lektionen där vi går igenom dagens aktivitet och mål. Vi tar då upp vad kommande lektion ska innehålla och vad vi ska jobba vidare med. Det gör att eleverna blir bättre förberedda inför nästa moment.

Jag sitter inte inne på alla svar och tänker ofta på hur jag ska utveckla min undervisning och min kunskap kring att möta elever bättre. Alla dagar är långt ifrån perfekta men struktur är något som man alltid har med sig.

Tack för att jag fick möjlighet att dela med mig av mina tankar och att du tog dig tid att läsa min text.