Tillgängligt lärande i anpassad grundskola högstadiet

Sedan 1989 har jag undervisat elever och barn med intellektuell funktionsnedsättning. Det har varit arbetsglädje att få möta och arbeta med barn och elever från förskola, förskoleklass, åk 1–6, åk 7–9 och anpassad gymnasieskola. Just nu jobbar jag med elever i åk 7–9 och jag vet att en fantastisk utveckling sker för eleverna under deras barn- och ungdomsår i skolan.

Att utgå från elevernas förutsättningar och behov

Trots planering kan en skoldag bli annorlunda beroende på elevernas dagsform eller om något oförutsett inträffar. Det finns ständigt något nytt att upptäcka, utveckla och lära sig inför varje möte med elever.

Undervisningen planerar och genomför jag utifrån elevernas förutsättningar och behov, aktuella styrdokument och forskning och jag följer och dokumenterar elevernas utveckling och framsteg. Samtidigt som undervisningen ska vara motiverande, utvecklande och utmanande ska förväntningarna vara höga i alla situationer och intresset måste väckas för att motivera eleverna.

Undervisning sker på organisations-, grupp- och individnivå och i anpassad grundskola görs anpassningar som följs upp regelbundet.

Intellektuell funktionsnedsättning innebär att det påverkar inlärning, minne, abstrakt tänkande och social förmåga. Det kan även finnas andra diagnoser som t.ex. autism, ADHD, dyslexi, språkstörning m.fl. All personal behöver därför ha god kunskap om intellektuell funktionsnedsättning, konsekvenser av den men även hur man kan undervisa och hur det påverkar eleven i framtiden.

Junedals anpassade grundskola

Klasstorleken på Junedalskolans anpassade grundskola är ca 8 elever i varje klass fördelat på nio klasser. I min klass är jag undervisande speciallärare och mentor och jobbar tillsammans med två elevassistenter. Vi är ett team som samarbetar med att utveckla elevernas kunskapsinlärning, motorik, sociala förmåga och deras självständighet. I vårt team planerar och utvärderar vi varje vecka för att få samsyn och tillgänglighet för eleverna.

En trygg och tillgänglig lärmiljö för alla elever i gruppen är mycket viktigt. Jag anpassar därmed undervisningen för eleverna ska känna sig trygga, utvecklas och lära sig på bästa sätt utifrån läroplanen. Det är viktigt att eleverna litar på oss och att vi har förtroendekapital. Det innebär att vi behöver lyssna, observera och samarbeta med eleverna och vårdnadshavare. Det är ett pågående arbete och där vi samtalar, diskuterar, lyssnar, jämför och utmanar varandra.

Eleverna utvecklas men har fortfarande saker som de önskar lära sig som andra elever har lärt sig när de var yngre. Det kan handla om en god läsförmåga, klockan, knyta skosnören, lösa svåra ekvationer, gå till grundskolans café själva eller planera andra aktiviteter enskilt eller tillsammans.

Vad motiverar eleverna?

Det är avgörande att identifiera vad som motiverar eleverna och anpassa undervisningen med eget tillverkat eller färdigt material. Då jobbar eleverna hårt och engagemanget är högt. Lärglädje och utveckling sker när stöd finns både i och utanför klassrummet. Det kan handla om olika typer av bildstöd, tidshjälpmedel, jobba tillsammans, digitala verktyg, anpassningar, kortare arbetspass, stöd från personal och tydliga rutiner.

Idag är gruppen tillsammans i ett klassrum utan grupprum, de är nyfikna och intresserade och fungerar väl tillsammans, både socialt och i lärandet. I samspelet har klassen hittat gemensamma intressen som vi använder i undervisningen. Det är intressant att fundera över hur olika barn och vuxna kan tänka, uppfatta saker, lär och hur de sedan handlar utifrån detta. Att förklara sina tankar, lyssna och lära av och tillsammans med varandra är betydelsefullt.

Begrepp som struktur, tydliggörande pedagogik, pedagogiska redskap och kommunikation är centrala. Det är utmanande eftersom gruppen inte är homogen.

SPSM beskriver detta väl i bilderna nedan:

Tillgänglighetsmodellen är ett bra verktyg

SPSM: s tillgänglighetsmodell är ett bra exempel som fungerar som verktyg för att arbeta och förklara en tillgänglig utbildning utifrån ett helhetsperspektiv. De olika delarna ger mig struktur och samspelet mellan dem påverkar individens utveckling utifrån behov och förutsättningar.

Information och kunskap som finns kring eleverna styr valen av pedagogiska strategier. Kunskap om konsekvenserna för lärande ligger till grund för val av pedagogiska strategier. För att få förutsättningar för delaktighet och eleven ska ta till sig kunskap behöver de pedagogiska strategierna stöd av miljöns utformning. Utformningen av miljön behöver fungera så den stödjer individens förutsättningar och möjlighet till lärande och valet av pedagogik. Delarna i modellen samspelar och verksamhetens medvetenhet om detta ökar tillgänglig lärmiljö.

En tillgänglig utbildning, som den beskrivs genom tillgänglighetsmodellen, ger bättre förutsättningar för barn och elever att lyckas i sitt lärande och för ökad delaktighet.

På Junedalsskolan anpassade grundskola arbetar vi med följande ledord gemensamt för alla klasserna. Dessa ledord stämmer väl med SPSM: s tillgänglighetsmodell.

Åk 7 – Trygghet
komma till skolan - glädje - tydlighet - samhörighet - sammanhang - finns vuxen att fråga - våga fråga - tillit - gemensamhet - ge eleverna förutsättningar att lyckas - kommunikation

Åk 8 – Ansvar
utrycka tankar och egna åsikter - fråga - berätta när det inte blev bra - planera - prioritera

Åk 9 – Självständighet
kan bestämma själv - välja själv - del av samhället - inkludera

När det gäller tillgängligt lärande i klassrummet på anpassad grundskola finns inte ett konkret svar som man enkelt kan kopiera till en annan elev eller klass. Jag tycker att namnbytet på skolformen från grundsärskola till anpassad grundskola på ett bra sätt tydliggör vad skolformen handlar om.