Ordförråd och skolspråk – att planera för ordundervisning för flerspråkiga elever

I den här texten kommer jag att beskriva en av projektets specialsatsningar, nämligen ordförrådssatsningen, och hur min undervisning av ord har sett ut i svenska som andraspråk den senaste terminen. Två av de grupper jag undervisar är nyanlända ungdomar, 16–19 år, på språkintroduktionsprogrammet (IMS) på Bäckadalsgymnasiet.

I arbetet med nyanlända ungdomar funderar man ständigt på om man undervisar tillräckligt effektivt, varierat och allsidigt mot målen då eleverna ska nå dit på kortast möjliga tid. Det man vet är att eleverna har behov att ett mycket stort ordförråd och skolspråk som är åldersadekvat och tillräckligt avancerat för att klara sina studier, och förhoppningsvis komma in på ett gymnasieprogram. Ordförrådet är också avgörande för läsförmågan och kunskapsinhämtningen, och kan därmed sägas vara den verkligt viktiga nyckeln för skolframgång.

En utgångspunkt i min ordundervisning är modellen Ordcykeln med sina olika steg. Modellen och cykeln ingår i projektets ordsatsning och även i boken Explicit ordundervisning – för andraspråkselever. Den explicita ordundervisningen är ett försök till ett mer genomtänkt och fokuserat ordarbete.

Ordsatsningen har lämpat sig väl för samarbete i arbetslaget och mellan ämnen, då orden väljs från olika ämnestexter. Ämnesläraren väljer utifrån aktuellt arbetsområde ut en text och därefter sitter sva-läraren tillsammans med ämnesläraren och gör ett urval av orden i texten. Ordlistan brukar omfatta cirka 30–40 ord. Det ämne som är aktuellt för respektive ordperiod framgår av ett gemensamt dokument som kallas för ordplaneringen. I arbetslaget har vi kommit fram till att eleverna har två veckor på sig från att orden delas ut till dess att ett ordtest hålls.

Den första frågan man som lärare ställs inför är vilka ord man ska välja ut i en text. Det finns vissa ord som visat sig vara extra betydelsefulla att lyfta fram, nämligen de allmänakademiska orden (se bilden här under). Dessa ord är inte de ord en ämneslärare i första hand går igenom till skillnad från de ord som är uppenbart svåra för eleverna, men de är inte heller de allra mest frekventa orden som eleverna ändå ofta möter. De allmänakademiska orden passar därmed bra för en ordsatsning och är de ord som ingått i undervisningen. Vi lärare fick till en början träna på att ”se” och plocka ut just dessa ord i olika ämnestexter.

Nästa steg i ordcykeln är att introducera de utvalda orden för eleverna. De flesta elever har uppskattat att gå igenom orden innan texten. Jag brukar projicera orden och skriver förklaringar tillsammans med eleverna. Att lära sig hitta en lämplig översättning till ett nytt ord är en viktig strategi för eleverna. Ordlistan brukar följa samma princip varje gång. Orden ges i ett sammanhang och vi tittar på olika aspekter såsom idiomatiska uttryck och grammatisk information som exempelvis böjningsformer. Jag skapar alltid en extra kolumn där eleverna kan översätta och skriva på sina modersmål. Vid genomgången av orden upplever jag att eleverna är mycket engagerade. Nästa steg är att låta eleverna öva på orden och förhoppningen är att orden placeras i långtidsminnet. Genom att använda ordkort i ordkortshögar kan eleverna repetera och memorera orden på olika sätt.

Eleverna skriver själva orden på korten och en förklaring eller översättning till modersmål. På så sätt blir ordarbetet konkret och verkligen handfast. Eleverna brukar tycka om att sitta parvis eller i smågrupper och öva på orden tillsammans. Då kommer ordkorten väl till pass. En annan aktivitet är att eleverna jobbar med orden i lucktexter för att repetera inför ordtestet.

Det tredje steget är att skapa ordtestet. Genom projektets ordsatsning har vi lärare fått ta del av en manual med exempel på olika mallar eller testdelar som i kombination kan utgöra ett ordtest. Titta gärna på Intensivsvenskas hemsida under fliken ”Material och resurser”. Vid ordtestkonstruktionen kan variationen bli stor, men i början är det bra om eleverna känner igen upplägget och vi har hittills använt tre delar för att konstruera testet: diktamen av tio ord, ord i kontext och en del för att träna verb i olika tempus. Ordtestet genomförs alltid på samma veckodag och tid i slutet av en ordperiod och på så sätt skapas en rutin och elevernas utveckling av ordförrådet följs upp. En erfarenhet av ordtesten är att eleverna ogärna vill missa dessa tillfällen.

Vid återkopplingen kan ordtesten användas formativt och som ett underlag för att ta upp olika aspekter av orden och man kan prata om hur man bäst lär sig ord. Eleverna får syn på sin progression och blir uppmärksammade på ord som varit extra utmanande.

Satsningen på ordförråd och skolspråk har inte bara inneburit en förändring, och förhoppningsvis förbättring, för eleverna utan även för oss lärare. Vi har nu ett gemensamt yrkesspråk och samsyn i större utsträckning än tidigare. Det gemensamma arbetet med att lyfta språket och orden i alla ämnen är mycket värdefullt för våra elever.