Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Ordförråd och skolspråk – att planera för ordundervisning för flerspråkiga elever

22 jan 2024 15:32

Gästbloggare Linda Glaad

Forskning i praktiken

Det senaste året har jag och mina kollegor i arbetslaget ingått i ett skolutvecklingsprojekt som heter Intensivsvenska Samsyn. Målet med projektet, i korta ordalag, är att skapa en utbildning som snabbare leder till språk- och kunskapsutveckling för våra nyanlända flerspråkiga elever. Eleverna ska också få möjlighet att studera fler ämnen som de kan få betyg i. Tanken är att en mer systematiserad och målinriktad undervisning ska bidra till elevernas skolframgång.

I den här texten kommer jag att beskriva en av projektets specialsatsningar, nämligen ordförrådssatsningen, och hur min undervisning av ord har sett ut i svenska som andraspråk den senaste terminen. Två av de grupper jag undervisar är nyanlända ungdomar, 16–19 år, på språkintroduktionsprogrammet (IMS) på Bäckadalsgymnasiet.

I arbetet med nyanlända ungdomar funderar man ständigt på om man undervisar tillräckligt effektivt, varierat och allsidigt mot målen då eleverna ska nå dit på kortast möjliga tid. Det man vet är att eleverna har behov att ett mycket stort ordförråd och skolspråk som är åldersadekvat och tillräckligt avancerat för att klara sina studier, och förhoppningsvis komma in på ett gymnasieprogram. Ordförrådet är också avgörande för läsförmågan och kunskapsinhämtningen, och kan därmed sägas vara den verkligt viktiga nyckeln för skolframgång.

En utgångspunkt i min ordundervisning är modellen Ordcykeln med sina olika steg. Modellen och cykeln ingår i projektets ordsatsning och även i boken Explicit ordundervisning – för andraspråkselever. Den explicita ordundervisningen är ett försök till ett mer genomtänkt och fokuserat ordarbete.

Illustration på ordcykeln

Ordcykeln med sina olika steg. Modellen och cykeln ingår i projektets ordsatsning och även i boken Explicit ordundervisning – för andraspråkselever (Lim Falk & Riad, 2023).

Ordsatsningen har lämpat sig väl för samarbete i arbetslaget och mellan ämnen, då orden väljs från olika ämnestexter. Ämnesläraren väljer utifrån aktuellt arbetsområde ut en text och därefter sitter sva-läraren tillsammans med ämnesläraren och gör ett urval av orden i texten. Ordlistan brukar omfatta cirka 30–40 ord. Det ämne som är aktuellt för respektive ordperiod framgår av ett gemensamt dokument som kallas för ordplaneringen. I arbetslaget har vi kommit fram till att eleverna har två veckor på sig från att orden delas ut till dess att ett ordtest hålls.

Den första frågan man som lärare ställs inför är vilka ord man ska välja ut i en text. Det finns vissa ord som visat sig vara extra betydelsefulla att lyfta fram, nämligen de allmänakademiska orden (se bilden här under). Dessa ord är inte de ord en ämneslärare i första hand går igenom till skillnad från de ord som är uppenbart svåra för eleverna, men de är inte heller de allra mest frekventa orden som eleverna ändå ofta möter. De allmänakademiska orden passar därmed bra för en ordsatsning och är de ord som ingått i undervisningen. Vi lärare fick till en början träna på att ”se” och plocka ut just dessa ord i olika ämnestexter.

Illustration ordkategorier

Nästa steg i ordcykeln är att introducera de utvalda orden för eleverna. De flesta elever har uppskattat att gå igenom orden innan texten. Jag brukar projicera orden och skriver förklaringar tillsammans med eleverna. Att lära sig hitta en lämplig översättning till ett nytt ord är en viktig strategi för eleverna. Ordlistan brukar följa samma princip varje gång. Orden ges i ett sammanhang och vi tittar på olika aspekter såsom idiomatiska uttryck och grammatisk information som exempelvis böjningsformer. Jag skapar alltid en extra kolumn där eleverna kan översätta och skriva på sina modersmål. Vid genomgången av orden upplever jag att eleverna är mycket engagerade. Nästa steg är att låta eleverna öva på orden och förhoppningen är att orden placeras i långtidsminnet. Genom att använda ordkort i ordkortshögar kan eleverna repetera och memorera orden på olika sätt.

Eleverna skriver själva orden på korten och en förklaring eller översättning till modersmål. På så sätt blir ordarbetet konkret och verkligen handfast. Eleverna brukar tycka om att sitta parvis eller i smågrupper och öva på orden tillsammans. Då kommer ordkorten väl till pass. En annan aktivitet är att eleverna jobbar med orden i lucktexter för att repetera inför ordtestet.

Det tredje steget är att skapa ordtestet. Genom projektets ordsatsning har vi lärare fått ta del av en manual med exempel på olika mallar eller testdelar som i kombination kan utgöra ett ordtest. Titta gärna på Intensivsvenskas hemsida under fliken ”Material och resurser”. Vid ordtestkonstruktionen kan variationen bli stor, men i början är det bra om eleverna känner igen upplägget och vi har hittills använt tre delar för att konstruera testet: diktamen av tio ord, ord i kontext och en del för att träna verb i olika tempus. Ordtestet genomförs alltid på samma veckodag och tid i slutet av en ordperiod och på så sätt skapas en rutin och elevernas utveckling av ordförrådet följs upp. En erfarenhet av ordtesten är att eleverna ogärna vill missa dessa tillfällen.

Vid återkopplingen kan ordtesten användas formativt och som ett underlag för att ta upp olika aspekter av orden och man kan prata om hur man bäst lär sig ord. Eleverna får syn på sin progression och blir uppmärksammade på ord som varit extra utmanande.

Satsningen på ordförråd och skolspråk har inte bara inneburit en förändring, och förhoppningsvis förbättring, för eleverna utan även för oss lärare. Vi har nu ett gemensamt yrkesspråk och samsyn i större utsträckning än tidigare. Det gemensamma arbetet med att lyfta språket och orden i alla ämnen är mycket värdefullt för våra elever.

Språkintroduktionen på Bäckadalsgymnasiet deltar sen januari 2023 i satsningen och skolutvecklingsprojektet Samsyn – Intensivsvenska, där Samsyn står för samordning och synlighet i utbildning och undervisning i gymnasieskolans introduktionsprogram. Projektet pågår under tre terminer. Genom projektet har vi på språkintroduktionen ett nära samarbete med en forskargrupp med inriktning flerspråkighet vid Stockholms universitet. Forskargruppen leder flera skolor som deltar i satsningen och genomför utbildning och handledning av processledarteam, i första hand digitalt. Samsyn – Intensivsvenska är ett samarbete mellan Skolverket och forskargruppen för Intensivsvenska.

Projektet involverar rektorer, ämneslärare, sva-lärare och andra personer i nyckelpositioner på skolor som gemensamt vill stödja och optimera nyanlända elevers parallella språk- och kunskapsutveckling. Syftet är att förbättra förutsättningarna för elever på introduktionsprogrammen att få goda och likvärdiga möjligheter att nå utbildningens och skolämnenas mål på kortare tid. Projektet innebär skolutveckling och kollektivt lärande på en vetenskaplig grund för att utveckla och tillämpa en konkret och systematiskt upplagd modell för utbildningen av nyanlända elever i gymnasieåldern. Modellen ska ge förutsättningar för en likvärdig utbildning och undervisning som kännetecknas av hög kvalitet.

Kompetensutvecklingsprojektet har inneburit ett omfattande arbete i arbetslaget där ett nära samarbete mellan ämneslärare och sva-lärare är en av förutsättningarna. Utvecklingsprojektet har därmed lett till mer samarbete och samsyn mellan olika lärargrupper i arbetslaget. Varje vecka finns en gemensam mötes- och planeringstid för hela arbetslaget, utöver den ordinarie arbetslagstiden. Vi har tillsammans fått tillfälle att prata och reflektera om vad och hur vi undervisar. Detta ger oss möjlighet att utvecklas som lärare i vår undervisning för nyanlända elever.

Satsningen har också bidragit till en strukturerad och välorganiserad verksamhet och undervisning utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt där genrepedagogik och cirkelmodellen har en central plats. Det är mer fokus på stöttning och på språket i alla ämnen, vilket bidrar till en helhet och gynnsam språkutveckling för våra elever.

Alla ämnen är strukturerade utifrån moduler i en ämnesplanering som bygger på grundskolans kursplaner. Modulerna visar veckomål, förslag på arbetssätt och litteratur. Det ser dock olika ut för olika ämnen. En särskild satsning på ordkunskap och studiemedvetenhet är två centrala delar i projektet. Eleverna skriver varje vecka i en studiekalender där både planering utifrån mål och utvärdering görs. Detta medför en tydlighet för eleverna om vilka mål varje modul och vecka omfattar, vilket i förlängningen förhoppningsvis kan innebära motivation och ett större ansvarstagande av varje elev.

I satsningen på Bäckadalsgymnasiet ingår hela språkintroduktionens arbetslag och rektor. Ett processledarteam, som handletts av forskargruppen, leder utvecklingsarbetet i arbetslaget. Gruppen består av fyra lärare med olika ämnesinriktning varav två förstelärare i sva.

Mer information om Samsyn – intensivsvenska.se

Linda Glaad har arbetat som lärare i 24 år. Idag arbetar hon som förstelärare i svenska som andraspråk på Bäckadalsgymnasiet i Jönköping. Där undervisar hon nyanlända elever i åldrarna 16–19 år på språkintroduktionen och med SVA-kurser på de nationella programmen.

Linda ingår just nu i ett skolutvecklingsprojekt som heter Intensivsvenska Samsyn där de tillsammans i arbetslaget jobbar för att eleverna på språkintroduktionen ska få ta del av en utbildning som leder till en snabbare språk- och kunskapsutveckling.

Länkar

Intensivsvenska.se

Litteratur

Lim Falk, M & Riad, T (2023). Explicit ordundervisning – för andraspråkselever. Stockholm: Natur & Kultur.

Lim Falk, M, m.fl. (2020). Ordförråd och skolspråk. SKRIVS 15. Stockholm: Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.

Skribent

Linda Glaad

Linda Glaad

Förstelärare

  • Bäckadalsgymnasiet

Bloggarna på Pedagog Jönköping består av personliga texter. Åsikter och ställningstaganden är skribentens egna.

Dela sidan

Forskning i praktiken

Jag som ansvarar för denna blogg heter Therése Haglind, utvecklingsstrateg på utbildningsförvaltningen och forskningsutbildad gymnasielärare. Jag har arbetat som gymnasielärare i över 20 år och har undervisat i bl.a. svenska på Erik Dahlbersgymnasiet. Ibland bloggar jag själv men ofta bjuder jag in gästbloggare som skriver om sin praktiknära forskning, kollegiala utvecklingsarbeten och lektionsdesign. För vem? Pedagoger och rektorer som vill läsa mer om lokal(a) • praktiknära forskning • utvecklingsarbeten • skolutvecklingsprojekt Om vad? Praktiknära forskning, utvecklingsarbeten och skolutvecklingsprojekt inom samtliga skolformer.

Relaterade blogginlägg

Forskning i praktiken
20 dec 2023 07:49
Förstelärarreformen – en reform för premiering eller skolutveckling?
Den 5 juni 2013 fattade riksdagen beslut om att implementera karriärvägar för lärare inom skolväsendet. Skolans uppdrag att vila på vetenskaplig grun...
Forskning i praktiken
4 dec 2023 07:11
Undervisning på vetenskaplig grund i klassrummet – hur får man till det?
Trots att det sedan 2010 står i skollagen att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövade erfarenhet är det svårt att få ut ny forskn...
Forskning i praktiken
8 nov 2023 07:32
Ett flerspråkigt perspektiv i undervisningen
Hur kan vi skapa förutsättningar för flerspråkiga elever att utveckla en god läs- och skrivförmåga? Det är en viktig fråga att ställa sig eftersom mä...