Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Förstelärarreformen – en reform för premiering eller skolutveckling?

20 dec 2023 07:49

Gästbloggare Carl-Michael Karlsson

Forskning i praktiken

Den 5 juni 2013 fattade riksdagen beslut om att implementera karriärvägar för lärare inom skolväsendet. Skolans uppdrag att vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet skulle nu förverkligas i praktiken med 1000 nya lektorer och ca 8000 särskilt yrkesskickliga lärare. Här skulle karriärstegsreformens syfte kunnat sluta, dock är det aldrig så enkelt.

Det vi idag vet om policy och reformer är att de vanligtvis har flertalet underliggande syften och problem som de politiska incitamenten försöker fixa, oftast även motsägelsefulla sådana. Karriärstegsreformen är en sådan reform som har flertalet syften som inte alltid är lätta att förverkliga i skolpraktiken.

I min forskning har jag bland annat analyserat nationell och lokal policy av karriärstegsreformen. En policy iscensätts aldrig i ett vakuum utan tolkas, upprättas, förhandlas och förändras utifrån rådande kontext. I denna text kommer jag kortfattat redogöra för hur karriärstegsreformen växt fram och idag styrs av två logiker.

Grunden till karriärstegsreformen växer fram i relationell till lärarlegitimationsreformen. Det visar sig i nationella och internationella undersökningar att lärarlönerna i Sverige är låga i jämförelse med många andra länder i Europa, samt att Sverige inom en snar framtid kommer stå inför en stor lärarbrist. I den statliga utredningen för lärarlegitimationsfrågan 2008, så vill reformen öka kvaliteten i svensk skola, höja statusen på yrket och tydliggöra lärares och förskollärares behörighet.

Utredarna får även uppdraget att lyfta fram karriärsteg inom reformen för att stimulera till professionell utveckling. Den professionella utvecklingen ska bestå av möjlighet till kompetensutveckling och fördjupning inom sitt ämnesområde. Detta stimulanspaket av karriärtjänster är dock inte tänkt för alla, utan det blir statens ekonomi som får styra hur många som kan premieras. Trots framskridande planer så pausar regeringen förslaget och karriärstegsreformen får vila några år.

I budgetförhandlingarna 2012 så bestämmer sig regeringen för att ta nytt grepp om karriärstegsreformen och skriver fram en promemoria som lyfter lärarens undervisningsuppdrag som den enskilt största framgångsfaktorn för att öka elevernas måluppfyllelse. John Hatties metastudie om synligt lärande är ett centralt bidrag i framställningen av promemorian. Promemorian nämner även andra länder som infört liknande karriärstegsreformer.

De förslag som lyfts fram i promemorian är inom Advanced Skills Teacher (AST) reform, alltså skickliga undervisande lärare som är experter inom sitt ämne. På grund av regeringens fokus på expertlärare, alltså enbart skickliga lärare i undervisning och i avsaknad av en tydlig förankring till lärarlegitimationsreformen så blir karriärstegsreformen svagt underbyggd och enbart ett lönelyft för vissa utvalda lärare. Kompetensutvecklingen som var så viktig i den statliga utredningen om lärarlegitimationen nämns knappt i reformen och lektorns roll som vetenskaplig fanbärare inom skolan osynliggörs, vilket innebär att karriärstegsreformen inofficiellt byter namn till förstelärarreformen. Uppdraget blir och är fortfarande i förordningstext:

”Lärarens arbetsuppgifter ska huvudsakligen bestå av undervisning och uppgifter som hör till undervisningen”.

Samtidigt som reformen ska iscensättas så infaller den så kallade ”PISA-chocken”. Sverige presterar sämre än OECD-genomsnittet i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Trots ytterst små variationer från tidigare internationella mätningar så blir svenska politiker ängsliga och vill visa sig handlingskraftiga.

Karriärstegsreformen blir nu en av många snabbreformer som inkluderas i räddningspaketet för svensk skola. Samtliga lärare ska kompetensutvecklas inom matematik och läsförståelse genom det kollegiala lärandet. Förstelärarna blir i många skolor de som får uppdraget att handleda de kollegiala processerna. När väl regeringen lämnar över ansvaret för förstelärarna till Skolverket så ändras logiken bakom karriärstegsreformen. Skolverket tolkar inte reformen som en AST reform (expertlärare), utan som en teacher leader reform (lärarledare). Skolverket skriver på sin hemsida: ”Att låta förstelärare driva kollegialt lärande på skolor är en tydlig framgångsfaktor”.

Förstelärarreformen vilar i stora delar på dessa två skiftande logiker. Ska försteläraren vara expertläraren i klassrummet, där läraren bedöms och premieras för sin skicklighet eller lärarledare i kollegiet som genom sin mellanledarfunktion påverkar och driver skolutveckling?

Enligt min analys så driver regeringen fortfarande en premieringsreform, genom att stimulera lönemässigt till att fler ”erfarna och skickliga” stannar i skolor med särskilda svårigheter, medan Skolverket fortsatt driver en skolutvecklingsreform. Detta har inneburit att logikerna i flera fall arbetar mot varandra och riskerar bli kontraproduktiva. En AST reform kräver stabilitet och professionellt friutrymme, en lärarledarreform kräver tid och mandat från rektor och kollegor för att driva och våga utmana andra lärares föreställningar om undervisning. Skolhuvudmannen vill vanligtvis kunna inkludera båda dessa logiker i sina utlysningar av förstelärare vilket i andra länder inte varit framgångsrikt, baksidan av myntet är vanligtvis oklara förväntningar på uppdraget och ökat sjukskrivningstal.

Min önskan är att det nya professionsprogrammet som börjar gälla 2025 tar med sig erfarenheterna av förstelärarreformen och en gång för alla genomför satsningar som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Gästbloggare Carl Michael Karlsson är förstelärare på Per Brahegymnasiet och innehar sedan 2020 en doktorandtjänst på IPS (institutionen för pedagogik och specialpedagogik) vid Göteborgs universitet inom forskningsämnet pedagogiskt arbete. Tjänsten är knuten till Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning.

I texten hänvisar Carl Michael till sitt pågående avhandlingsarbete som går under projektnamnet: Förstelärarreformens iscensättning i praktiken - Förstelärares tolkning och genomförande av sitt uppdrag på en F-6 skola med särskilt svåra förutsättningar.

Avhandlingsarbetet är en policyetnografi där Carl Michael undersöker hur en policy som karriärstegsreformen tolkas och iscensätts på skolhuvudmananivå och lokal skolnivå, med specifikt fokus på förstelärarnas praktik.

Adolfsson, C. H. & Alvunger, D. (2017). The nested systems of local school development: Understanding improved interaction and capacities in the different sub-systems of schools. Improving Schools, 20(3), 195–208.

Bacchi, C.L. (2009).
Analysing policy: what's the problem represented to be? Frenchs Forest, N.S.W.: Pearson.

Ball, S. J., (1994).
Education Reform: A Critical and Post-Structural Approach. Buckingham: Open University Press.

Grimm, F. (2023).
Ledarskap för lärares lärande: förstelärare som lärarledare. Doktorsavhandling. Umeå universitet.

Hardy, I., K. Rönnerman, and D. Beach. (2019). “Teachers’ Work in Complex Times: The ‘Fast Policy’ of Swedish School Reform.” Oxford Review of Education 45(3): 350–366.

Hattie, J. (2009).
Visible learning: A synthesis of over 800 metaanalyses relating to achievement. Routledge

Lorentzen, M. (2022).Principals’ positioning of teacher specialists: Between sensitivity, coaching, and dedicationInternational Journal of Leadership in Education, 25(4), 615-633.

Margolis, J. (2012). Hybrid teacher leaders and the new professional development ecology. Professional Development in Education, 38(2), 291-315.

Prop. 2012/13:136.
Karriärvägar för lärare i skolväsendet m.m Regeringskansliet: Stockholm.

Prop. 2022/23:54.
Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2013:70. (2013).
Förordning om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2023b).
Förstelärarens uppdrag.
Hämtad på Skolverkets hemsida 2023-02-01

SOU 2008: 52.
Lärarutredningen - om behörighet och auktorisation. Legitimation och skärpta behörighetsregler.
Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Utbildningsdepartementet. (2012). Promemoria U2012/4904/S. Karriärvägar m.m. I fråga om lärare i skolväsendet.
Utgiven 2012-09-24. Hämtad 2020-11-01

Wenner, J. A., & Campbell, T. (2017).
The theoretical and empirical basis of teacher leadership: A review of the literature. Review of Educational Research, 87(1), 134–171.

Skribent

Carl-Michael Karlsson

Carl-Michael Karlsson

Förstelärare

  • Per Brahegymnasiet

Bloggarna på Pedagog Jönköping består av personliga texter. Åsikter och ställningstaganden är skribentens egna.

Dela sidan

Forskning i praktiken

Jag som ansvarar för denna blogg heter Therése Haglind, utvecklingsstrateg på utbildningsförvaltningen och forskningsutbildad gymnasielärare. Jag har arbetat som gymnasielärare i över 20 år och har undervisat i bl.a. svenska på Erik Dahlbersgymnasiet. Ibland bloggar jag själv men ofta bjuder jag in gästbloggare som skriver om sin praktiknära forskning, kollegiala utvecklingsarbeten och lektionsdesign. För vem? Pedagoger och rektorer som vill läsa mer om lokal(a) • praktiknära forskning • utvecklingsarbeten • skolutvecklingsprojekt Om vad? Praktiknära forskning, utvecklingsarbeten och skolutvecklingsprojekt inom samtliga skolformer.

Relaterade blogginlägg

Forskning i praktiken
15 sep 2023 11:58
Generativt AI och det nya plagiatet
Skolverket har nyligen publicerat en nyhet kring de risker och möjligheter som AI medför, med tydliga rekommendationer kring fusk. Var är det för nya...
Forskning i praktiken
9 jun 2023 11:23
Skolutveckling – ett perspektiv från Erik Dahlbergsgymnasiet
I detta blogginlägg vill vi berätta om det skolutvecklingsarbete som pågått på Erik Dahlbergsgymnasiet de senaste fem åren.
Forskning i praktiken
28 apr 2023 14:13
Textuniversum i praktiken
Skriv en dikt om Ronjas Rövardotters vårskrik och måla en bild med vattenfärg, konstruera panflöjterna från Mio min Mio eller bygg Alfons Åbergs läge...