Att väcka nyfikenhet och engagemang

Som lärare är jag medveten om att jag har en central roll när det gäller att göra lärandet tillgängligt för eleverna. Att hitta metoder att väcka elevers nyfikenhet och engagemang är en utmaning och ibland önskar jag att någon bara kunde säga ”Gör så här!”

Jag tar naturligtvis till mig av tips och idéer, men till syvende och sist vet jag att jag behöver hitta metoder som passar den elevgrupp och de individer jag undervisar. Jag vill att eleverna ska vara delaktiga i sitt lärande och att undervisningen ska kännas meningsfull.

Tydlig start och slut på lektionen

Ett sätt att skapa motivation är att ha en startrutin som samlar gruppen och snabbt sätter in eleverna i sammanhanget. När mina elever kommer in i klassrummet möts de av en bild på smartboarden där start- och sluttid presenteras tillsammans med en startuppgift för att skapa engagemang. Startuppgifterna är av varierande karaktär. Ibland möts eleverna av en fråga och ibland av idiomatiska uttryck eller knepiga ord som de kommer att stöta på i texter vi arbetar med. På smartboarden framgår även vad vi ska göra under lektionen samt syfte med lektionsaktiviteterna och arbetsgång.

Jag upplever att startrutinen gör att vi sparar värdefull undervisningstid eftersom vi snabbt kan dyka in i lektionen.

En slutrutin som samlar gruppen och knyter ihop lektionen är lika viktigt som att ha en bra startrutin. Inte sällan vill eleverna snabbt ut på rast, vilket gör det än viktigare för mig att få till ett positivt avslut. De sista fem minuterna av lektionen använder jag till att summera det vi har gjort och ställa en fråga till eleverna vad de tar med sig eller be någon elev berätta eller förklara något som vi har behandlat.

Aktivt samarbete och diskussion

Att skapa en inkluderande och tillgänglig lärmiljö handlar också om att främja aktivt samarbete i klassrummet. I min undervisning organiserar jag ofta gruppuppgifter som aktiverar eleverna och ger dem möjlighet att inspireras av varandra. Aktiviteter som inkluderar debatter, diskussioner och muntliga presentationer främjar aktiv delaktighet. Högläsning är en aktivitet som man kanske inte tror fungerar på högstadiet, men jag läser ofta romaner eller delar av romaner högt för eleverna. Naturligtvis praktiserar vi tyst läsning också, men när jag läser högt vet jag att alla får ta del av berättelsen och kan vara delaktiga när vi diskuterar exempelvis innehåll och karaktärer.

För att alla elever ska komma i gång med det egna skrivandet får de göra ett antal gemensamma skrivövningar. Det kan handla om att elever i grupper får sammanfatta texter genom att skriva en mening var och sedan skicka vidare till nästa person. När eleverna ska planera sina egna texter brukar de få dela sin tankekarta med en kompis. En rolig aktivitet är speed dating när eleverna under en viss utsatt tid får dela med sig av hur de tänker lägga upp sitt skrivande till tre eller fyra kompisar. Dels får eleverna chans att ge respons på varandras planeringar, dels ger speed datingen inspiration till elever som kanske har svårt att komma på hur de ska lägga upp sin text. Att samarbeta och lära tillsammans gör eleverna mer delaktiga och gör att även språksvaga elever kan delta i aktiviteterna i klassrummet.

Variation och valmöjligheter

För att göra lärandet tillgängligt försöker jag att planera undervisningen så att eleverna får möta en variation av aktiviteter och metoder att inhämta kunskap och utveckla sina förmågor. Jag blandar faktagenomgångar med uppgifter på individ-, par- och gruppnivå och tänker på att en aktivitet aldrig bör pågå längre än 15 minuter. I svenskundervisningen använder jag en uppsjö av olika texttyper och eleverna får ta till sig berättelser i olika uttrycksformer i olika medier.

En viktig del av tillgängligt lärande är att ge eleverna valmöjligheter. När vi ska träna hör- och läsförståelse på engelskan lägger jag in länkar i lektionsinformation till webbplatser där eleverna kan hitta självrättande övningar online. Efter samråd med mig väljer de om de ska lyssna och/eller läsa samt vilken nivå som är lämplig. Sedan klickar de sig vidare och väljer ämnesrubriker utifrån intresse. Exempel på webbplatser är www.esl-lab.com och www.britishcouncil.org där eleverna förutom att träna hör- och läsförståelse också får lära sig ord och idiomatiska fraser. När de väljer att träna hörförståelse kan de även välja uppläsningshastighet, vilket gör att övningarna och aktiviteterna oftast passar alla.

Stödstrukturer och exempel

Jag arbetar mycket med exempel, mallar och checklistor för att eleverna ska känna sig säkra på vad de ska göra och vad som förväntas av dem. I våras när mina elever i årskurs 7 skulle förbereda och genomföra en muntlig presentation modellerade jag och visade hur det var tänkt att det skulle gå till. Detta hjälpte framför allt ett par elever som kände sig osäkra. Det som ibland är nödvändigt för en del elever brukar ofta vara bra även för andra. Förutom att jag ofta demonstrerar och gör elevernas uppgift själv först finns det också tips och instruktioner till uppgifterna de ska jobba med.

Även inför skrivuppgifter tar jag alltid fram goda exempel. Det kan handla om att visa bra person- och miljöbeskrivningar, inledningar eller fina avslut. Under hösten när jag arbetade med deckare i årskurs 8 läste jag ett par deckarnoveller som andra elever i samma årskurs hade skrivit. Eleverna blev både imponerade och inspirerade.

Självreflektion

Det kräver självreflektion och kontinuerlig utveckling av den egna undervisningen för att göra den tillgänglig för alla elever. Efter en lektion brukar jag aktivt utvärdera vad som har gått bra och vad som varit utmanande. Många med mig vet att trots god struktur och väl genomtänkta lektionsaktiviteter blir det inte alltid som man tänkt sig. Kanske behöver jag förändra instruktioner, aktiviteter eller arbetssätt till nästa gång för att det bättre ska passa gruppen och ge verktyg till de olikheter som finns inom gruppen.

Jag brukar också tänka igenom om alla elever i gruppen har varit delaktiga och vad som har engagerat eleverna mest för att kunna bygga vidare på det som bäst visar sig skapa motivation och lust att lära.