Stödstrukturer med visuellt stöd

När man arbetar på en skola med många elever vars förstaspråk inte är svenska, blir det tydligt hur avgörande det är att ge alla elever de rätta verktygen för att nå målen.

I ämnet svenska har jag upplevt att det är en utmaning för många elever med svenska som andraspråk att skriva olika typer av texter och där har jag ofta, utifrån elevernas behov, gjort olika typer av stödstrukturer som ska underlätta i skrivandet.

För några år sedan skulle mina elever i åk 6 skriva en jämförande faktatext om hinduismen och buddhismen. En uppgift som upplevdes ganska svår och krävande av flera skäl. För det första krävs det att eleverna har grundläggande kunskaper om de två religionerna. För det andra krävs det av eleverna att de ska jämföra de två religionerna på ett kritiskt och analytiskt sätt. Här krävs både en högre nivå av språklig och grammatisk kunskap men också förmågan att resonera om likheter och skillnader mellan de två religionerna. Slutligen upplevde jag också att det var svårt för eleverna att skapa en strukturerad och sammanhängande text. Hur börjar jag, vad ska jag skriva sen och hur avslutar jag? Här krävs en god skrivförmåga och att eleverna kan organisera sin text.

Som lärare kan det vara lätt att underskatta hur mycket vi kräver av våra elever, särskilt när det gäller utmanande uppgifter och högt ställda krav. Därför är det viktigt att vi, i de lägen, också erbjuder stöd för att hjälpa eleverna att nå sina mål och känna sig självsäkra när de tar sig an svåra uppgifter.

Med denna struktur kan eleverna skapa en välstrukturerad och organiserad text som innehåller språklig stöttning i form av startmeningar och bindeord.

En annan stödstruktur med visuellt stöd är den som jag har gjort om de nordiska ländernas naturresurser. Utifrån den här stödstrukturen har vi jobbat både muntligt och skriftligt. Det blir mycket lättare att utifrån en stödstruktur föra samtal och skriva texter.

Tillsammans skrev vi de första två texterna (Sverige och Norge) och sedan gav jag eleverna möjlighet att skriva på egen hand (Finland, Danmark och Island). Genom att samarbeta och skriva tillsammans först kunde jag ge eleverna en tydlig modell och en gemensam förståelse för hur man formulerar och strukturerar en text.

Efter att ha sett hur texterna var uppbyggda kunde eleverna sedan använda den modellen för att skapa egna texter. Att ge eleverna denna frihet att utforska och utveckla sin skrivförmåga, med en stödstruktur, är en viktig del av deras utbildning och kan bidra till ökad självständighet och självförtroende.

Till sist tycker jag att stödstrukturer i form av checklistor är ett bra hjälpmedel som kan vara till stor hjälp för elevernas inlärning och som gör de mer självständiga i sitt arbete.

Checklistan nedan användes vid ett arbete om ett nordiskt land och när eleverna har en sådan checklista framför sig ger den eleverna en klar och tydlig bild av vad som förväntas av dem när de skriver sin text. En checklista hjälper dem också att organisera sina tankar och idéer på ett mer effektivt sätt.

Genom att ha en lista över vilka steg som ska finnas med och över innehållet som ska finnas med, kan eleven strukturera sitt arbete på ett mer logiskt och lättförståeligt sätt.

Jag tycker verkligen att stödstrukturer med visuellt stöd är ett värdefullt verktyg för att hjälpa elever med olika språkliga bakgrunder att nå sina mål och känna sig självsäkra när de tar sig an utmanande uppgifter. Med en stödstruktur kan alla elever få en bättre förutsättning att lyckas i sin utbildning.