Förenkla för eleverna att skriva texter

Skrivandet är en viktig förmåga i skolan och för många av eleverna som jag har träffat på genom åren finnas ett motstånd till att skriva. Att komma på vad man ska skriva om, hur handlingen ska fortlöpa och hur man fördjupar sitt innehåll blir en utmaning.

Elever uttrycker att de inte har någon fantasi eller att de saknar tankar och åsikter i ämnet. För att försöka komma runt det, så har jag sedan många år bland annat arbetat med skönlitterära texter och skrivande. Jag har låtit texterna vara utgångspunkten för undervisningens skrivande och diskuterande. När gruppen läser samma bok, så kommer innehållet som skrivs och diskuteras ”gratis”. Böcker har oftast många olika teman, vilket leder till mycket reflekterande och resonerande muntligt, vilket eleven sedan har nytta av när den sätter och i gång att skriva.

Bakgrund

Klassen har läst Astrid Lindgrens bok ”Ronja Rövardotter” under höstterminen i åk 5. I samband med läsandet skrev eleverna exempelvis:

• artiklar som utgår från bokens händelser. Exempel på rubriker för deras artiklar kan vara: ”Ung flicka flyttar hemifrån”, ”Två barn hoppar över Helvetesgapet”, ”Barn trillar ner i Glupafallet”,
• skriftliga sammanfattningar av kapitelinnehåll med hjälp av bilder och stödstrukturer för inledning och avslutning,
  
• en fördjupande bokrecension med hjälp av stödstrukturer,
• dagboksinlägg i jagform utifrån någon av karaktärerna,
• beskrivningar utifrån bokens miljöer, exempelvis stensalen, skogen, Glupafallet, Björngrottan med omgivningar. Till beskrivningen gjordes en bild i sketchbook och sist spelades miljöbeskrivningen in med hjälp av iMovie.

Interaktion när stoff till textskrivande byggs upp

I det här blogginlägget vill jag dela med mig av några av de arbetsuppgifter som mina elever gjorde när vi läste Ronja Rövardotter i åk 5. Uppgifterna som vi jobbar med under projektets gång har en tydlig koppling till boken som vi arbetar med. Tillsammans samlar vi ”fakta” som sedan används och utvecklas när vi muntligt diskuterar, skriver artiklar, dagboksinlägg, miljöbeskrivningar och sammanfattningar.

Att differentiera undervisningen på olika sätt medför också att eleven får en känsla av att vara delaktig i ett sammanhang. Eleverna arbetar med liknande arbetsuppgifter, men aktiviteten har flera stödstrukturer, så att alla kan delta efter förmåga. När vi läser samma bok så blir det naturligt att resonera med sina kompisar om man kör fast, kamratresponsen blir ett naturligt inslag i skrivandet.

De tre uppgifter som ni får ta del av nedan är exempel på sätt som har hjälpt mina elever att fördjupa sin förståelse av bokens innehåll, dess miljöer samt öka förståelsen av karaktärerna och deras relation till varandra. Informationen som samlas in, blir sedan till god hjälp när eleven skriver sina beskrivande, berättande, argumenterande och återberättande texter.

Arbetssätt

De uppgifter som jag beskriver här är några exempel på enkla sätt som utvecklar förståelsen av en bok och dess innehåll. Eleverna jobbar både enskilt och två och två, men att samarbeta tycker jag ökar elevernas engagemang och delaktighet.

Jag använder mig mycket av metoder som finns i boken Kooperativt lärande i praktiken, skriven av Niklas Fohlin och Jennie Wilson, vilken innehåller många bra och roliga arbetssätt. Nedan är tre exempel på hur klassen samlar information till de texter som sedan skrivs individuellt eller tillsammans.

Uppgift 1

Vilka ord är typiska för Ronja Rövardotter?

1. Elevernas uppgift är att skriva ned sex ord som de tycker är typiska för boken Ronja Rövardotter. Det kan vara allt mellan himmel och jord.
2. Eleverna sitter med sin bänkkompis och jämför sina ord och deras uppgift är nu att välja ut 4 av deras 12 gemensamma ord, som de skriver ned i klassens gemensamma dokument.
3. Klassen tittar på och pratar gemensamt om orden. Tillsammans försöker vi kategorisera dem. När vi kategoriserat dem, funderar vi på varför och hur de hör ihop. Det vi kom fram till var följande rubriker (verb, substantiv, adjektiv, platser och karaktärer).
4. Eleverna väljer 1 till 2 ord ur varje kolumn och beskriver skriftligt hur de hör ihop med bokens innehåll.
5. Slutligen förklarar eleverna hur deras ord hör ihop med bokens innehåll. Nedan är exempel på hur orden som de valt ut beskrevs. Eftersom vi både läste boken och såg filmatiseringen så ökar möjligheterna för alla elever att visa vad de har förstått av bokens innehåll.
6. Eleverna får sedan alla ord som beskrivits av klassen i ett dokument som kan användas när de exempelvis skriver en artikel som kan handla om till exempel familjedramat som utspelade sig i Mattisskogen i helgen eller om att det föddes en liten flicka under gårdagens stormnatt.

Uppgift 2

SANT eller FALSKT

Uppgiften nedan är ett annat sätt att diskutera bokens innehåll. Metoden är tagen ur boken ”Kooperativt lärande” och heter ”Sant eller falskt”. Arbetssättet ger upphov till bra diskussioner både i den lilla gruppen och sedan i helklass samtidigt som vi samlar information till de texter som vi skriver.

1. Jag skriver ner ett antal påståenden som eleverna diskuterar med sin kompis. Kompisparet resonerar om påståendena är sanna eller falska.
2. För varje påstående som är sant respektive falskt lägger man på rött eller grönt ”kort”.
3. Påståendena diskuteras i helklass och hjälper till att öka elevens underlag att använda vid skrivandet.

Uppgift 3

Vem och vad hör ihop?

Ett tredje sätt att prata om bokens innehåll och att samla på sig fakta för textskrivandet är att plocka bilder ur boken och lägga på exempelvis en powerpoint. Vi kan prata om: Hur hänger bilderna ihop? Vad har personerna gemensamt? Hur hänger platserna ihop med personerna? Hur känner Ronjas mamma det när Ronja hoppar över Helvetesgapet? Hur tänker Borka när Mattis fängslar Birk? Eleverna diskuterar bilderna i en mindre grupp, för att slutligen diskutera dem i helklass. Det här sättet att arbeta engagerar och skapar fördjupad förståelse för bokens innehåll och även hur personerna och eventuella platser hänger ihop med varandra. Alla elever kan oftast bidra med någon sambandstanke, åsikt eller reflektion, vilket är betydelsefullt för alla.

Att elever känner att de lyckas och lär sig i skolan är så viktigt och underbart att få följa. Det är fantastiskt att se ett gäng mellanstadiebarn vara mitt upp i ett skrivprojekt, att de protesterar när det är dags för rast eller bensträck. Det är fantastiskt att se ett mellanstadiebarn som gärna läser upp och delar med sig av den text som just avslutats och som sedan stolt tar med sig texten hem och låter vårdnadshavare läsa den. Att jobba med skönlitteratur är en väg som har varit bra för mig för att få i gång skrivflödet, glädjen och kamratresponsen. Hur gör ni?! Tips emottages tacksamt!