Planering och utvärdering av undervisningen

Men först tittar vi in hos Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och ser efter hur de beskriver tillgänglig lärmiljö;

”Tillgänglighet när det gäller förskola och skola, handlar om att alla barn och elever ska ges tillgång till och möjlighet att ta del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön.

Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande.

Lärmiljön ska vara utformad så att alla barn, elever och studerande kan inhämta och utveckla kunskaper och värden”.

Min planering

Ett sätt att skapa meningsskapande och motivation är att presentera undervisningens innehåll och mål på ett sätt som gör det begripligt för eleverna. När jag arbetade på lågstadiet arbetade jag och mina klasser med planeringar som sträckte sig över två veckor i taget. Jag upplevde att en vecka var för kort och mer än två veckor för långt för att eleverna skulle få rätt förutsättningar att lyckas i sitt arbete.

Jag och mina kollegor påbörjade arbetet med nästkommande planering cirka en vecka före kommande planeringsperiod. Då hade vi fått kunskap om hur klasserna hade lyckats med innehållet i den pågående undervisningen och kunde planera för nästa steg. När vi hade landat i nästa planeringsperiods innehåll och mål skrev vi in det i vår planeringsmall innan vi presenterade planeringen för eleverna.

Nästa steg i byggandet av planeringen var att bjuda in eleverna för att komma med förslag på olika arbetsformer som kunde passa in i periodens arbete. Vi samtalade även om när det passade att öva alla tillsammans, i lärpar eller när det passade bäst att arbeta själv. Sedan var det klart för att skriva ut planeringen och under måndagen gå igenom och sätta in den nya planeringen i planeringspärmen.

När vi inte arbetade med planeringen förvarades alltid planeringspärmen i skolväskan så att vårdnadshavarna hela tiden hade möjlighet att följa med på vad vi arbetade med i skolan. Planeringspärmen blev på så sätt en länk mellan skola och hem.

I början av en planeringsperiod arbetade vi ofta mycket tillsammans i klassen. Vi såg på filmer, läste texter och samtalade om nya begrepp. Nästa steg var att låta eleverna producera. Då brukade vi arbeta efter EPA-strukturen (Enskilt-Par-Alla).

Min utvärdering

Under de sista dagarna av planeringsperioden delade jag ut en utvärdering, vilket eleverna arbetade med enskilt. Utvärderingen testade elevernas kunskaper i matematik, svenska samt NO eller SO.

Tanken med utvärderingen var att jag på ett snabbt och smidigt sätt skulle kunna få en bild av elevernas kunskapsutveckling och identifiera eventuella missuppfattningar.

Återkoppling

Jag skrev varannan vecka kommentarer i elevernas utvärderingar. Återkopplingen gav jag i förhållande till kunskapskraven och uttryckte positiva förväntningar på eleven, till exempel; ”Du och jag ska öva mer på…” ”Vi kommer fortsätta att öva mer på…” ”Du kommer att lära dig mer om…”

Jag delade aldrig ut poäng eller markerade fel med bockar. I stället skrev jag rätt uträkning bredvid uträkningen eller skrev de felstavade orden rättstavade i marginalen.

Exempel på en analys av elevernas arbete efter en planeringsperiod

Matematikdelen visade att de flesta eleverna hade utvecklat förmågan att mäta med linjal. Vi behövde öva mer på att rita sträckor. Flera elever hade missat att sätta ut ändpunkter. Utvärderingen visade också att vi behövde öva mer på hur eleverna skulle tänka och göra när de skulle markera mitten av en sträcka med en punkt.

Utvärderingen i svenska visade att några elever nu skriver inledningar som kastar läsaren direkt in i en spännande inledning. Några enstaka elever visade att de kunde skriva i enkel dialogform. Vissa elever testade att skriva i dialogform, men behövde öva mer på detta. Flera elever skrev inledningar likt denna: Lisa är 8 år. Bosse är 9 år. De ska bada. Solen lyser. Det blev tydligt att flera elever behövde öva på att skriva längre meningar och utveckla inledningarna. Utvärderingen visade också att eleverna hade blivit säkrare på stor bokstav och punkt. Vissa elever behövde dock öva mer på stor bokstav och punkt.

Fysikdelen visade att eleverna över lag hade goda kunskaper om hur jorden, solen och månen rörde sig. De flesta elever målade även jorden, solen och månen i rätt proportioner. Nästan alla elever hade koll på att jorden består av cirka 71 % vatten och lät den blå kritan jobba när de färglade Tellus.

Sammanfattningsvis: Eleverna visade stor säkerhet gällande linje och punkt. De mätte ut 4 cm med säkerhet. Några elever kom i gång snabbare med att skriva inledning jämfört med tidigare

Uppföljning av ”Min utvärdering”

Uppföljningen av ”Min utvärdering” skedde alltid under nästkommande måndag efter planeringsperiodens slut. Då samtalade vi om utvärderingen och lyfte det som varit klurigt. Märkte vi att något hade varit svårt för många elever genomförde vi några övningar på gruppnivå till exempel mattepapper, stavningsuppgifter eller tydliggörande av något i No eller So. Vi arbetade även enskilt eller i små grupper med uppgifter som vissa elever behövde öva extra mycket på.