Elevaktiv undervisning i mitt klassrum

Elevaktiv undervisning

Mitt blogginlägg riktar sig till lärare i grundskolan som vill skapa en mer tillgänglig lärmiljö genom engagemang och aktivt lärande. En tillgänglig lärmiljö handlar mycket om att få eleverna intresserade och delaktiga i det vi gör under lektionen.

När jag planerar en lektion försöker jag plocka med inslag som aktiverar eleverna på olika sätt. Ofta handlar det om att låta eleverna få använda sina händer, exempelvis placera lappar, snurra en pil eller skriva på små whiteboardtavlor. Det kan också vara att presentera uppgifter med en liten twist för att öka motivationen.

Hjälpmedel för skrivande

Under ett arbetsområde med novellskrivning utvecklade jag en snurra för att hjälpa eleverna i deras skrivande. Eleverna delades upp i par och fick snurra på pilen som avgjorde tema, plats och olika ingredienser för novellen. Pilen styrde även i vilken ordning olika berättargrepp skulle användas, exempelvis gestaltning, monolog och tillbakablick.

Med det här verktyget fick eleverna göra något aktivt med sina händer. Det fungerade samtidigt som ett hjälpmedel för elever som har svårt att komma i gång med skrivandet på ”det tomma blanka pappret”.

Det uppstod ett samspel mellan eleverna som samtalade aktivt om de olika novellbegreppen och hjälptes åt att formulera meningar. På liknande sätt kan man enkelt använda tärningar som hjälper eleverna med startmeningar, ämnen eller ord de ska använda.

Var kreativ med lappar

Urklippta lappar i alla dess former kan enkelt skapa ett aktivt moment under lektionerna. Till exempel genom att placera lappar med händelser i tidsordning, begrepp i olika spalter, ord och förklaring som ska paras ihop eller påståenden för eleverna att kommentera.

Kanske kan det ligga lappar på bordet när eleverna kommer in i klassrummet för att skapa nyfikenhet. Du kan även ge eleverna varsitt ord för att ställa upp sig bredvid varandra och skapa en mening med orden de fått – som start på ett samtal om meningsbyggnad.

Under en övning om källkritik fick eleverna lappar med olika källor. Därefter fick de ställa sig i ett led som rankade hur trovärdig källa de hade fått. En aktiv övning som ledde till bra diskussioner.

Vid läsning kan man också med enkla knep aktivera eleverna. Låt eleverna läsa två och två (tyst eller högt) och efter varje stycke får de dra en lapp där det står vad de ska göra med texten de läst, exempelvis ge en kommentar, sammanfatta eller kanske ställa en fråga. Detta skapar en lässituation där eleverna uppmanas att vara aktiva när de läser.

Presentera uppgiften med en twist

Under en skrivuppgift fick eleverna instruktionen att inte skriva längre eller kortare utifrån mallen de fått. Uppgiften handlade om att eleverna skulle få en genuin känsla av att vara journalister som skrev en artikel. Under passet lade jag till ytterligare en liten twist:

”Ni får max ställa två frågor till mig under skrivandet, så tänk efter noga innan ni använder era frågor.”

När första eleven frågade efter att gå på toa och därmed förbrukade en av sina frågor blev det skratt. På det här sättet fick eleverna verkligen tänka till vad de skulle fråga om och överraskande nog var det många elever som aldrig utnyttjade sina frågor. Det här knepet handlar mycket om att utmana eleverna, men också en hel del om att skapa tydlighet. Ju tydligare en uppgift är för din elevgrupp desto större delaktighet.

Under en annan läsövning fick eleverna tre livlinor att använda: fråga läraren, kopiera en väns svar eller byt fråga. Genom att lägga till en annorlunda instruktion på det här sättet kan motivationen för en uppgift öka. Extra engagerande blir spelliknande uppgifter där du använder poäng som eleverna kan tjäna eller förlora.

Visa något!

En gång möttes mina elever av en skål med äpplen som stod i klassrummet. Äpplena såldes för 20 kronor styck. Reaktionerna lät inte vänta på sig.

”Ingen kommer vilja köpa ett äpple för 20 kronor när det finns i caféet för 5 kronor”, sa en elev.

"Du kommer aldrig få sålt dem”, sa en annan.

Det här var förstås precis de reaktionerna jag ville ha. Det blev en perfekt ingång till att prata om marknadsekonomi, konkurrens och monopol i samhällskunskap.

Att ta med sig tusenlappar och dela ut som lön till eleverna för att sedan prata om skattepolitik är ett annat exempel på hur man kan få ett abstrakt ämne att bli mer konkret. Eleverna får både ett visuellt stöd för hur skattesystemet fungerar samtidigt som något aktiverar deras händer.

Vi människor minns bilder lättare än text, så ett tips är att det alltid går att ha med sig något litet material att prata om för att öka engagemanget – oavsett ämne.