Visualisera mera!

Just detta finns det forskning som stödjer. Man kan se att det kräver mindre energi av våra hjärnor att ta emot och komma ihåg en bild än text och det här är en av orsakerna till varför vi pratar så mycket om bildstöd i förskola och skola. För visst är det fantastiskt att vi enkelt med hjälp av bilder kan underlätta för våra barn och elever att komma ihåg saker?

Bildstöd kan användas i många olika situationer t. ex. i ett bildschema eller som stöd när du som pedagog ska förklara ord, begrepp och sammanhang. Just ett bildschema kan underlätta så att eleven har mer energi att fokusera på det hen ska lära sig under lektionen.

I Jönköpings kommun har vi licens på programmet InPrint 3 med bildbasen Widgit som används mycket och det tycker jag är fantastiskt bra. Men det är viktigt att komma ihåg att en specifik bildbas eller ett program inte är lika med bildstöd.

Jag har några alldeles specifika erfarenheter som handlar om att förstå en bild och vad den egentligen visar från när jag jobbade på en särskola. Vi använde mycket bildstöd med digitala bilder och på elevens schema var det en promenadbild. Vi tog på oss skorna och började gå mot skogen men precis innan vi ska gå in skogen och följa stigen så tog det tvärstopp. Eleven ville inte gå vidare…

När jag tittade på bilden visade den en helt annan promenadväg än den jag hade tänkt att gå och det funkade inte för eleven. Just den promenadbilden blev för exakt för eleven.

Några år senare hade vi börjat använda InPrint. Återigen hade jag en elev som hade promenad på sitt bildschema men då en ritad bild från InPrint. När eleven kollar på schemat och ser bilden springer eleven snabbt in i kuddrummet. När jag tittar på bilden så inser jag att det finns ränder på bilden som gör att det ser ut som att personen går på en matta och i kuddrummet ligger det just en randig matta. Inte så konstigt att det blev elevens association.

Vad har det här lärt mig? Jo, att jag aldrig kan räkna med att mottagaren vet vad jag menar med en bild men att det är mitt jobb att göra så mottagaren förstår. Det betyder också att det i vissa sammanhang eller för en del barn och elever kan passa bättre med en digital bild som är mer exakt. Till exempel en bild på en person eller plats. Det som är styrkan med en ritad bild som de i InPrint är just att bilden blir mer generell. Oavsett på vilken förskola eller skola man skriver ut en promenadbild så blir det samma bild.

Vid användandet av digitala bilder så behövs hela tiden nya bilder när eleven byter skola till exempel. Det finns inget rätt eller fel här utan allt måste utgå från barnet eller eleven och den aktuella situationen.

Kenth Hedevåg beskriver vad som är bra med visuellt stöd i boken ”När mallen inte stämmer”:

• Text och bild finns kvar men orden försvinner.
• Det kan vara ett stöd för att reda ut egna tankar och åsikter.
• Det kan vara lättare än att bara med ord uttrycka vad man tänker, tycker och känner.
• Det kan stödja föreställningsförmågan. "Det är lättare att se med ögonen än med tanken".
• Man får mer tid på sig att ta emot och behandla information.
• Det kan underlätta att se hur delar hänger ihop till större sammanhang.
• Det underlättar fokus och uppmärksamhet samt stödjer arbetsminnet.
• Visuellt stöd är ett hjälpmedel och ska alltid utformas individuellt både vad det gäller funktion och utformning!

För mig är det en påminnelse att bildstöd inte är något bara för några utan att det är något för alla. Det är bara att titta runt i vår omvärld så kan vi se att vi översköljs med bilder på olika sätt. Våra vägskyltar eller användandet av emojis i våra telefoner är några exempel.

För mig är användandet av bildstöd en förutsättning för utformandet av tillgängliga lärmiljöer och jag återkommer ofta till denna måttstock när jag tänker på tillgänglighet och vad som är tillgängligt:

Bra för alla, nödvändigt för vissa, inte dåligt för någon.