Verklighetsnära lärande utanför klassrummet
7 dec 2022 12:00
I det förra blogginlägget skrev jag om planering och utvärdering av undervisningen. I det här blogginlägget kommer jag att berätta om hur ämnesintegration och lärande utanför klassrummet kan bidra till ett lustfyllt lärande.
Jag brinner för ett ämnesintegrerat arbetssätt där verkligheten utanför klassrumsmiljön får ta plats. Kunskap finns att hämta på många olika ställen och sätt, inte bara där skolan råkar befinna sig.
När jag arbetade som klasslärare på lågstadiet utgick min grovplanering från tre läsårslånga teman. I årskurs 1 hette temat ”Året” då vi lärde oss om djur, natur, årstider och olika högtider. Under årskurs 2 kallade vi temat för ”Vatten – Vättern och människan” och då läste vi om livet i och kring Vättern med extra fokus på Jönköpings historia. Lågstadiets avslutande år arbetade vi med temat ”Människan – historia och tro” då vi lärde oss mer om forntiden samt religionerna islam och judendom.
När vi arbetade med temat ”Vatten – Vättern och människan” startade vi temaarbetet med en utflykt till Norrängen och Jätten Vist. På plats vid den imponerande jätten berättade vi legenden om hur Jätten Vist och hans fru hade skapat Visingsö. På vägen hem stannade vi till vid Huskvarnas småbåtshamn och lärde oss mer om djurlivet i Vättern.
Under temat besökte vi även Vattenledningsparken, byggde bobbanor i Liljeholmsparken och vandrade längs Dunkehallaån för att se hur den till slut rinner ut i Vättern.
Efter ett besök vid Vätterns strand tog vi med vatten tillbaka till klassrummet för att undersöka detta vidare. Hur ser vattnet ut? Hur skiljer det sig från vattnet som kommer ut ur kranen hemma? Vad beror skillnaden på? Många spännande tankar att fånga upp och bygga vidare på.
Något som engagerade eleverna extra mycket var när vi utgick från någon känd händelse eller person som har anknytning till aktuellt tema.
John Bauers naturskildringar och tragiska öde på Vättern, Amalia Erikssons tro på sin idé om att starta och satsa på polkagristillverkning samt Andrèes hisnande äventyr i sin vätgasballong fick mina elever att med nyfikenhet ta till sig nya kunskaper inom framför allt NO och teknik.
Studiebesök på John Bauer-museet, Grenna Museum och beskådan av polkagristillverkning på plats i ett kokeri förstärker intrycken och gjorde det enkelt för mig som lärare att fortsätta arbetet i klassrummet.
Temat avslutades med en vernissage, toppad med med salta pinnar och Pommac, där eleverna guidade föräldrarna och berättade om utställningen och vikten av vattnets betydelse. Jätten Vist fanns självklart med på ett hörn.
Vi gick ut för att lära in. På köpet fick vi elever som kände arbetsglädje och kunde sätta sin kunskap i ett sammanhang.
Skribent
Tobias Israelsson
Lärare 1-7
Bloggarna på Pedagog Jönköping består av personliga texter. Åsikter och ställningstaganden är skribentens egna.
Tillgängligt lärande
Jag heter Tobias Israelsson, är utbildad grundskollärare 1–7 och har arbetat 20 år som lärare. Nu arbetar jag på Skolstöd Handledning. Här kommer jag dela med mig av mina tankar kring undervisning och tillgängligt lärande. Hoppas att du kan finna inspiration! För vem? Lärare i grundskolan, främst lärare årskurs 1–6. Om vad? Tillgänglig lärmiljö. Tips på hur du som lärare kan arbeta med IUP-processen, strukturer i klassrummet, ämnesintegration samt publicistiska arbetsätt.