Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

"Coolt att få vara med när en elev som kämpat länge lyckas"

9 nov 2026 07:49

Mitt första år som speciallärare

Mitt första år

Efter 20 år som klasslärare ville Maria Schröder hitta en ny riktning inom läraryrket. Frustrationen över att inte alltid nå alla elever blev en av anledningarna till att läsa vidare till speciallärare. Nu håller hon som bäst på att lära sig vilka bollar hon ska springa på och att acceptera att hon fortfarande inte räcker till. Men trots utmaningarna älskar hon sitt nya jobb.

Specialläraren Maria sitter ner framför en mörk gardin och tittar in i kameran.

Maria Schröder är speciallärare på Taheskolan.

Vad var det som fick dig att läsa vidare till speciallärare?

Efter att ha jobbat som klasslärare i cirka 20 år kände jag för att hitta en ny riktning inom läraryrket. Jag älskar jobbet som klasslärare men det har slitit ganska hårt på mig. Dessutom hade jag länge känt en frustration i ”Hur f-n gör man för att nå alla elever” i klasslärarrollen, med de elever som inte når upp till skolans krav och förväntningar. En frustration och därav en vilja att lära mig mer.

Så det var kanske en kombination av att vilja vidare i nytt och utvecklas ihop med att testa en ny roll för att känna att jag orkar i längden.

Vad har varit den största utmaningen hittills under ditt första år?

Haha, att känna att jag räcker till, komiskt nog. Vad trodde jag liksom? Få av oss som jobbar i skolan känner att vi räcker till. Det där är klurigt.

Har året blivit som du tänkte dig – eller har något överraskat dig?

Det är helt klart mycket roligare än vad jag trodde. Mina dagar är väldigt olika och jag får se och lära mig så mycket om vad som händer runt om en elev, genom elevhälsan, socialtjänst och så vidare.

Det är dessutom härligt att äntligen få ägna så stor del av min tid åt de elever som kämpar hårt och är i behov olika slags stöd. Jag upplever att jag får en ganska tight relation med många elever, det kanske jag inte hade väntat mig.

Finns det något särskilt minne från året som du bär med dig lite extra?

Det är nog möten med elever som lyckas. Att se deras stolthet och glädje. Det kan vara att en elev som till slut klarade att komma tillbaka till skolan efter period av skolångest och att ha varit hemma.

Det kan också vara en elev som lyckades läsa ett jättelångt ord, som inte trodde han kunde läsa alls. Coolt att vara med om det ju!

Hur väl upplevde du att utbildningen förberedde dig för verkligheten?

Verkligheten är alltid verkligheten. Mycket av det man pratar om i teorin fungerar inte alltid i praktiken, så ser det tyvärr ut.

Men jag är rätt nöjd med min utbildning, den här typen av utbildning blir ju ganska mycket vad man gör den till. Jag hade i och för sig önskat mig mer utbildning inom NPF. Fler föreläsningar om det.

Vilket stöd har varit mest värdefullt för dig under året?

Från ledningen är stödet i att prioritera otroligt viktigt. Det har jag fått mycket hjälp med och det är värt mycket. Just att jag kanske bara vill prioritera tid med elever men samtidigt måste ha tid för administration för att kunna dokumentera och till att skriva pedagogiska utredningar exempelvis.

Från kollegor har jag känt att jag fått förståelse för att jag är ny i rollen även om jag har lång erfarenhet i yrket. De förstår att jag har kunskapen i att prioritera utifrån en syn på hela skolans elevers behov och det är såå skönt. Jag upplever att jag jobbar nära alla klasslärare och att vi tillsammans ofta kommer fram till lösningar så det är liksom stöd åt båda håll.

Vilka tips skulle du vilja ge till någon som ska börja sitt första år som speciallärare?

Spring inte på alla bollar samtidigt! Skitsvårt när man inte vet vilken som är rätt boll. Men försök!

Jag försöker och får stöd av kollegor att hejda mig ganska ofta. Du kan inte lösa allt! Så himla speciell är du nämligen inte, även om du är speciallärare.

Om du fick ge några råd till en skola som ska ta emot en nyexaminerad speciallärare – vad skulle det vara?

Dyk inte på personen om alla elevers behov på en gång! Den nya specialläraren behöver ju få jobba in sig i skolans och klassernas struktur för att tillsammans med lärare och EHT kunna kolla på vad som behöver förändras och utvecklas.

Det är inte alltid så att en speciallärare kommer och tar ut en elev ur klassen. Ibland är det ju absolut så!! Men alla klasser och alla elever är ju unika.

Har din syn på yrket förändrats under året?

Det känns lugnare än i början för då kände jag mig lite översköljd av allas behov. Jag har blivit lite bättre på att inte springa på alla bollar. Lite bättre… Jag har några kollegor som är snälla och påminner mig. Men det känns hoppfullt i min nya roll. Jag älskar mitt jobb!

Vill du börja jobba hos oss? Studerar du till lärare? Eller är du redan anställd och sugen på nya utmaningar?

Läs om vilka jobb- och utvecklingsmöjligheter som finns för dig inom utbildningsförvaltningen i Jönköping:

Dela sidan
Mitt första år

Namn: Maria Schröder
Arbetsplats: Taheskolan
Yrkesroll: Speciallärare
Utbildning: Speciallärarprogrammet med specialisering mot språk- skriv- och läsutveckling 90 hp, Högskolan i Kristianstad
Från: Lysekil

I denna serie möter vi personer som är nya i sin yrkesroll inom skolans värld. De berättar om sitt första år – om lärdomar, utmaningar och glädjeämnen. Syftet är att inspirera, dela erfarenheter och sprida lärglädje!

Relaterade nyheter

Mitt första år
24 nov 2025 07:38
Johanna ny förskollärare: "Alla barn ska känna sig viktiga och sedda, varje dag"
Redan som barn visste Johanna Nordström att hon ville bli förskollärare. Relationerna med barnen och möjligheten att följa deras utveckling har allti...
Mitt första år
21 maj 2026 07:40
Jennies uppdrag som specialpedagog: Att stå upp för barns rättigheter till stöd
Jennie Wendefors första år som specialpedagog i förskolan har varit lärorikt och fyllt av nya perspektiv. Under året som gått har hon fått en allt ty...
Mitt första år
23 sep 2025 06:59
Ett år av lärdomar och en high five Alice aldrig glömmer
Alice Widerquist har precis fått uppleva hela skolåret som gymnasielärare. Att bli lärare var inte en självklarhet – men när pusselbitarna väl föll p...