Vad är Singaporemodellen?

I början av läsåret bjöds de lärare som deltar i Jönköpings kommuns utvecklingsarbete inom matematik in till en workshop om Singaporemodellen. Föreläsare var Pia Agardh och Josefine Rejler som nedan berättar mer om arbetssättet.

Vad kan Singaporemodellen bidra med i matematikundervisningen?

Singaporemodellen är en forskningsbaserad undervisningsmodell där elever utvecklar förståelse genom att utforska, resonera och bygga kunskap steg för steg.

Genom en tydlig lektionsstruktur får eleverna tid att tänka, samarbeta, samtala, och öva både gemensamt och på egen hand. Varje lektion inleds med en utforskande start där eleverna får pröva att lösa ett startproblem tillsammans med stöd av konkret material. Det blir en kickstart som väcker nyfikenhet och engagemang. Uppgiften är noga utvald för att leda in på lektionens lärandemål.

Under lektionens olika moment får eleverna kommunicera sina tankar och öva på ett varierat sätt. Läraren leder undervisningen genom frågor och strukturerade samtal som hjälper eleverna att synliggöra och utveckla sitt tänkande. Det bidrar till att utveckla elevers intresse och förståelse på djupet.

Vi kan inte se några nackdelar med att undervisa utifrån Singaporemodellen, men vi vill understryka att det krävs en insats och viss ansträngning för att utveckla undervisningen. Eftersom modellen är både tydligt elevaktiv och lärarledd så är det viktigt att läraren är insatt i undervisningens olika moment, i lärarens förhållningsätt och varför vi gör på ett visst sätt. Varför-frågan knyter an till forskning kring inlärning och kognitionsvetenskap – hur vi säkerställer att eleverna får möjlighet att förstå och lära på djupet.

Därför är det viktigt att lärare får möjlighet till fortbildning och kollegiala träffar för att dela erfarenheter och stärka undervisningen tillsammans. Vi är glada att Jönköping satsar på att fortbilda lärarna som ska börja undervisa i Singaporemodellen. Vår erfarenhet visar att det verkligen gör skillnad.

Hur skiljer sig denna matematik mot traditionell matematik?

Om man med traditionell matematikundervisning menar lärarledda genomgångar (huvudsak i monologform) som fokuserar på att visa regler och procedurer, följt av eget räknande i en mattebok, så är skillnaderna stora.

I Singaporemodellen utgår undervisningen från problemlösning och gemensamt utforskande. Eleverna får möta uppgifter som kan lösas på olika sätt och ges möjlighet att pröva, samtala och jämföra sina lösningar. Fokus är inte på hur många uppgifter eleverna räknar utan på vilket sätt de löser uppgifterna och på hur de tänker. När man jobbar med Singma så slipper man jämförelser mellan elever om antal uppgifter eller hur långt man hunnit i matteboken. Vi arbetar gemensamt med samma sidor och innehåll och fokuserar på att stödja och utmana elever så det blir ett djupt och långsiktigt lärande.

En annan viktig skillnad är själva lärarrollen. Läraren leder undervisningen genom att ställa frågor, synliggöra strategier och lyfta viktiga begrepp och matematiska samband. Lärarens frågor hjälper eleverna att sätta ord på sina tankar och uppmuntrar dem att hitta olika metoder för att lösa problem. Vi rekommenderar lärare att undvika handuppräckning och i stället se till att alla elever får komma till tals genom att samtala med varandra och svara på många frågor. Läraren arbetar aktivt för att skapa ett tillåtande klimat där alla elever känner sig sedda och att vågar dela sina tankar och idéer.

Vilka forskningsidéer ligger till grund för Singaporemodellen?

Singaporemodellen bygger på internationellt vedertagen forskning om inlärning och didaktik. Det innebär att det finns en stor bredd och många forskningsreferenser bakom modellen. Som exempel kan vi nämna att det finns tydliga kopplingar till Lev Vygotskijs teorier kring vikten av social interaktion och språkets betydelse vid inlärning. En annan forskare är Jerome Bruner som lyfter fram vikten av att elever får möta olika representationer (konkret, visuellt och abstrakt) för att förstå matematiken. Han ligger även bakom spiralprincipen – att varje matematiskt område introduceras stegvis och byggs på systematiskt för att vidga begreppen. Det blir en tydlig progression där eleverna bygger på och återknyter till tidigare innehåll likt en spiral.

Många olika forskare som exempelvis Zoltan Dienes och George Pólya belyser vikten av variation, ett utforskande arbetssätt och problemlösning. Det finns också tydliga kopplingar till kooperativt lärande samt till John Hatties studier kring vad som skapar god undervisning där lärarens roll och betydelse lyfts fram. Likaså till Jo Boalers forskning kopplat till matematik med ett dynamiskt mindset.

I tillägg stödjs arbetssättet i Singaporemodellen av kognitionsvetenskap som rör hjärnan och lärandet. Bland annat hur vi sprider ut lärandet (distribuerat lärande), hur vi fångar elevers uppmärksamhet samt hur vi arbetar medvetet med tekniker för framplockning (testbaserat lärande).

Hur ser resultaten ut?

Skolor som arbetar med Singaporemodellen vittnar om att eleverna blir mer aktiva och delaktiga under lektionerna, att de får en ökad uthållighet vid problemlösning och att deras begreppsförståelse och taluppfattning stärks.

Eleverna blir bättre på att förklara hur de tänker och de använder flera olika metoder. Lärare märker också att elevernas attityder till matematiken utvecklas positivt. Fler elever vågar pröva, de blir delaktiga, uttrycker sina tankar och utvecklar en större tilltro sin egen förmåga.

Skolor som arbetat med Singaporemodellen under en längre tid ser också positiva effekter på resultaten i nationella prov och andra regelbundna kunskapsmätningar.