I 20 år har de "blå lådorna" haft sin plats i klassrummen

Som lärare i Jönköpings kommun har det förmodligen varit svårt att undvika att någon gång komma i kontakt med de blå lådorna även om du inte undervisar i NO, teknik eller matematik. Varje termin rullar cirka 450 NTA-lådor ut från Upptech till skolor runt om i kommunen. Kanske har du hört talas om Fjärilars liv, Från frö till frö, Matens kemi eller Den smartare staden? Det är fyra av trettiotalet olika teman som numera finns i skolutvecklingsprogrammet NTA där förkortningen står för naturvetenskap och teknik för alla.

Två rutinerade NTA-användare

Två som är rutinerade NTA-användare är Carina Linderfalk, lärare på Talavidskolan och Håkan Altgärde, lärare på Gräshagsskolan. För dem har NTA-lådorna varit en återkommande del av undervisningen nästan lika länge som lådorna har funnits i kommunen.

– Vi på skolan fick kännedom om NTA tidigt och jag blev nyfiken på konceptet som innebär utbildning för oss lärare, undervisningsmaterial och olika NO-teman. Jag testade och märkte ganska snabbt att det fungerade bra i undervisningen, säger Carina.

För Håkan började det på liknande sätt efter att han blivit inspirerad av en kollega. Han såg också fördelarna med undervisningsmaterialet och har sedan dess använt NTA i olika årskurser, ämnen och teman.

Det som de båda tycker NTA-lådorna bidrar med i klassrummet är att de ger eleverna möjlighet att undersöka, prova och dra slutsatser genom att göra.

– Det är något särskilt när eleverna får arbeta praktiskt och konkret. Då är fler med och lärandet fastnar på ett annat sätt, säger Håkan.

– Ja, det väcker något direkt hos eleverna. Det undersökande arbetssättet gör att eleverna inte bara utvecklar sina ämneskunskaper, utan också sin nyfikenhet och lust att lära, fortsätter Carina.

Utvecklingen under 20 år

Mycket har hänt med NTA-undervisningen under de här 20 åren. I början handlade det om att enstaka lärare som på enstaka skolor jobbade med enstaka teman, men med tiden har arbetet med NTA blivit mer strukturerat på alla skolor.

– I dag har våra skolor en plan för vilka teman vi använder i olika årskurser. Det gör att undervisningen hänger ihop med en tydlig progression, berättar Carina.

Båda lyfter just progressionen som en styrka. Teman på lågstadiet bygger vidare till mellanstadiet och vidare mot högstadiet, både innehållsmässigt och när det gäller arbetssätt. Eleverna går från att göra iakttagelser och enkla jämförelser till att genomföra systematiska undersökningar, resonera och dra slutsatser.

– Antalet lådor har även blivit fler under åren och numera finns det inte bara lådor för NO-ämnena och teknik utan även för matematik. De senaste åren har det också tillkommit lådor för högstadiet, det fanns inte från början, berättar Carina.

– Det utvecklas hela tiden och hänger med i förändringar i både läroplan och arbetssätt. Det gör att det fortfarande känns relevant, säger Håkan.

Allt finns i lådan

Ett NTA-tema är uppbyggt som en helhet. Utöver temaböcker, stödmaterial och ett antal uppdrag med målformuleringar finns allt material för att genomföra laborationerna samt lärarhandledning som ger stöd i både innehåll och genomförande. Dessutom ingår alltid utbildning för läraren när hen ska börja jobba med ett nytt tema.

– Det är någon som har tänkt igenom det här. Det gör att jag kan fokusera på undervisningen i stället för att jaga material. Det underlättar jättemycket för mig som lärare, säger Håkan.

Samtidigt berättar han att han ibland anpassar vissa teman för att de bättre ska passa förutsättningarna i klassrummet.

– Jag följer inte materialet slaviskt. I vissa teman upplever jag att det är svårt att hinna med allt. Därför väljer jag ibland ut de delar som fungerar bäst, samtidigt som jag tar bort vissa moment och lägger till annat som jag vet passar just den elevgruppen, säger Håkan.

NTA:s teman utgår från förskolans och skolans läroplan och de globala målen. Det är inte ett komplement till läroboken utan mer en fristående del för att bidra till likvärdig undervisning i NO, teknik och matematik.

– För mig är det ett läromedel i sig och minst lika viktigt som boken, konstaterar Carina.

Utvärdering, planering och utbildning

Både Carina och Håkan samordnar NTA på sina respektive skolor. Det innebär att de är ansvariga för att varje år utvärdera NTA-planen och planera inför nästkommande läsår. De tittar på vilka lärare som ska ha lådor och vilka teman, om det är några lärare som behöver gå utbildning samt beställa de lådor som behövs. Carina är även utbildare i två teman.

– Då får jag chansen att träffa kollegor från olika skolor och kommuner och tillsammans med dem arbeta med temat under en hel dag. Jag introducerar temat, vi genomför uppdragen som ingår och går igenom de stödmaterial och bedömningsstöd som finns, berättar Carina. Tillsammans diskuterar vi undervisning och delar erfarenheter, tips och idéer. Det är jätteroligt, inspirerande och utvecklande.

Det praktiska arbetssättet skapar tillgängligt lärande

När Carina och Håkan beskriver hur eleverna tar emot NTA är det framför allt det praktiska arbetssättet de lyfter fram. Att få använda riktigt material, se vad som händer i ett försök och själva vara delaktiga i processen gör undervisningen mer konkret och engagerande.

– När man ser ett frö bli en planta med nya fröskidor, eller när en kemilaboration plötsligt ändrar färg, då händer något hos eleverna. Det blir spännande på riktigt, säger Carina.

Uppgifterna skapar också tydliga kopplingar till elevernas vardag.

– Eleverna kan till exempel ta med sig maten från lunchen och undersöka vad den innehåller, som stärkelse eller protein. Då förstår de varför de ska lära sig det här, säger Håkan.

Samtidigt betonar han att det praktiska arbetssättet ställer krav på tydlighet i undervisningen.

– Det är viktigt att visa att ett laborativt prov är lika seriöst som ett skriftligt. Annars finns risken att det blir mer lek än lärande, säger Håkan.

Nu när NTA firar 20 år konstaterar båda att NTA under åren blivit ett självklart del i arbetet med att skapa en mer tillgänglig undervisning, där fler elever kan ta sig an innehållet på olika sätt.

– Det handlar om att ge eleverna fler sätt att förstå världen. Där har NTA varit, och är fortfarande, ett viktigt stöd, avslutar Carina.