Skolvalet – en självklar del av Alfred Dalinskolans demokratiarbete

På Alfred Dalinskolan i Huskvarna har skolvalet varit ett återkommande inslag sedan 1990‑talet. Under åren har både elever och lärare bytts ut, men skolvalet har fortsatt att genomföras som en del av högstadieskolans demokratiarbete.

Helena Isén och Hans Jansson är båda lärare i SO på Alfred Dalinskolan. För dem är skolvalet en självklar del av undervisningen och ett sätt att ge eleverna möjlighet att på riktigt förstå hur ett demokratiskt val genomförs.

– För en del elever är det här sista gången de får träna på att rösta i ett skolsammanhang. Skolvalet är ett viktigt led i den demokratiska fostran eftersom de får möjlighet att träna på hur ett val går till och vad det innebär att faktiskt ta ställning, säger Helena.

– Ja, skolvalet handlar om två saker: att sätta sig in i politiken och att faktiskt rösta, fortsätter Hans.

Skolvalet ger undervisningen driv

De upplever att skolvalet påverkar att undervisningen får ett annat driv när eleverna vet att de själva ska delta. När valet närmar sig blir samhällsfrågor och politik mer närvarande i klassrummet, och kopplingen mellan undervisning och verklighet tydligare.

– Det blir mer angeläget när eleverna själva ska rösta. Då blir de mer intresserade av att följa politiken, och resten av undervisningen blir mer motiverande när de vet att de också ska göra det här själva, även om det sker i skolans ram och inte är ett ”riktigt” val, säger Helena.

Så verklighetstroget som möjligt

I genomförandet strävar dock skolan efter att göra skolvalet så likt ett riktigt val som möjligt. De använder riktiga valsedlar och kuvert, vallängder, valbås och valförrättare. Det ska också vara tyst i lokalen och ordning och reda. Eleverna får inte bara höra om hur ett val går till, utan får själva uppleva och genomföra hela processen.

– På så sätt blir skolvalet konkret vilket är bra för eleverna i en lärandeprocess, påpekar Helena.

Samtalen är minst lika viktiga som själva valet

Skolvalet börjar eller slutar inte med röstningen. Minst lika viktigt är arbetet före och efter: samtalen, reflektionerna och diskussionerna som uppstår när elever möter olika åsikter.

– När eleverna har röstat och sen inser efteråt: oj, tyckte det partiet jag röstade på så… Det skapar någon slags medvetenhet och reflektion om att partierna finns och vad de står för och att ens röst faktiskt kan få konsekvenser, säger Helena.

I undervisningen blir skolvalet en naturlig ingång till frågor om varför valdeltagande är viktigt, vad som händer om få röstar och vilken roll varje individ har i ett demokratiskt system. Eleverna får också möjlighet att öva på att uttrycka sina åsikter och att lyssna på andras.

– Jag tycker att det är viktigt att eleverna också förstår att demokrati inte bara är att rösta. Det handlar också om diskussionerna och debatten innan och om hur vi lever tillsammans efteråt, med olika åsikter. Demokrati innebär inte att den som vinner får bestämma allt. Den som förlorar behöver kunna acceptera ett valresultat och den som vinner behöver lyssna på dem som inte fick sin vilja igenom, säger Hans.

Källkritik och källtillit i dagens medialandskap

Skolvalet knyts också till skolans arbete med källkritik och MIK. Eleverna påverkas i dag i hög grad av sociala medier med snabba klipp, filterbubblor och tydliga vinklingar vilket märks i klassrummet.

Därför är skolvalet en möjlighet att bredda perspektiven: att visa att politik handlar om mer än enskilda frågor som just nu trendar, och att träna eleverna i att skilja mellan fakta, åsikter och olika typer av avsändare. Skillnaden mellan influencerinnehåll och redaktionella medier blir ett konkret samtalsämne liksom vikten av att stanna upp och granska det man tar del av.

– Vi upplever att eleverna i dag är mer kritiska till det de möter på skärmarna än tidigare. Samtidigt kan källkritik slå över till att man inte litar på någonting alls, och därför behöver vi hjälpa dem att utveckla sätt att tänka och resonera kring information, säger Hans.

Viktigt för skolans demokratiuppdrag

Helena Isén och Hans Jansson är försiktiga med att dra slutsatser om vilka långsiktiga effekter skolvalet får. Om eleverna senare går och röstar när de fyller 18 år är något de bara kan spekulera om.

Däremot beskriver de skolvalet som en naturlig utgångspunkt för fortsatt undervisning. När valresultatet är klart arbetar de vidare med att jämföra skolvalet med det riktiga valet och prata om vad som händer efter röstningen, hur beslut tas, vad kompromisser innebär och varför demokrati inte slutar när rösterna är räknade.

– Det handlar om att få kontakt med verkligheten i undervisningen, säger Helena. Att låta eleverna få öva, och att följa processen hela vägen, även efter valdagen. Det är en viktig del av skolans långsiktiga arbete med demokrati.