Elevernas språk för känslor och relationer växer med SSR

För snart fyra år sedan försvann sex och samlevnad ur läroplanen och ersattes av det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer (SSR). Det innebar inte bara ett namnbyte utan också nytt innehåll och riktning.

SSR är ett omfattande ämnesområde som berör många delar av elevers liv och utveckling. Skolverket lyfter att undervisningen ska stärka elevers hälsa, självbestämmande och förståelse för egna och andras rättigheter. Det handlar också om normer, jämställdhet, identitet och hur relationer formas i både vardagliga och digitala miljöer.

Tacksamt att undervisa i SSR

Malin är lärare på Junedal anpassad grundskola och har länge jobbat för att utveckla undervisningen i SSR.

– Det är så roligt och väldigt tacksamt att undervisa i SSR. Eleverna tycker att detta är kul vilket gör det enkelt för mig som lärare att nå fram.

Hon har dock full förståelse att många lärare tycker att det är jobbigt att undervisa i SSR och tror att det beror på brist på tid att sätta sig in i metodmaterial.

– Det är så mycket vi lärare ska kunna och alla kan inte vara experter på allt. Nyckeln ligger dock att ta till sig så mycket kunskap som möjligt för att hålla ämnet ifrån dig själv som person. Kan man göra det så blir det inte så känsligt, genant eller svårt. Och ibland när det blir pinsamt är det bra att kunna skratta åt sig själv.

Att stärka elevernas självbild

SSR handlar inte längre bara om könssjukdomar, att lära ut namnen på könsorganen och hur ett samlag går till, det är numera så mycket mer. Det är socialisering och demokrati. Det handlar om allas lika värde och om etik och moral.

– Framför allt handlar det om att stärka elevernas självbild. Med en svag självbild är du lättstyrd och har svårt att säga nej om något känns fel, säger Malin.

Trygghet och normkreativ plattform

För att nå eleverna behöver man en trygg lärandemiljö och den skapas redan från dag ett i sjuan. Man behöver också skapa en trygg och normkreativ plattform.

– Jag skiljer mellan normkritisk och normkreativ undervisning. Normkritisk innebär att vi utgår från redan etablerade normer och utmanar dem. I ett normkreativt arbetssätt börjar vi istället i gruppen som är närvarande – vi som deltar i lektionen sätter tillsammans vilka normer som ska gälla och vad vi vill prata om. Då blir alla delaktiga från början, ingen behöver kämpa för att få plats och alla inkluderas i de normer vi skapar tillsammans.

Malin betonar att hon försöker prata mer om likheter än olikheter när det gäller kroppar och kön och så mycket som möjligt utgå från det som intresserar elevgruppen och vad de är nyfikna på.

– Jag försöker alltid vara påläst för att kunna spinna vidare på de frågor eleverna har och svara på allt de frågar om. Det är också viktigt att anpassa undervisningen till elevernas utvecklingsnivå. I anpassad grundskola kan spannet vara brett och då gäller det att ha fingertoppskänsla.

På vilket sätt tar du reda på vad eleverna redan kan och känner till?

– När jag får en ny sjua brukar jag börja med att ta reda på vilket språk eleverna har och vilka ord eleverna använder. En övning är att låta dem skriva ner alla ”fula ord” de kommer på. Sedan sorterar vi dem – ord för handlingar, ord för kroppsdelar, olika läggningar och rena kränkningar. Det ger mig en bild av deras nivå, så att jag kan prata på ett sätt de förstår. Annars riskerar jag att missa dem helt och hamna utanför deras referensram.

Ämnesöverskridande kunskapsområde

SSR berör hela elevernas liv och kan därför inte begränsas till en enda lektion eller ett enda ämne. Det är ett ämnesövergripande kunskapsområde som står på tre ben - riktad planerad undervisning, övergripande och tematisk samt fånga frågan i flykten.

– Just nu jobbar jag med SSR i religionsämnet och då handlar det om livsåskådning och relationer – till exempel hur en familj kan se ut, vad en bra vän är och vad vi har varandra till. Genom öppna frågor får eleverna fundera över sig själva, bygga sin självbild och sätta ord på vem de är och vad de tycker. Det är något våra elever verkligen behöver få arbeta med.

Ungdomsserier och bildstöd som pedagogiska ingångar

För inspiration till infallsvinklar och för hjälp att diskutera ämnen i klassen använder Malin bland annat ungdomsserier på SVT och UR. Externa myndigheter och föreningar som till exempel RFSU och Polisen har också mycket värdefullt material.

– Jag använder mycket konkret material i min undervisning. Det handlar om bildstöd och verklighetstrogna modeller av kön, men också situationsbundna scener från ungdomsserier som vi tittar på och sedan diskuterar tillsammans. Hur känner hon eller han? Varför blev det så här? Skulle man kunna göra på annat sätt? Hur skulle du gjort i samma situation? Varför tycker du så? Varför tycker vi olika?

Vad signalerar samtycke?

Samtycke är en viktig del i SSR och för att lära eleverna att tolka och utrycka samtycke ställer Malin gärna eleverna inför verklighetstrogna case för att träna dem på att sätta sig in i situationer och vad som är ok eller inte. Ofta läser hon ur en bok eller så tittar de på ett avsnitt ur en serie.

– Jag brukar pausa och prata med eleverna om varför detta hände, hur personen känner sig och om det är samtycke eller inte. När det gäller samtycke handlar det om olika nivåer, både i kompisrelationer och sexuella relationer.

Under diskussionerna används också bildstöd och ibland får eleverna hålla upp gröna och röda kort för att svara på påståenden. Ofta brukar diskussionerna mynna ut i listor, en med typiska grejer som signalerar samtycke: personen tittar mig i ögonen, personen ler, vänder sig mot mig och så vidare. Men också en med typiska signaler där samtycke inte ges: personen vänder sig bort, är stel, säger nej, svarar inte och så vidare.

– Vi pratar också om vad man kan fråga för att ta reda på om min partner eller kompis har gett sitt samtycke till exempel en kram eller annan fysisk kontakt.

Granskade av Skolinspektionen

Effekten av att diskutera detta märker Malin och hennes kollegor i klassrummet. Eleverna blir mer medvetna och hänvisar gärna till vad de har diskuterat på tidigare lektioner om det uppstår situationer när någon känner sig obekväm.

– De får ord och sätt att utrycka sina gränser vilket jag blir väldigt stolt och glad över. Vi hade besök från Skolinspektionen som granskade vår undervisning inom SSR häromåret och då blev våra elever intervjuade. Att som elev kunna redogöra för sin kunskap kring samtycke för främmande vuxna var väldigt imponerande tycker jag.

I granskningen av Skolinspektionen fick skolan inga anmärkningar på sin SSR-undervisning vilket är ovanligt och något som något Malin och kollegorna är stolta över.

– Det var såklart jätteroligt och verkligen ett kvitto på att det vi gör är rätt. När eleverna får språk för sina känslor och relationer stärks också deras självbild, trygghet och förmåga att möta världen på sina egna villkor. Den blir ett stöd på vägen mot att förstå både sig själva och andra och det är målet med undervisningen, avslutar Malin.