Aktiv samverkan för ökad skolnärvaro

Sammanfattning

Boken är en antologi skriven av yrkesverksamma inom olika professioner och verksamheter - skolan, socialtjänsten och vården. Alla har erfarenhet av arbete kring barn med problematisk skolfrånvaro. Författarna har varit med i ett samverkansprojekt i Göteborg kallat TIPS-teamet (Tidiga Insatser vid Problematisk Skolfrånvaro). De har använt sig av forskning och handledare har varit Malin Gren Landell som är vårt lands främste expert på skolnärvaroarbete.

Boken belyser arbete med att främja närvaro och vikten av elevens delaktighet. Frånvaroutredningen har ett eget kapitel med en beskrivning av processen kring den. Vidare tas förebyggande och åtgärdande arbete upp där samverkan betonas. Författarna visar på att arbetet med att öka skolnärvaron är ett lagarbete och en samhällsfråga.

Förebyggande arbete som nämns är att skolan kartlägger närvaron och identifierar riskfaktorer på skolnivå. Det kan exempelvis handla om att undersöka elevers relation till personal eller vanligt förekommande orsaker till frånvaro för att få syn på vilka insatser som kan behövas. Det handlar om hur miljön uppfattas av den som vistas i den. Författarna betonar vikten av att strukturera och systematisera arbetet för att göra det tydligt för elev, vårdnadshavare och professionella.

Läsaren får inte bara en inblick i skolans tillgänglighetsarbete, utan också om elevers oro och ångest. Detta liksom kapitlet om neuropsykiatriska svårigheter ger förståelse för barns sårbarheter samt varför insatser ibland inte sätts in från psykiatrin. Sjukgymnasten skriver om hur fysisk aktivitet kan främjas. Ibland är det något annat än det vi tror som oroar eleven för att komma till skolan. Exempel på åtgärder som nämns är tips om socialt manus med förslag på vad eleven kan säga till kamrater vid oro för återgång till skolan eller hur läraren kan prata med klassen.

Frånvaro kan föda mer frånvaro. Att tidigt uppmärksamma och agera är bland det viktigaste – frånvaron kan börja med att eleven tycker det är svårt att förstå vad som ska göras på lektioner och sedan vidmakthållas för att man kommer efter i skolarbetet och inte veta hur man ska ta igen det. Insatserna kräver mindre om vi tidigt agerar på frånvaro. Om frånvaron blir alltför komplex kan det vara svårt att komma till rätta med den.

Varför ska du läsa?

Du får kunskap om varför arbetet med att främja närvaro och förebygga frånvaro är viktigt. Boken bidrar till förståelse av orsaker till frånvaro och hur vi kan arbeta med den. Författarna ger konkreta tips och inspiration till att arbeta för ökad skolnärvaro.

Skolfrånvaron är hög och ett samhällsproblem. Endast genom lagarbete kan vi komma till rätta med den problematiska frånvaron, inte genom att skjuta över ansvaret på varandra. Därför behövs insatser från flera aktörer och en god samverkan för att hjälpa barn och ungdomar att öka närvaron.

Min reflektion

Boken är bra om man vill ha en kortfattad beskrivning över flera delar i närvaroarbetet. Har du inte så myket erfarenhet ger boken bra inblick i vad både främjande, förebyggande och åtgärdande arbete med frånvaro kan handla om. Det är en bok där man kan känna igen sig om man har erfarenhet av närvaroarbete. Man får också en del tips och inspiration för det fortsatta viktiga närvaroarbetet. Arbete med ökad skolnärvaro kräver långvarigt ihärdigt arbete på flera nivåer.

Inslaget om elevens delaktighet är värdefullt, där får du till exempel tips om hur du får med elevens röst in i möten där eleven inte deltar. Fokus på tidig insats är också bra. Att tidigt ha en kontakt med elev och vårdnadshavare och att uppmärksamma frånvaro är något som forskare är överens om och som ger bäst effekt.

Aktiv samverkan som är en del i bokens titel beskrivs först i bokens senare del från kapitel nio och framåt. Där återges hur socialtjänstens och psykiatrins arbete med skolnärvaro kan se ut och hur samverkan kan ske. I tidigare kapitel finns det mer underförstått i skolans interna arbete, vilket är nog så viktigt. Det framgår tydligt att närvaroarbetet är ett lagarbete.

Carina Rundquist, närvarostrateg elevhälsoenheten